Foderfisk och fiskodling

En stor del av den fisk som fiskas i världen är foderfisk, industrifisk, dvs fisk som används för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja för foder till fiskodlingar och grisuppfödning. Det sistnämnda ska jag inte beröra här, men däremot fiskodling och fisket av foderfisk. Vid odling av fisk går det ofta åt mer vildfångad fisk än vad som produceras i fiskodlingarna även om åtgången på fisk har minskat kraftig senare år.

De vanligaste arterna som används  för tillverkning av fiskolja och fiskmjöl är anchoveta och sardiner som fiskas utanför Peru och Chile i Stilla Havet, tobis, skarpsill (brisling), vitlinglyra (sperling), blåvitling (kolmule), trynfisk, lodda och sill fiskad i Östersjön, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten samt sardiner och sardinella fiskade utanför Västafrika. Svenska fiskare och fidskeriföretag är inblandade i fisket av sill, skarpsill, tobis med svenskflaggade båtar, sill, skarpsill, tobis, blåvitling och vitlinglyra med danskflaggade båtar,  sill och skarpsill med finsk- polsk- och tyskflaggade båtar samt sardiner och sardinella utanför Västafrika med båtar hemmahörande i Marocko, Belize eller Komorerna.

Fiskodling

Foto: Erik Christensen

Exempel på hur mycket fisk det går åt för att föda upp lax ges i Naturskyddsföreningens förslag om ett miljöanpassat vattenbruk i Sverige:

Det finns en mängd sätt att räkna ut FIFO-kvoter, beroende på om man räknar hela fiskar eller bara fiskkött, torrvikt eller våtvikt, olja och/eller mjöl. I genomsnitt innehåller foderfisk ca 7% olja, men ca en tredjedel av oljan är bunden i köttet. Med andra ord kan man bara få ut 4,5% ren fiskolja per kg foderfisk. Motsvarigheten för fiskmjöl är ca 20%. Därför är FIFO högre för fiskolja än för fiskmjöl. Till skillnad från omnivora arter såsom tilapia och karp, som åtminstone delvis kan nyttja kolhydrater i dieten, behöver laxfiskar ett stort inslag av olja för att mängden protein ska kunna minskas i fodret.11 Med en normal laxdiet som består av 38% olja och 25% fiskmjöl krävs 7,4 kg vildfångad fisk för att producera 1 kg laxtillväxt. Om man byter ut hälften av oljan mot vegetabilisk olja vilket är vanligt i Norge, krävs 3,7 kg vildfångad fisk för att producera 1 kg odlad lax. Näringen anser kanske att jämförelsen är orättvis eftersom den extra fiskoljeproduktionen också kommer att leda till fiskmjölsproduktion som kan användas som foder till djur med mindre oljebehov. Men faktum är att 2009 använde världens vattenbruksproduktion av lax 55% av den producerade fiskoljan i världen.

FIFO på 3,7 skiljer sig ganska markant mot de som kommer ifrån Nofima som är det norska statliga matforskningsinstutet. Nofima anger att FIFO för norsk odlad lax har fallit dramatisk för både fiskmjöl och olja de senaste 20 åren, för olja från 7,5 år 2000 till 1,8 år 2012 och för fiskmjöl från 4,4 år 1990 till 1,1 år 2012. 22 Nofima anser dessutom att eftersom mycket av oljan och mjölet som används i Norge kommer från fiskrens så är FIFO för vildfångad fisk idag 1,4 för olja och 0,7 för mjöl. Summa summarum går det dock fortfarande åt fler kilo fisk som foder än vad som produceras i form av norsk lax och svensk regnbåge och röding.

Det allra bästa vore dock att byta ut foder gjort av fiskmjöl mot foder tillverkat av musselmjöl, alger, svamp och jästprotein:

Idag pågår mycket forskning och utveckling, inte minst i Norge men även i Sverige, om hur man kan ersätta fisk- baserat foder med vegetabilier, mikrober, insekter, alger och musslor. I foder till svenska och norska odlingar ersätts idag en del av den vilda fisken i fodret med proteinrika vegetabilier, vilket är del av förklaringen till att FIFO- kvoten sänkts på senare år. I Norge är cirka 40% av fodret idag baserat på vegetabiliska råvaror. Dessvärre används oftast soja. Sojan kommer vanligtvis från Sydamerika där den delvis odlas på mark där regnskog har skövlats. Produktionen är också kemikalieintensiv vilket bidrar till stora problem för de djur och människor som bor i närheten av odlingarna. För att soja ska vara ett riktigt bra alternativ till vildfångad fisk i fiskfodret behöver man ställa miljökrav på dess ursprung och odling.

Inledande resultat i Sverige har visat på god tillväxt i odlingarna vid utfodring med musselmjöl och även svamp och jästprotein. Kombinationen ger ett foder med fett och protein som liknar innehållet i fiskolja och fiskmjöl. Användningen av musselmjöl i fiskodlingar skulle dessutom kunna bidra till större ekonomisk lönsamhet för musselodlingar, också i Östersjön. Inom foderutvecklingen behövs fortsatt stora insatser av samhället. Pengar till detta borde delvis kunna tas från den europeiska Havs- och fiskerifonden.

Genom att minska användningen av foder baserat på fiskolja och fiskmjöl kan fisket på foderfisk minska. Något som är bara för havsmiljön då de fiskar som fiskas för tillverkning av mjöl och olja ofta är mat för andra djur i och kring haven:

För att svenskt vattenbruk ska kunna anses miljöanpassat måste fodret som ges till mycket större del än idag baseras på icke vildfångad fisk. Produktionen måste ge ett nettotillskott av animaliskt protein. De vilda djur som används som foder måste ha fiskats hållbart. Det räcker inte med att anchovetas, tobis, krill och strömming finns i livskraftiga bestånd. Dessa bestånd måste också vara tillräckligt stora för att räcka till den övriga delen av ekosystemet, sjöfåglar, rovfiskar och marina däggdjur. Strömming och skarpsill fyller t.ex. en viktig nisch i Östersjöns näringskedja som huvudsaklig föda till torsk, lax och säl. Ett högt fisketryck på dessa arter riskerar därmed att påverka situationen i hela ekosystemet. Fisket efter foderfisk får givetvis heller inte negativt påverka livsmedelsförsörjningen för människor som lever i närområdet.

Utvecklingen kommer sannolikt att gå mot minskat industrifiske (foderfiske) och ökad användning av musselmjöl.

Läs också:
Algolja istället för fiskolja?
Fiskfritt proteinfoder till röding och abborre

Intressant?
Mer: SMB,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!