Strömmingen är inte hotad

Diverse lobbyister och falska miljövänner samt en del okunniga politiker sprider ständigt och jämt en massa falsk information om fisket. Framförallt om det pelagiska fisket av sill (strömming) och skarpsill i Östersjön. Regelmässigt påstår de att sillbeståndet i Östersjön är hotat. Dessa påståenden är nonsens.

Som vi ser i figuren som kommer från den vetenskapliga bedömningen som Internationella Havsforskningsrådet (ICES) gör varje år så är lekbeståndet av sill (SSB) lika stort idag som det var på 1990-talet och det ligger precis på gränsen för vad som är lämpligt för ett maximalt hållbart uttag (MSY).  Lekbeståndet har alltså inte minskat på 30 år utan har hållit sig stabilt. Detta som en konsekvens av en fungerande fiskeriförvaltning.

Det går också att se att sillbeståndet minskar mycket kraftigt under 1970-talet och 1980-talet då fisket lågunder maximalt hållbart uttag (Fmsy). Om det hade varit fisket som styrde storleken på beståndet hade det ökat under de åren. Men beståndets storlek beror inte i första hand på fisket utan på helat andra saker,

Fisket har dock varit för stort, dvs det har legat över vad som anses hållbart (över Fmsy) de senaste 10 åren vilket innebär att det är rimligt med en minskning av kvoten inför 2023. Det är dock inte vad ICES rekommenderat och inte heller vad EU-kommissionen föreslagit vilket förefaller märkligt. Men. Drygt 100-talet forskare är dock med i den grupp som gör beståndsbedömningarna. Det råder i stort sett konsensus bland dem om att det inte finns något hot mot sillbeståndet i de centrala delarna av Östersjön.

Bottenhavet

Inte heller när det gäller sillen (strömmingen) i Bottenhavet finns det några problem. Lekbeståndets storlek har dock minskat de senaste 30 åren i Bottenhavet och Bottenviken men det är forfarande över gränsen som krävs för att det ska vara långsiktigt hållbart. Fisket är också klart hållbart med en fångst som ligger långt under Fmsy. Fångsten har legat under gränsen för vad som kan tillåtas så länge det funnits statistik.

Utifrån den vetenskapliga beståndsbedömningen finns det uppenbart ingen fara för sillbeståndet i Bottenhavet och Bottenviken.

Men samtidigt finns det nya vetenskapliga rön som visat att sillen i Östersjön består av flera olika bestånd. en del vårlekande och en del höstlekande. En hel del tyder på att det skett en minskning när det gäller vårlekande bestånd men ökning när det gäller de höstlekande bestånden. Forskning har visat att klimatförändringarna med en allt varmare Östersjö missgynnat vårlekande bestånd i södra och västra Östersjön.

Det kan sannolikt vara så att vårlekande bestånd även längre norrut i Östersjön och Bottenhavet missgynnats på grund av klimatförändringarna. Men det krävs mer forskning för att veta säkert. Intill dess kan det vara vettigt med en minskad kvot i Bottenhavet och det är också vad ICES rekommenderat och vad EU-kommissionen föreslagit.

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!