BalticWaters 2030 och deras lögner – torskbeståndet

BalticWaters 2030 hävdar att situationen för sillbeståndet i Östersjön och Bottenhavet liknar situationen för torskbeståndet innan fiskestoppet. Det är inte sant. De insinuerar att torskens situation är orsakad av fisket. Det är inte heller sant.

Sillen

Vad som är sant är att sillen/strömmingen är genomsnittligt mindre än tidigare i likhet med torsken. Ny forskning visar att detta troligen beror på syrebrist vilket minskar tillväxten hos fiskarna. Syrebristen beror i sin tur på övergödning, varmare hav och sämre inflöde av syrerikt vatten från Västerhavet. Syrebristen är alltså inte bara orsaken till att torsken fått färre lekområden utan det är också orsaken till att den är småvuxen.

Samtidigt har det visat sig att det finns mer sill i Bottenhavet än vad som tidigare beräknats. Kanske är situationen likadan i Östersjön. Även med torsken är det på detta vis. Antalet torskar är inte färre, utan problemet är att de är små. Fisket har alltså troligen inget med östersjötorskens problem att göra. Detta även om fisket varit inriktat på stora fiskar eller om det förekommit olagligt fiske eller för mycket fiske. Sen 2010 har dock inte kvoten fiskats upp så nåt stort fisketryck har det inte varit.

När det gäller sillen så är det en pelagiska fiskart. Pelagiska fiskar varierar av naturliga orsaker väldigt mycket från år till år (tänk på sillperioderna). Många är kortlivade som skarpsillen och andra är ganska kortlivade som sillen. Det finns inte ett enda exempel på att en pelagisk fiskart försvunnit eller utrotats. Däremot finns det exempel på att bestånd av pelagisk fisk kollapsat, exempelvis sillen i Nordatlanten, sillen i Nordsjön, och anchovetan utanför Sydamerikas kust som överfiskades kraftigt. När fisket stoppades så återhämtade sig beståndet mycket snabbt och var på några år större eller lika stort som innan kollapsen.

Torsken

Detta skiljer pelagisk fisk från bottenlevande fiskarter som torsk. Om ett torskbestånd kollapsar individmässigt (vilket inte hänt i Östersjön) så tar det mycket lång tid innan bestånden visar minsta tecken på att återhämta sig. Även om fisket stoppas helt. Det är Grand Banks och Bohusläns fjordar tydliga exempel på. Där försvann torsken på 1980-talet. På Grand Banks finns idag ett visst fiske. I Bohusläns fjordar finns inget yrkesfiske efter torsk.

BalticWaters 2030 låtsas som om skillnaderna mellan pelagisk fisk och bottenlevande (demersal) fisk inte finns). Det är att vilseleda. BalticWaters 2030 låtsas som att torskkollapsen i Östersjön är en totalkollaps. Det är det inte. Det finns en massa torsk. Problemet är att den är dvärgväxt. Även när det gäller detta vilseleder BalticWaters 2030.

BalticWaters 2030 vilseleder och far med lögner när det gäller torskbeståndet och varför det ser ut som det gör. De hittar på likheter mellan sillbestånd och torskbestånd som inte finns. De ansvariga för lögnerna och vilseledandet  är Konrad Stralka, Otto von Arnold, Marie Berglund, Ragnar Elmgren, Per Larsson och Anna Rosenqvist. Styrelsen för BalticWaters 2030.

Läs mer:

• BalticWaters 2030 och deras lögner – sillbeståndet
• BalticWaters 2030 och deras lögner – trålfiskegränsen
• Syrebrist – orsaken till torskproblemen i Östersjön
• Överfiske är inte en orsak till torskens dåliga hälsa och tillstånd i Östersjön
• Skarpsillen och torsken i Östersjön
• Fisket är inte orsaken till torskens problem i Östersjön
• Varför torsken i Östersjön inte går att rädda
• Syrebrist den viktigaste orsaken till östersjötorskens dåliga hälsa
• Syrebrist och svält ger mager torsk i Östersjön