Forskare snackar skit om trålning i DN

Flera forskare som intervjuas i en artikel i DN visar att de verkar sakna grundläggande kunskaper om hur pelagiskt fiske fungerar och går till.

Det är ju uppenbart för vem som helst att trålning i ett område där en hotad art leker är förkastligt, säger Per Larsson, professor i marinbiologi vid Linnéuniversitetet.

Frågan är varför det skulle vara det? Om det handlar om en fiskart som leker på botten så påverkas den ju knappast av fiske med flyttrål som aldrig rör botten. Det är inte på något sätt uppenbart. Men i delar av Östersjön så kan torsken på grund av syrebrist inte längre leka vid botten så det är därmed teoretiskt möjligt att leken kan störas även om det inte finns några bevis för det.

– Risken är att man får en stor bifångst av lektorsk eller torsk som snart ska leka, säger docent Henrik Svedäng, vetenskaplig samordnare på Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet och forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Varför skulle en pelagisk trålare få sådan bifångst? Torsken leker ju i de flesta fall på botten. Men som jag tidigare skrivit så kan den i delar av Östersjön leka högre upp i vattnet. Skarpsillsfisket liksom sillfisket sker högt upp i vattenmassan. De konstaterade bifångsterna i detta fiske av andra arter än skarpsill och sill är dock obefintliga eller nästan obefintliga.

– Det finns mycket tillgänglig vetenskaplig information om lekbeteendet av torsk som indikerar att fiske på lekområden kan vara skadligt för torskbestånden på flera sätt, säger Francesca Vitale, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU.

Det Vitale säger är förstås sant. Men pelagiskt trålfiske sker ju inte på botten där torsken i allmänhet leker utan i den fria vattenmassan. Det är dock möjligt Vitale hänvisar till den forskning jag fått ta del av som tyder på att torsken i Östersjön i vissa områden leker högre upp där syrenivåerna är tillräckliga. Det finns dock inte några kända vetenskapliga bevis och belägg för att sillfiske och skarpsillsfiske påverkar torsklek.

Fiskberedningsindustrin

– Att man skulle tillåta trålning för att hålla igång industrin för att gynna garnfiskarna låter ju som ett baklängesargument, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium.

De som fiskar i det aktuella området på sommaren är mindre trålare som under sommaren kan fiska för konsumtion. Stora trålare är inte där under våren och sommaren. Då fiskar de i Nordsjön. Tobis, sill och skarpsill. Eller är lediga (juli månad). Garnfiske av sill och skarpsill existerar i praktiken inte området. Men kan beredningsfabrikerna I Nogersund och Simrishamn hållas igång så ger det också möjlighet för garnfiskarna vid kusten att sälja sin fångst. Utan fabrikerna finns det ingen marknad för deras sill

Dessutom är problemet för torsken inte fisket. Utan orsaken till torskens stora problem i Östersjön är klimatförändringar, övergödning, syrebrist, säl, skarv och sjukdomar som sprids av säl.

Läs mer:

• Ingen matbrist för torsken i Östersjön
• I stort sett inget torskfiske i Östersjön år 2022
• För att rädda torsken i Östersjön behövs ökat fiske
• Syrebrist – orsaken till torskproblemen i Östersjön
• Överfiske är inte en orsak till torskens dåliga hälsa och tillstånd i Östersjön
• Ingen brist på mat för vuxna torskar i Östersjön
• Skarpsillen och torsken i Östersjön

PS. Efter att jag skrev inlägget fick jag ta del av forskning som visar på att torsken i delar av Östersjön inte leker vid botten utan högre upp i havsmassan. Artikeln har ändrats i enlighet med de forskningsrönen.