Flundra eller som den egentligen heter, skrubbskädda, har varit en populär matfisk på den svenska östkusten. Riktigt så är det inte längre, men den äts och fiskas fortfarande. Men huvuddelen av den skrubba (som den kallas på västkusten) som fångas slängs sannolikt tillbaks i havet. Observera att flundra på restauranger ofta används om alla möjliga plattfiskar men sällan om hälleflundra, piggvar, tunga (som ibland kallas sjötunga) och rödtunga.
Skrubban fås som bifångst vid trålfiske efter torsk och rödspätta i Östersjön, men även vid garnfiske efter torsk, piggvar och rödspätta. I Kattegatt och Skagerak tas den främst som bifångst vid trålfiske efter rödspätta, kräfta och vitifisk men i stort sett allt slängs ut. Framförallt runt Gotland finns det också ett riktat fiske av skrubba/flundra. Anledningen till att skrubban slängs ut är att det inte finns nån marknad för den. Den går inte att sälja i de mängder som fångas. Betalningen för skrubba på konsumentmarknaden är mycket liten. Skrubba/flundra är en okvoterad fisk och den lyder inet under reglerna om landningsskyldighet.
2019 landades 153 ton skrubba/flundra av svenska yrkesfiskare varav 150 ton från Östersjön. Cirka 90 ton gick till konsumtion och 63 ton till foder. Det mesta landades på sydkusten, dvs i Skåne och Blekinge. Det totala värdet var 411 000 kronor. Som en jämförelse landades 136 ton marulk till ett värde av 4,8 miljoner och 96 ton sik till ett värde av 850 000.
Det är svårt att få lönsamhet i fiske av skrubbskädda. De stora bifångsterna gör att utbudet är större än efterfrågan med låga priser som en följd. Därför går också en stor del av skrubban/flundran till foder. I andra länder landas betydligt mer skrubba/flundra. Det mesta fångas och landas i södra Östersjön av polska fiskare. Det finns utrymmer för mer fiske av skrubba/flundra, problemet är dock att det vid riktat fiske av skrubba, om sådant existerar, också fångas torsk som idag inte får fiskas i större delen av Östersjön. Det mesta av det som fångas i norra delarna av Östersjön (där Gotland ingår) tas med garn. Fritidsfisket fångar troligen mer i norra Östersjön än yrkesfisket. Det finns troligen utrymmer för ett ökat yrkesfiske men det stora problemet är att ingen tycks vilja äta skrubba/flundra.
Huvuddelen av den skrubba som fångas i Skagerak och landas tas av nederländska bomtrålare som bedriver ett riktat fiske efter rödspätta. Men i övrigt kastas det mest av den fångade skrubban då den inte går att sälja på grund av bristande efterfrågan .I Nordsjön är skrubba en kvoterad art. Kvoten är gemensam för skrubba och sandskädda. Sverige har en kvot på 6 ton.
Skrubba/flundra är dock en god matfisk som borde ätas mer. På Gotland säljs den framförallt som flundrerygg genom Gutefisk. Då är den rensad och filead men med det stora ryggbenet kvar. I det skicket är den lätt att hantera och lätt att steka. Rökt flundra är en annan produkt som också finns på Gotland och dessutom på ostkusten. Men i andra delar av Sverige äts mycket lite eller inget alls av skrubba/flundra. För att få högre priser och göra det möjligt att få ett lönsamt fiske på skrubba kärvs att efterfrågan ökar. Det vore bättre om den fångade skrubban kunde säljas istället för att slängas tillbaks i havet död. Idag slängs 40% av all fångad skrubba tillbaks i havet.
Skrubbskädda. Bild: Wilhelm von Wright. Public domain
Skrubba/flundra förekommer längs Sveriges kuster från Skagerrak till Ålands hav och sällsynt i Bottniska viken norrut till Norra Kvarken. Det finns två olika arter av skrubba/flundra i Östersjön. Dels utsjölekande med pelagiska flytande ägg och dels kustlekande med ägg som sjunker till botten. Skrubban med pelagiska ägg förekommer från Skagerak till centrala Östersjön medan den kustlekande skrubban huvudsakligen återfinns i norra Östersjön.
Det är huvudsakligen en marin art som kan påträffas ned till ett djup av 250 meter. Vanligen lever den dock på avsevärt grundare, både mjuka och hårda bottnar. Den tål sött vatten, besöker regelbundet åar och älvar och har t.o.m. påträffats i Vänern och Mälaren. För sin reproduktion kräver den dock en salthalt av minst 6 ‰. Födan utgörs av allehanda bottenlevande ryggradslösa djur, mer sällan fiskar. Leken sker från februari till april längs Västkusten, från mars eller april till juni i Östersjön. Leken sker på 20–100 meters djup, grundare för beståndet med sjunkande ägg.
Skrubba är en underutnyttjad art som vi borde äta mer av. Idag fiskas det mer än vad som kan säljas vilket gör att utkasten är omfattande. Det som behövs är ökad efterfrågan.
Läs mer:
- Dålig efterfrågan på plattfisk leder till lågt kvotutnyttjande och stora utkast
- Nyttigaste och bästa fisken att äta
- Fisk är bra och hälsosam mat
- Svenskarna äter allt mer sjömat
- Miljövänligaste fisken att äta – sill
- Varför strömming inte säljs till konsumtion
- Ät mer skarpsill – miljö och klimatvänligt
- Ät sill – nyttigt, klimatvänligt och miljövänligt
- Makrill istället för tonfisk – nyttigare och bättre
- Siklöja som är god och bra mat borde ätas mer
- Odlad lax är bra mat
