Fiske med passiva redskap i norra Östersjön 2015-17

Fisket med passiva redskap i Bottenhavet och Bottenviken är framföraltl ett garnfiske som bedrivs i södra Norrland och norra Uppland. I rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua har laxfiske som till stor del bedrivs av samma fiskare skiljts ut som ett separat fiske beroende på laxfiskets speciella karaktär.

Min uppfattning är att detta fiske borde delas i tre olika fisken. Fisket med passiva redskap i Bottenviken  som främst är ett komplement till siklöjefisket, fisket efter lax och sik i Bottenhavet med passiva redskap och fisket med passiva redskap i Stockholms skärgård. Att behandla laxfisket separat är också orimligt. Om det fortfarande funnits ett backefiske (fiske med långrev) eller drivgarnsfiske på lax i södra Östersjön hade det vari rimlig, men nu fiskas lax enbart i Bottenhavet och Bottenviken och bör finnas med som delar av det fisket.

Framförallt handlar det här beskrivna fisket om fiske med garn efter strömming (sill), ryssjor efter ål och siklöja och burar och fällor efter sik och abborre. Fisken landas generellt lokalt, nära fångstområdet, med många mindre landningshamnar. Den främsta landningshamnen är Öregrund med 18 procent av de totala landningarna 2015, följd av Alnön utanför Sundsvall och Grisslehamn med 7 respektive 5 procent av de totala landningarna.

Redskapsbegränsningar, som minsta maskstorlek, fredningsområden och fredningstider för olika arter (som sik och gädda), fiskefria områden och minimimått styr fisket med passiva redskap i norra Östersjön.

Antalet fiskebåtar som finns i fisket är 196. Antalet båtar minskade från 186 i 2003 till 157 stycken 2010, men har sedan dess ökat igen. 65 procent av båtarna inom fiskeriet är under 8 meter men det är ovanligt att de faktiskt används i aktivt fiske. Av de 196 fiskebåtarna stod 92 stycken för 80 procent av den totala landningen i fiskeriet 2015 och 2016.

Den totala ansträngningen i fisket (antalet dagar till sjöss) har minskat trots att antalet båtar ökat. Det som minskat är framför allt användandet av burar och fällor, men även dagar till sjöss med garn. Fisket i norra Östersjön sker under hela året, framför allt med garn, medan nyttjandet av ryssjor är koncentrerat till september och oktober i fisket efter främst siklöja. Burar och fällor används i huvudsak under sommarmånaderna för att fiska abborre och sik. 94 procent av den totala landningen kom från garnfiske år 2015. Ryssjor, burar och fällor, bottengarn och landvad används också, men står för en mycket mindre del av landningarna.

Av de totalt 145 båtar som registrerade landningar med passiva redskap i norra Östersjön, var 66 båtar att anse som aktiva i fisket, det vill säga de landade 10 procent eller mer av den genomsnittliga landningen per fartyg i fisket. Av dessa 66 aktiva båtar fiskade 60 båtar fiskade även efter lax och 6 efter siklöja med bottentrål. Ett par fartyg fiskar även i centrala och södra Östersjön med passiva redskap. Många yrkesfiskare i  har dessutom flera båtar vilket gör att ytterligare ganska många är aktiva i siklöjefisket.

Siklöjetrålarna är inte med i sammanställningen av landningarna men de nämns i kommentaren till tabellen för att ge en helhetsbild av fisket. Jag har också med en tabell över trålarna men de ingår inte i övriga uppgifter i detta inlägg. Enstaka trålare fiskar också med passiva redskap.

Landningar med passiva redskap, 2017 i ton, strömming, siklöja, sik, lax, torsk

SL 1 Dagny, 54, -, 4, -, –
ÖK 1 Klara, 27, -, -, -, –
UÅ 15 Tonic, 23, -, 1, -, –
GE 57, 23, -, -, 1, –
GE 1, 18, -, -, -, –
HND 18 Andreanna, 18, -, -, -, –
GE 20, 16, -, 1, 1, –
HL 1 Camilla, 15, -, -, -, –
ÖK 25 Mary, 11, -, 2, -, –
SL 10 Kvarnö, 10, -, -, -, –
UÅ 32, 4, -, 12, 12, –
UÅ 7, -, -, 6, 6, –
UÅ 16 Storfiskarn II, -, -, 4, -, –
UÅ 35, -, -, 4, -, –
UÅ 3 Bonanza, -, -, 3, -, –

HA 121, -, 2, 2, 11, –
SN 4, -, -, -, 10, –
HA 137, -, -, 2, 9, –
UÅ 24, -, -, 1, 5, –
HA 120, -, -, -, 5, –
GE 117, -, -, 2, 4, –
LÅ 61, -, -, 1, 4, –
HA 127, -, 1, -, 4, –
HA 21, -, -, 2, 4, –
LÅ 54, -, -, -, 4, –
GE 29, 1, -, -, 3, –
UÅ 62 Filip, -, -, 1, 3, –
GE 74, -, -, -, 3, –
HND 2, -, -, -, 2, –
HA 148, -, -, -, 3, –
HA 42, -, -, -, 3, –

SM 2 Väddöland, -, -, -, -, 10
SM 52 Dyning, -, -, -, -, 7
SM 23 Glittvåg, -, -, -, -, 6
SM 168 Strandvåg, -, -, -, -, 5
SM 28 Rizona, -, -, -, -, 5
SM 171 Isabella, -, -, -, -, 4

Ingvar Lerdin som äger HA 121 äger också siklöjetrålaren HA 23 Ramona, Thomas Innala äger HA 137 samt siklöjetrålaren LÅ 42 Lillan, Arne Luthström äger HA 120 och siklöjetrålaren HA 4 Sarlut, Bröderna Ökvist HB äger LÅ 61 samt siklöjetrålarna LÅ 17 Junkön och LÅ 19 Junkön, Allan Luthström äger HA 21 och HA 18 Rebecka, Lennart Sundström äger LÅ 54 och siklöjetrålaren LÅ 18 Nova, Kjell Strömbäck äger HA 148 och siklöjetrålaren HA 24 Lutskär, Kent Karlsson äger HA 42 samt del i HA 30 Vilma och Hans Frölander äger HND 4 Johlin V samt HND 2. Sannolikt är det väl så att de fiskare som fiskar i Bottenviken med passiva redskap och inte äger en siklöjetrålare arbetar på siklöjetrålarna under de 5 veckor detta fiske pågår.

Landningar från trålare, 2017 i ton, strömming, siklöja, sik, lax, torsk

HND 4 Johlin V, 101, 31, -, -, –
PÅ 16 Brottsjö, 94, 106, -, 3, –
PÅ 34 Polaric, 60, 95, -, -, –
HA 89 Uddvik, 59, 36, -, -, –
HA 30 Vilma, 56, 173, -, -, –
HL 3 Thule, 47, -, -, -, –
LÅ 1 Tärnö, 27, 26, 3, -, 2
HA 24 Lutskär, 24, 21, -, -, 2
HA 4 Sarlut, 10, 17, -, -, –
HA 23 Ramona, 9, 13, -, -, –
LÅ 42 Lillan, 9, 13, -, -, –
HA 18 Rebecka, 7, 18, -, -, –
LÅ 19 Junkön, 4, 40, 2, -, –
LÅ 18 Nova, 4, 38, -, -, –
LÅ 17 Junkön, 4, 30, 2, -, –

För mig ser det ut som om det fisket med passiva redskap i norra Östersjön är flera olika typer av fisken där båtarna i norra och östra Uppland fiskar torsk och gös. Det fisket är inte samma fiske som det som bedrivs längs Norrlandskusten där yrkesfiskarna i Bottenviken ofta kombinerar fiske med aktiva redskap på siklöja och strömming med fiske av sik och lax med passiva redskap. Det senare fisket borde betraktas som ett enhetligt fiske och vara avskiljt från fisket med passiva redskap i Stockholms skärgård. Även fisket med passiva redskap längs med södra Norrlandskusten bör betraktas som ett separat fiske skiljt från fisket i Bottenviken och fisket i Stockholm skärgård.

Många som är engagerade i detta fiske driver restauranger, fiskhandel och mindre fiskindustrier som exempelvis rökerier då fisket utan tvekan är en deltidssyssla för många.

I fisket med passiva redskap i norra Östersjön landades 2013-2015 i genomsnitt 1 002 ton per år till ett värde av drygt 38 miljoner kronor. Detta motsvarar 0,5 procent av mängden och 1,5 procent av värdet av det svenska fisket som helhet. Totalt landades i fisket 2013-2015 32 arter, varav de flesta i små kvantiteter. Fem arter utgjorde över 90 procent av landningarna, av vilka 67 procent bestod av strömming och 13 procent fördelat på sik, siklöja, torsk och abborre. Tillsammans utgjorde dessa fem arter 93 procent (13,6 miljoner kronor) av det totala landningsvärdet. Sik och siklöja har dock ett jämförelsevis (jämfört med procent av totala landningskvantiteten) högt landningsvärde och utgjorde 37 procent av det totala landningsvärdet i fisket.

Strömming fiskas främst i Bottenhavet men tas också som bifångst i siklöjefisket i Bottenviken. Sik, gädda och abborre fiskas längs hela kusten medan torsk, gös och ål enbart fiskas längst söderut.

Strömming fiskas i huvudsak med garn under maj-juni. Siklöja fiskas under september och oktober, vilket är den tid då siklöjan leker i östra Bottenvikens skärgård. Fisket efter siklöja sker framför allt med parbottentrål (över 95 procent av landningarna), ett fiske som beskrivs i en egen artikel. Av de passiva redskapen i norra Östersjön som fångar siklöja är ryssjor (strömmingsryssjor) sedan några år tillbaka den dominerande metoden. Landningar av siklöja i ryssjor har flerdubblats sedan 2012, medan landningarna av siklöja med bottengarn har minskat med samma mängd. Landningarna av sik i burar och fällor minskade till tidsseriens lägsta nivåer 2010, men har sedan dess ökat något, vilket troligen speglar beståndets status. Abborre landas i burar och fällor främst under perioden juni-september.

Ingen provtagning sker när det gäller utkast i detta fiske.

Läs också:

• Kustfisket i Norrland – landningar 2017
• Siklöjefisket 2015-2017