Elin Segerlind har fel om strömmingen

Idag finns det lika mycket sill (strömming) i Östersjön som år 2000. Kvoterna och fisket har gått upp och ner under åren som gått men sillbeståndet har bestått. Beståndet (SSB) har genom aktiv fiskeripolitik kunnat behållas intakt. Detta gäller det som kallas östra beståndet och trots att det ibland fiskats mer än vad som kan anses långsiktigt hållbart (över Fmsy). Klimatförändringar kan dock ha medfört att sillen är mindre i storlek liksom att leken förändrats både i tid och rum.

När det gäller det västra beståndet, den så kallade Rügensillen (WBSS) så är det dock mindre än för 20 år sen. Orsaken till det är en varmare Östersjön som skapat problem för fortplantningen (leken). Den har flyttats i tid vilket gör den mindre framgångsrik. De senaste åren har dock fisket varit hållbart (uttaget av fisk har legat under Fmsy).

I Bottenhavet finns det mer sill (strömming) än på 1970-talet. Även här har kvoterna och fisket gått upp och ner men beståndet (SSB) kunnat hållas på hållbar nivå. Fisket har alltid varit hållbart och uttaget under Fmsy. Detta genom en fungerande fiskeripolitik. På grund av ett varmare hav på grund av klimatförändringar kan dock leken ha förändrats i både tid och rum.

Elin Segerlind har fel

När Elin Segerlind på sin blogg skriver om minskande bestånd i Östersjön och Bottenhavet har hon i grunden fel. Det är inte speciellt brådskande med nånting. Den förvaltning som finns fungerar. Den baseras på vetenskaplig rådgivning från ICES och har lett till att fiskbestånden är lika stora som för 20 år sen i Östersjön och för 40 år sen i Bottenhavet. I stort sett har fiskeripolitiken vad det gäller sillen lyckats kompensera för övergödning och klimatförändringar. I västra Östersjön har dock fiskeriförvaltningen inte klarat av att kompensera för övergödning och klimatförändringar.

Segerlind menar att det går för långsamt att flytta ut trålfiskegränsen och att det hotar sillen/strömmingen. Det är helt felaktigt. En utflyttad trålfiskegräns betyder i praktiken ingenting för sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet. Däremot riskerar den att slå ut småskaligt kustnära strömmingsfiske med trål både i Bottenhavet och Östersjön.

Det är för mig uppenbart att Elin Segerlind inte tittar på vetenskapen utan enbart lyssnar på felaktigheter. Lögner från en del miljöpropagandister och oärliga forskare såväl som anekdoter och hörsägen från enskilda fiskare och lögnaktiga myndighetsföreträdare. Sådant kan inte ligga till grund för vetenskapliga beståndsuppskattningar.

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!

Ett Svar på “Elin Segerlind har fel om strömmingen”

Kommentarer är stängda.