Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Siklöja och skarpsill är så kortlivad att de inte får några farlig halter av miljögifter. De kan alltså fiskas för konsumtion utan problem med gifter.
Sill. Bild: Gervais et Boulart. Public domain
Siklöja
Det finns dock ingen efterfrågan på siklöja och skarpsill från konsumenter i Sverige. Siklöja fiskas därför enbart för rommens skull. Resten av siklöjan används i huvudsak till foder vid pälsdjursuppfödning men den kan filéas och säljs direkt till konsumtion. Något som Guldhaven Pelagiska AB börjat med.
Skarpsill
När det gäller skarpsill fiskas den i huvudsak för att bli råvara för fiskmjöl och fiskolja. Det konsumtionsfiske som faktiskt finns exporterar all skarpsill till Baltikum och Ryssland.
Skarpsillen skulle dock kunna säljas till konsument i Sverige om det fanns efterfrågan. Kanske skulle skarpsill kunna vara råvara till de sillburgare som Pelagic Seafood Sweden AB utvecklat med sill som råvara. Kanske skulle de kunna säljas helfriterade på det sätt sardiner kan köpas kring Medelhavet. På sommaren säljs det också på precis det sättet av Roland Pettersson på Gotland som äger VY 242 Vestland. Det borde dock vara möjligt för många fler att sälja friterade skarspill på det sätter runt hela Sverige. Och finns det ingen skarpsill borde siklöja kunna beredas och säljas på samma sätt.
Sill/Strömming
När det gäller sill/strömming från Östersjön så avråder Livsmedelsverket från konsumtion på grund av gifthalterna. Det mesta av sillen går därför till fiskmjöl och fiskolja medan en del går till foder för pälsdjursuppfödning. Det finns dock även här ett konsumtionfiske, exempelvis för tillverkning av surströmming men en del exporteras också till Ryssland och Baltikum. I Sverige finns mycket liten efterfrågan på sill/strömming för konsumtion men vi äter faktiskt i slutändan huvuddelen av sillen/strömmingen ändå. I form av odlad norsk lax.
Odlad lax
Att äta odlad norsk lax är att äta östersjöfisk trots att den är giftig. Giftig fet fisk från Östersjön används som råvara för fiskmjöl och fiskolja. Vid tillverkningen av fiskolja och fiskmjöl kan de giftiga dioxinerna och dioxinliknande PCB-ämnena tas bort så att fiskmjölet och fiskoljan inte innehåller några farliga gifthalter. Den blir helt fri från dioxiner vilket krävs för användning till foder.
För det är till foder huvuddelen av fiskoljan och fiskmjölet används. Det mesta används för tillverkning av laxfoder som sedan används för att föda upp lax i bl.a. norska odlingar. Det går idag åt cirka 1 kg vild fisk för att producera 1 kilo lax. I norska laxodlingar är det cirka 8% fiskmjöl och fiskolja i fodret. En hel del norsk lax exporteras till Sverige och äts här.
Så istället för att äta giftig fisk från Östersjön kan vi svenskar tryggt äta giftfri odlad lax från Norge som är uppfödd på foder gjort av Östersjöfisk.
Konsten att äta giftig fisk från Östersjön är alltså att äta giftfri odlad lax.
Lax. Timothy Knepp. National Digital Library of the United States Fish and Wildlife Service. Public domain.
Läs mer:
- Ät mer skarpsill – miljö och klimatvänligt
- Ät sill – nyttigt, klimatvänligt och miljövänligt
- Odlad lax är bra mat
