Havsbaserad vindkraft och dess konsekvenser

För att det ska vara möjligt att ställa om från ett fossilbaserat samhälle till samhälle som är mer klimat- och miljövänligt krävs mer elektricitet. De mer klimat- och miljövänliga sätten att producera el som det finns möjlighet att använda i Sverige är vattenkraft, vindkraft och solenergi. Vattenkraften kan inte byggas ut mer förutom att det kanske behövs fler pumpkraftverk för att balansera produktionen över tid. Vindkraften och solenergin har stor potential för att byggas ut.

På land går utbyggnaden av vindkraften fort men i havet har det gått mycket långsamt i Sverige. Även på land har det blivit mer problem under senare år då allt fler kommuner säger nej till vindkraft. I havet är det främst systemet för tillstånd och planering som ställer till problem men i vissa falla är det också lokala opinioner och kommuner. I andra fall är det försvaret som inte vill ha vindkraftsparker.

Vindkraftsparker till havs kommer lätt i konflikt med andra samhällsintressen såsom försvaret, fisket och miljövården. När försvaret inte vill ha en vindkraftsanläggning på en viss plats blir det inte heller nån. Om fisket inte vill ha en vindkraftsanläggning så har det sällan nån större betydelse om det inte handlar om en kommun som stoppar vindkraften i det läget.

Klart är i alla fall att vindkraftsparker till havs har konsekvenser för fiskbestånd och fiske på flera olika. Om utbyggnaden av vindkraften på sikt leder till minskad användning av fossila bränslen och minskade utsläpp av växthusgaser kommer uppvärmingen av haven att stoppas upp. På lång sikt kan det rädda den vårlekande sillen i Östersjön och innebära att torksen kommer tillbaks i Östersjön och Kattegatt. Men detta är ju inget som vi kommer att få se de närmast decennierna.

Ökad biologisk mångfald

Under byggnadstiden innebär vindkraftsparker till havs en hel del störningar av livet till havs men de färdiga vindkraftsparkerna leder till mer fiske och öka biologisk mångfald då fundamenten till vindkraftverken fungerar som rev i havet. Vindkraftsparker har med andra ord en tydlig effekt på den biologiska mångfalden som ökar.

Dåligt för trålfisket, bra för fisket med passiva redskap

För fisket har det både positiva och negativa effekter. Trålfiske är inte möjligt i vindkraftsparker då det fins för stora rika att skada vindkraftverkens fundament och fastsättning i botten.

Däremot är det möjligt att fiska med både krokredskap (dock knappast flytbackor, dvs långrev som släpas i den fria vattenmassan), bur och garn i vindkraftsparker. Detta förutsätter att det blir tillåtet. Idag är det inte möjligt på grund av den lagstiftning och de regler som finns. Mer fisk i vindkraftsparkerna kan dessutom leda till ökad lönsamhet för fisket med passiva redskap.

Med anpassade lagar och regelverk skulle vindkraftsparker alltså leda till att småskaligt fiske med passiva redskap gynnas på bekostnad av fiske med aktiva redskap som trål, snurrevad och snörpvad. De områden där det går att fiske med bur och garn ökar på grund av vindkraftsparker medan de områden som det går att tråla på minskar. Burfiske av kräfta, hummer och krabba såväl som garnfiske av plattfisk, torsk, makrill och sill med mera gynnas. Trålfiske av kräfta, räka och fisk missgynnas av vindkraft.

Vindkraftsparker som byggs på viktiga lekområden för olika fiskarter riskerar att slå ut vissa bestånd eller arter helt eller delvis. Det är därför nödvändigt att det inte byggs vindkraft på olika fiskarters lekområden.

Västkusten

För att minska konsekvenserna för det överlägset viktigaste fisket på den svenska västkusten (Kattegatt och Skagerak), trålfisket av kräfta och räka, bör det inte heller byggas några vindkraftsparker på områden som är viktiga för detta fiske. Det bör klargöra redan tidigt i processen genom att staten bestämmer vilka områden som är tillgängliga för vindkraft och då utesluter områden som är viktiga för fiske, sjöfarten, miljö och försvaret. Det skulle gör planeringsprocessen billigare och leda till att många konflikter skulle undvikas.

Östkusten

I andra delar av Sveriges havsområden (Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken) är konflikterna med fisket mindre. Främst handlar det om konflikter med det pelagiska fisket av sill som sker närmare kusterna än fisket av skarpsill. Pelagiskt trålfiske är inte möjligt i vindkraftsparker. Däremot garnfiske av sill möjligt. Garnfiske gynnas på bekostnad av trålfiske hel enkelt. I Bottenviken riskar en utbyggnad av vindkraft hamna i konflikt med fisket av siklöja. Det är lätt att lösa genom att ingen vindkraft får byggas på områden där det fiskas efter siklöja.

Vindkraftsparkers konsekvenser

Om vindkraftsparker i stor skala byggs på viktiga lekområden och viktiga områden för fisket risker det svenska fisket att till stora delar slås ut på grund av minskad tillgång på fisk och minskade områden för fiske. Det som krävs för att detta ska kunna undvikas är en bättre planeringsprocess.

Vindkraftsparker som byggs på andra områden gynnar istället fisket genom ökad mängd fisk. Dessutom gynnar det fisket med passiva redskap. Det som krävs för att detta ska bli möjlig är en bättre planeringsprocess.

Läs mer:

• Den oärliga marina vindkraftsindustrin
• Vindkraftsföretagen uppträder nonchalant mot fisket
• Vindkraftens ägare och förvaltare
• Vindkraft – ett hot mot marina ekosystem?
• Vindkraft är bra för garnfisket
• Planerade havsbaserade vindkraftsparker
• Vindkraft ska inte byggas i viktiga områden för fisket
• Ekologiskt hållbar vindkraft i Östersjön
• Havsbaserad vindkraft och fiske
• Vindkraft och fiske