Braxen som matresurs

Braxen är en vanlig sötvattensfisk i södra Sverige och den finns också längs Östersjöns kuster från Blekinge och norrut. Framförallt tycks den vara vanlig i landskapen kring Mälaren och i Värmland och Dalsland. Förr i tiden var det en vanlig matfisk i likhet med andra karpfiskar. Även rommen ansågs vara en delikatess. Det är en fisk som kan bli stor,  som mest upp till 80 centimeter lång och med en vikt på uppemot 11 kilo. Vanligtvis blir den 30–60 cm och väger mellan ett halvt och 2 kilo. Kroppen är hög med hög ryggfena och sidorna är sammanpressade. Under 30 cm långa exemplar har silverfärgade sidor och mörk rygg.

Braxen. Bild: Wilhelm von Wright. Public domain

Att filea braxen är svårt då den innehåller många små ben vilket gjort att efterfrågan på braxen som matfisk är mycket liten. När det nu finns flera projekt som vill att vi ska äta mer braxen så handlar det därför om att utveckla sätt att förädla braxen som kan hantera problemet med många ben. Idag fångas braxen främst i mindre sjöar samt som bifångst vid gösfiske. Vid gösfisket slängs den oftast ut då det inte finns nån efterfrågan på den och den därför inte går att sälja. Vanligaste användningsområdet för den som inte kastas ut är som bete vid kräftfiske.  SLU Aqua uppger att fisket av braxen kan öka i samtliga stora sjöar förutom i Vättern.

Braxen lever ofta i stim. Den söker föda på mjuka bottnar i eller i anslutning till strandzonens vegetationsbälte i sjöar och lugnt flytande åar samt i Östersjöns grunda skärgårdsvikar. Under vintern samlas den i stim (s.k. braxenstånd) i ett dvalliknande tillstånd på djupare vatten. Unga individer, upp till en längd av ca 10 cm, livnär sig av djurplankton. Därefter utgörs födan av olika mindre, bottenlevande djur såsom insektslarver (framför allt fjädermygglarver), maskar, kräftdjur och blötdjur. Leker under vår och försommar på grunt vatten.

I båda projekten som syftar till att vi ska äta mer av underutnyttjade fiskar som exempelvis braxen, id och mört har de utvecklat en metod att tillverka färs av braxen som sedan använts till braxenfärsbiffar (braxenburgare) och braxenkorv. Om det hela slår väl ut kan kanske bfiångsterna av braxen vid gösfisket säljas och i förlängningen kan det kanske skapas ett riktat fisk på braxen i både större och mindre sjöar. Braxen fiskas främst med garn och ryssja.

Braxen: Bild: Karelj. Public domain

Brax innehåller höga halter av vitamin B12, vitamin D, vitamin B3 (niacin), vitamin B6, selen och fosfor.

Förutom braxen tittar projekten också på annan fiske, i insjöar främst id och mört. Två andra karpfiskar.

Läs mer:

Läs mer om insjöfiske:

Andra fiskar som är nyttiga och bra att äta:

PS. Noterbart är språkförbistringen när det gäller braxen. Namnet är inte bestämd form som motsvarar laxen utan obestämd form som motsvarar lax. Men ibland används ordet brax som namn på arten, men frågan är vad det ska heta i bestämd form om det heter braxen i obestämd form. Även pluralis är svårt, heter det braxar eller braxnar i obestämd form och braxarna eller braxnarna i obestämd form. Kanske borde artnamnet bytas till brax. Då skulle allt bli enklare rent språkligt. Brax, braxen, braxar och braxarna.

Advertisements