ETC har publicerat en artikel om införandet av överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Sverige. I den artikeln påstår de bland annat att fyra familjer äger 75% av alla fiskerättigheter inom det pelagiska fisket i Sverige. Ett påstående som är en ren lögn. Det är faktiskt också en teoretisk omöjlighet. Nils Höglund från Coalition Clean Baltic som verkar vara den som påstår detta är uppenbarligen en lögnhals av stora mått.
En ägare får bara inneha max 10% av de pelagiska fiskerättigheterna och det totala antalet båtar som innehar pelagiska fiskerättigheter är 29 (fyra stycken ägs dock av personer som också äger en annan båt). Det går däremot att säga att cirka 20-25 familjer kontrollerar 75% av alla fiskerättigheter i det pelagiska fisket i Sverige. Exakt hur många familjer det handlar om beror på hur familjer och minoritetsinnehav räknas. De flest av de familjerna bor i Göteborgsområdet.
TFC och miljön
ETC och journalisten Karin Holmberg påstår också att införandet av TFC innebär ett hårt slag mot miljön. Även det är ett påstående utan koppling till verkligheten. TFC innebär förmodligen ingenting för miljön, varken något dålig eller något bra. Bottentrålningen kommer att fortgå som tidigare och användandet av selektiva redskap kommer att förbli på samma nivå som nu. När årliga individuella fiskemöjligheter infördes för några år sen ledde det till att användandet av selektiva redskap minskade på grund av att regelverket ändrades. Något liknande kommer inte att ske nu.
Eftersom det inte finns nån ITQ (TFC) i det demersala kan det inte heller ha minskat användandet av selektiva redskap. Holmberg har blandat ihop införandet av årliga fiskemöjligheter med överförbara fiskerättigheter vilket leder till en del kvalificerat svammel i hennes artikel.
Utbrett fusk?
Dessutom påstår de att det finns ett utbrett fusk. Det är lögn och förbannad dikt. Det fusk som finns är uppgradering av räkfångsten och olagliga utkast av småräka. Det är ett problem som löses med hjälp av överförbara fiskerättigheter. I övrigt finns i stort sett bara lagliga utkast.
Reglerna följs till punkt och prick i de fall där det faktiskt går att följa reglerna. Vissa regler är dock tekniskt omöjliga att följa och då får båtarna och ägarna böter. Regelverket är helt enkelt så komplicerat och komplext att det är omöjligt att få allting rätt.
I det pelagiska fisket finns idag inga olagliga utkast och inget fusk. Det är sanningen och det som ETC;s Karin Holmberg påstår kring detta är alltså bara oseriösa antydningar.
Fördelningen av fiskerättigheterna i det demersala fisket kommer att göras utifrån de fiskemöjligheter som båtarna har idag och inte efter hur mycket de fiskade för många år sen. Dessutom finns det inga belägg för att det fiskade mer för några år sen. Kvoterna går upp och ner hela tiden.
Utslaget strömmingsfiske?
De påstår också att sill och strömmingsfisket längs kusten är utslaget. Det är inte sant. Fisket längs Norrlandskusten är lika stort som det alltid varit och fisket längs Östersjöns kuster är också lika stort som tidigare år. Ingenting har förändrats. Fisketrycket på sill i Östersjön är fastställt enligt de vetenskapliga råden och inget tyder på att det är för högt som ETC påstår. Det finns helt enkelt ingen generell brist på strömming/sill.
Att fisket skulle vara en lobbystark grupp i Sverige som ETC också påstår är ytterligare ett exempel på kvalificerat skitsnack. Fisket är en mycket liten bransch helt utan inflytande på makthavarna i Stockholm. Större delen Sveriges fiskare finns i Bohuslän och kring Göteborg samt i Norrbotten. De befinner sig mycket långt ifrån maktens korridorer.
Slutligen. Snacket om att det inte finns nån stor fisk i Skagerak och Kattegatt är också fel. Visserligen är det väldigt dåligt med leken för lokala bestånd av större rovfiskar som exempelvis torsk och kolja. Däremot finns det en hel del sje, kolja, torsk och kummel i Skagerak som vandrar in från Nordsjön. Och det finns stora mängder tonfisk (på hösten) och pigghaj. Så att det inte finns nån stor fisk är uppenbart inte sant.
