Klimatet är huvudorsaken till minskande syrehalter i Bottenhavet

Syrehalterna i Bottenhavet har minskat sedan 1970-talet, en minskning som accelererat från 1990. För att ha möjlighet att åtgärda denna försämring i den marina miljön är det nödvändigt att identifiera orsakerna till denna syreminskning, eftersom olika orsaker kan kräva olika Läs mer…

Advertisements

Nåt storskaligt industrifiske på torsk finns inte i Östersjön

Varje gång det uppstår en kris för ett fiskbestånd så är det alltid nån okunnig journalist, forskare eller miljövän som yrar om storskaligt industrifiske. Nu gäller det torsken i Östersjön som uppges ha försvunnit från Ålands Hav. Orsaken till att Läs mer…

Säl och skarv konkurrerar ut det kustnära fisket

I Sverige och runt om i Europa förs en stundtals laddad debatt kring frågan om ifall fåglar, sälar och människor konkurrerar om fisken i sjöar och hav. I Östersjön råder sådan konkurrens visas i en ny studie från bland annat Läs mer…

Minskade torskbestånd i Ålands hav

De yrkesfiskare som fiskar torsk i Ålands hav har i år bara fångat hälften så mycket torsk som förra året. I sig är detta inget belägg eller bevis för nånting då torsken kan ha flyttat på sig, yrkesfiskarna kan ha Läs mer…

Veckans båt – KR 191 Mindy

KR 191 Mindy är en ståltrålare på 72 bruttoton och med en längd på lite mer än 19 meter. Motorn är på 279 bruttoton. Byggd 1985 på Olssons Stålbåtar i Edsvalla för familjen Ölund (Öhlund) i Bönhamn som HND 19 Mindy. Läs mer…

Svenska fiskare och Skagen

Skagen har under mycket lång tid varit en av Sveriges största fiskehamnar. Framförallt är det sill som landats i Skagen. Detta trots att Skagen ligger i Danmark. Under åren 2003-2005, dvs innan systemet för överförbara fiskerättigheter infördes i Sverige, stod Läs mer…

Östersjöns fiskkvoter för 2018 beslutade

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har under måndagen deltagit i ett möte med EU:s jordbruks- och fiskeministrar i Luxemburg där det har beslutats om fiskemöjligheterna i Östersjön under 2018. Efter långa förhandlingar stod det klart att en balanserad kompromiss kunde nås. – Läs mer…

Månadens fisk – siklöja

Siklöja (Coregonus albula) är en liten laxartad fisk som mest ser ut som en liten sill. Närmast släktingen är sik. Siklöjan förekommer i Skandinavien och i Finland (i Norge endast fläckvis i söder), i Baltikum, norra Tyskland, fläckvis i Storbritannien och Irland samt inplanterad i Polen och Frankrike. Österut genom Ryssland till Valdaj-området. I Sverige finns siklöja i Läs mer…

Månadens fisk – sill

Sill (Clupea harengus) är den ekonomiskt viktigaste fisken i det svenska fisket och det är också en av världens mest fiskade fiskarter. Sill fiskas huvudsakligen till föda och det  är den mest miljövänliga och klimatvänliga fisken som vi brukar äta Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiskt fiske på kustkvoten

Inlägg nr 6 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 6 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Det finns en stor mängd båtar, total cirka 300, som fiskar pelagiskt på kustkvoten.  De flesta som fiskar på kustkvoten landar små mängder men ett fåtal landar lite Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiska båtar som också fiskar siklöja

Inlägg nr 5 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 5 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Siklöjefisket i Bottenviken är ett mycket lönsamt fiske. Många av de båtar som deltar i det fisket ägnar sig också åt fiske av strömming (sill) på kustkvoten. De Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiska båtar med årlig tilldelning

Inlägg nr 4 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 4 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Detta handlar om båtar och företag som tidigare fiskade på den fria sillkvoten i Bottenhavet. De tillhör numera det pelagiska systemet men har än så länge årlig tilldelning, Läs mer…

Landningar och lönsamhet – båtar i det pelagiska systemet

Inlägg nr 2 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 2 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Detta inlägg handlar om företag och båtar inom det pelagiska systemet. De flesta fiskar enbart pelagiskt men några fiskar också demersalt. De senare båtarna kan sägas vara de Läs mer…

Landningar och lönsamhet i den pelagiska svenska fiskeflottan

Inlägg nr 1 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 1 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Efter att det pelagiska systemet infördes i den svenska fiskeflottan ökade lönsamheten för de kvarvarande fiskeriföretagen. Framförallt för det företag som fullt ut gick med i systemet. De Läs mer…

Sälsäkra redskap kan bidra till ett bärkraftigt kustfiske

De växande sälpopulationerna skapar problem för kustfisket. Programmet Sälar och fiske vid SLU har sedan 1994 arbetat för att minska sälskadorna och hitta lösningar på konflikten mellan fisket och sälarna. Att skrämma eller locka bort sälarna från fiskeredskapen fungerar dåligt. Läs mer…

Lönsamhet och förnyelse i den pelagiska fiskeflottan

Efter att det pelagiska systemet infördes så minskade den pelagiska fiskeflottan i Sverige med mer än 50% på några få år. Sen 2015 har den ökat något igen, främst på grund av att sillfisket i Bottenhavet sen 2016 ingår i Läs mer…

Okunnigheten om fiske hos Jens Holm och Vänsterpartiet

I en debattartikel på den ytterst tveksamma och förljugna sajten Rädda Östersjötorsken har Jens Holm skrivit en debattartikel för Vänsterpartiets räkning. Debattartikeln är skandalöst dålig och visar antingen på att Jens Holm är totalt okunnig om fiske eller att han Läs mer…

Svenska kommuner får svar på tal från SFPO

Jag kommenterade nyligen att några svenska kommuner i Östra och södra Sverige i princip vill ha vetorätt när det gäller fördelningen av fiskekvoter. Nu har dessa kommuner fått svar från Peter Ronelöv Olsson, ordförande i Sveriges Fiskares PO (SFPO), den Läs mer…

Allvarlig underskattning av yrkesfisket i rapport om maritima näringar

Maritima näringar, det vill säga branscher som påverkar och är beroende av hav och kustmiljö, omsätter varje år 160 miljarder kronor i Sverige. Det visar en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Största delen utgörs av turism och rekreation följt Läs mer…