Stillahavssardin och kalifornisk ansjovis

Stillahavssardin (Sardinops sagax) är en art av sardiner som lever i Stilla Havet. Den finns i flera underarter såsom kalifornisk sardin, sydamerikansk sardin (humboldtsardin), australisk sardin, japansk sardin och sydafrikansk sardin.

Kalifornisk sardin finns utanför Nordamerikas kust från Kaliforniabukten i söder till kanadensiska kusten i norr, sydamerikanska sardin finns från Colombia i norr till södra Chile, japansk sardin runt Japans kuster och i Kinesiska sjön, australisk sardin runt Australien och Nya Zeelands kuster och sydafrikanska sardin frän Mocambique runt Sydafrika till Angola.

Kan bli upp till cirka 40 cm lång. Unga fiskar lever på copepoder och zooplankton medan äldre fiskar lever på phytoplankton. Lever på grunt vatten i stora stim. Kalifornisk sardin som är uppdelade i tre olika bestånd vandrar norrut under tidig sommar och söderut under tidig hösten. Alla bestånd av stillahavssardin har regelbundna och stora fluktuationer när det gäller storleken. De beror i huvudsak på förändringar i havsströmmar, vindar och temperaturer.

Fiske och beståndsstorlek

Global commercial capture of sardinops in tonnes reported by the FAO 1950–2010. Bild: Epipelagic. CC BY-SA 3.0

Kalifornisk sardin

Kalifornisk sardin. Bild: NOOA. Public domain

Cirka 250 000 ton av kalifornisk sardin fångas i dagsläget. Fiske bedrivs med snörpvad och fångsten används i stor utsträckning till fiskmjöl men en helt del används också till konsumtion.

Historiskt har det under perioder fiskats mycket mer och på 1930- och 1940-talet fångades omkring 600 000 ton per år utanför USA och Kanadas västkust. Fisket på denna tid var ett konsumtionsfiske. Konservindustrin och det samhälle som det stora fisket ledde till beskrivs av John Steinbeck i böckerna Det stora kalaset (Cannerý Row) och En underbar torsdag (Det stora kalaset). Kring 1950 gick fångsterna ner till omkring 300 000 ton per år för att snart kollapsa. Det omfattande fisket kan ha bidragit till kollapsen.

Under perioden 1950 till 1990 fiskades i stort sett ingenting förutom i Kaliforniabukten. Kaliforniabukten som kom att ersätta fisket utanför USA:s och Kanads västkust. Där började fisket på 1970-talet för att ta fart på 1980-talet. Fångsterna har varit upp till 200 000 ton per år i Kaliforniabukten (enstaka år 600 000 ton) sen dess men under senare år kring 100 000 ton. Utanför USA:s och Kanadas västkust har fångsterna varit cirka 140 000 ton de senaste åren.

Sydamerikansk sardin

Fisket av sydamerikansk sardin utanför Peru och Chiles kuster tog fart på 1970-talet efter anchovetabeståndets kollaps. Som mest fångades 6 miljoner ton. Beståndet utanför den sydamerikanska kusten kollapsade i slutet av 1990-talet och det är troligt att fisket bidrog till kollapsen i detta bestånd. Fisket upphörde nästan helt och idag fångas bara några få tusen ton. Det sydamerikanska fisket har huvudsakligen varit ett fiske för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin och bedrivs med snörpvad.

Japansk sardin

Fisket av japansk sardin var som mest omfattande mellan slutet av 1970-talet och mitten av 1990-talet med fångster på som mest på omkring 4 miljoner ton per år. Även på 1930-talet var fisket omfattande med fångster på uppemot 1,5 miljoner ton per år. Idag fiskas omkring 300 000 ton per år i det japanska fisket. Det japanska fisket är idag huvudsakligen ett snörpvadsfiske för konsumtion.

Australisk sardin

Det australiska fisket började på 1990-talet men det var först på 2000-talet det fick en större omfattning med fångster på omkring 30 000 ton per år och som mest nästan 60 000 ton ett enstaka år. Fångsterna i detta fiske används främst som foder på odlingar av tonfisk. Fisket bedrivs med snörpvad.

Bild: Danimations. Licens: CC BY-SA 4.0

Sydafrikansk sardin

I slutet av 1990-talet fiskades omkring 170 000 ton sydafrikanska sardiner per år. Huvuddelen av fisket står Sydafrika för med Namibia på andra plats. Idag fiskas kanske lite mer. Fiskas med snörpvad.

Kalifornisk ansjovis

Kalifornisk ansjovis (Engraulis mordax) eller som den också kallas nordlig ansjovis lever på Stilla Havs kusten från Mexico i söder till Kanada i norr. Lever i huvudsak kustnära ner till 300 meters djup. Livnär sig bland annat på copepoder, decapoder. Leker under hela året. Kan bli cirka 25 cm lång.

När fisket av stillahavssardin minskade i slutet av 1940-talet började istället ett fiske på kalifornisk ansjovis. Som mest fångades cirka 40 000 ton per år. Fisket minskade snabbt under 1950-talet. Idag fiskas obetydliga mängder kalifornisk ansjovis.

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!