Det borde fiskas mer skarpsill

I Östersjön dominerar två arter kraftigt om vi ser till den biomassa som finns. Skarpsill och spigg. Resultatet av detta är att spigg och skarpsill äter upp ägg och yngel av andra fiskarter vilket gör att de blir brist på dessa arter. De som drabbats hårdast av detta är gädda, gös och abborre invid kusten, vårlekande sill (strömming) som leker vid kusten samt torsk.

Eftersom klimatförändringar också bidragit till ett sämre läge för den vårlekande sillen (strömmingen) skulle läget förvärras kraftigt om skarpsillsfisket minskade ytterligare på det sätt som lobbyisterna från BalticWaters2030 föreslår.

Det finns idag så lite torsk och sill i delar av Östersjön att deras predation på skarpsill saknar betydelse i förhållande till skarpsillens predation på dem. Minskas inte skarpsillsbeståndet så riskerar sillen att drabbas mycket hårt och dessutom kommer torskbeståndet aldrig att återhämta sig. På samma sätt kommer bestånden av gädda, gös och abborre vid kusten inte att återhämta sig om det inte fiskas.

Dessutom finns det tydliga tecken på att storleken på skarpsillsbeståndet är kraftigt underskattat. Det finns alltså troligen mycket mer skarpsill än vad de vetenskapliga uppskattningarna visar.

BalticWaters2030 vill alltså slå ut de kustnära fiskbestånden för gott och dessutom medför deras förslag att torskbeståndet i Östersjön aldrig kommer att återhämta sig. Deras inställning är negativ för allt svenskt fiske, speciellt för det kustnära fisket.

För att rädda fiskbestånden och yrkesfisket i i Östersjön behövs det ett ökat fiske av skarpsill. Inte minskat. Dessutom behövs det ett yrkesmässigt fiske av storspigg.

Gilla Anders Svensson på Patreon!