Två forskare, Henrik Svedäng och Charles Berkow påstår i Dagens Industri att julsillen kräver regleringar. Det har de helt rätt i och det är därför vi har kvoter som sätts i enlighet med vetenskapliga råd. Men hela artikeln är i övrigt fylld med lösa antydningar om det ena och det andra.
Det finns ett sillbestånd runt Sverige som har problem. Den vårlekande sillen i västra Östersjön, den sill som leker runt Rügen och därför också kallas rügensill. Det beståndet har i stort sett kollapsat och orsaken är klarlagd. Klimatförändringar. Kvoterna, fisket, förvaltningssystemet, överförbara fiskerättigheter eller stora fiskebåtar har inget med saken att göra.
Rügensillen
Samtidigt är det problem att minska fisket på rügensill. Detta för att de lever hösten och vintern i Kattegatt och Skagerak där de blandar sig med den höstlekande nordsjösillen och vårlekande skageraksillen. Beståndet av nordsjösill är stort och på en långsiktigt hållbar nivå. Det fiskas i likhet med bestånden i centrala Östersjön på ett långsiktigt hållbart sätt och i enlighet med de vetenskapliga råden.
För att undvika att rügensill fångas har EU:s ministerråd därför bestämt att större delen av den kvot som finns för Kattegatt och Skagerak ska fiskas i Nordsjön.
Svedäng och Berkow antyder också att kvoterna sätts på ett ohållbart sätt. Några bevis för detta har de inte utan sanningen är att kvoterna i Bottenhavet, Östersjön, Nordsjön och Nordatlanten (NVG-sill) är satta helt i enlighet med de vetenskapliga råden.
Överförbara fiskerättigheter
De menar också att ett problem i sammanhanget är de individuella överförbara fiskerättigheterna. Riktigt varför framgår inte men de tycks anse att lite större fiskeriföretag som går med vinst är nåt dåligt. Sanningen är att de individuella kvoterna minskat antalet fiskebåtar som fiskar sill med mer än 50%. Konsekvensen var att ett tidigare omfattande svartfiske totalt försvunnit och att det pelagiska fisket är Sveriges mest välskötta fiske idag. Det existerar inget fusk vilket vi vet existerar i en del andra fisken som inte har individuella överförbara fiskerättigheter.
De flesta fiskebåtar, 30 av 40, som ägnar sig sillfiske i Östersjön är dessutom relativt små och har sin hemmahamn i Östersjön. 10 båtar kommer från Västkusten och det är främst de mindre av dem som fiskar i Östersjön. De andra fiskar främst i Nordsjön och Nordatlanten där de av tradition har bedrivit större delen av sitt fiske. Det är också för det fisket de är byggda.
Svedäng och Berkow
Slutligen är Svedäng och Berkows artikel skriven så att en ska kunna tro att en del av julsillen kommer från Östersjön. Det gör den inte och det har den aldrig gjort. Östersjösill passar helt enkelt inte till inläggning. Den är för mager och dessutom innehåller den högre halter miljögifter än sillen från Nordsjön som nästan inte innehåller några gifter alls. Fisket i Östersjön har alltså noll inverkan på om det finns julsill eller inte.
Det är uppenbart så att Svedäng och Berkow i sin iver att smutskasta fisket och fiskeriförvaltningen inte drar sig för att antyda saker som är helt osanna och helt felaktiga. Varken förvaltning, fisket, individuella fiskerättigheter eller stora båtar är nåt hot mot sillen. Speciellt inte mot julsillen.
Läs mer:
- Fiskeministrar överens om kvoter i Västerhavet under 2023
- Klimatförändringar bakom minskande lekbestånd av sill
- Sillkvoter i enlighet med forskarnas uppfattning
Ett svar på “Det är inga problem med julsillen”
Kommentarer är stängda.