Braxburgare i stället för biogas! Det ska bli verklighet om fiskare, forskare och matexperter får som de vill med projektet Dags för brax. Den forna delikatessfisken braxen betraktas i dag som skräpfisk och vållar dessutom problem i våra insjöar. Med projektet och en specialgjord kokbok har nu braxen börjat sin bana mot tallriken.
Den ansågs förr vara en delikatess. I dag ses den som skräpfisk – en bifångst som antingen slängs tillbaka i vattnet, eller reduktionsfiskas och blir biogas. Brax (eller braxen som den kallas i större delen av Sverige) är en karpfisk och på flera håll i världen betraktas dessa som matfisk, men inte i Sverige. Detta vill projektet Dags för brax ändra på. Samtidigt som tallriken berikas med en nygammal fisk gynnas den biologiska mångfalden. Folk runt insjöarna blir gladare.
– Vi vill utforska braxen som proteinkälla, inspirera till förädling och att braxen åter betraktas som en matfisk. Alla, från fiskare till entreprenörer och konsumenter kan vinna, även miljön och braxen, säger Carina Wettemark i ett pressmeddelande. Hon är chef för Biosfärenheten vid Högskolan i Kristianstad och koordinator för biosfärområdet Kristianstads Vattenrike.
Mat istället för biogas
Beståndet av brax växer i flera av landets sjöar. Det leder till ett grumligare vatten och minskad biologisk mångfald. Sedan några år bedriver Biosfärkontoret i Kristianstad reduktionsfiske i Råbelövssjön och Oppmannasjön för att få ett klarare vatten och en bättre biologisk balans. Sammanlagt ska närmare 400 ton brax fiskas upp.
Idag används fångsten till biogasproduktion. Det är något som kan uppfattas som resursslöseri då det handlar om en proteinrik fisk som skulle kunna ätas i stället. För att underlätta möjligheterna att istället äta brax involverade projektet lokala kockar och studenter på högskolans gastronomiprogram. De fick i uppdrag att skapa olika rätter baserade på braxråvara.
– De förvandlade den relativt besvärliga och beniga fisken till mycket välkomponerade och innovativa rätter som lyfte fisken till en helt ny nivå. Vi fokuserade på tre koncept: street food, offentligt kök och fine dining, allt för att undersöka braxens användningsområden och potentiella marknader. Recepten finns nu i vår nya kokbok, med allt från enkel tacobraxen med ärtguacamole till mer avancerade braxqueneller, säger Viktoria Olsson, universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap.
Fotnot
På svenska heter fisken egentligen braxen men i södra Sverige kallades den förr (och kanske fortfarande på vissa ställen) brax. Det är ett mycket bättre namn för det är lätt att böja medan braxen är hopplöst att böja. En brax, den braxen, flera braxar, alla braxarna, braxens är mycket lätt. Jämför med det otympliga braxen, braxen, braxnar (eller vad heter det), braxnarna, braxens. Det senare är ganska värdelöst och besvärligt. Därför tänker jag kalla fisken för brax hädanefter.
Läs mer:
- Recepthäfte för braxrätter
- Är id och braxen ett miljövänligt matval?
- Braxenfärs – en framgångssaga
- Braxenfiske
- Småskaligt fiske av braxen – framtiden för en hållbar livsmedelsproduktion
- Hållbart fiske efter braxen
- Braxen som matresurs
