Karin Glaumann är sakkunnig i fiske- och marknadsfrågor på Världsnaturfonden (WWF). Hon är dessutom en lögnare. Detta för att hon påstår att 50% av alla fiskarter i Östersjön överfiskas. Yrkesfisket i Östersjön fiskar kvoterade arter som torsk, skarpsill, sill, lax, rödspätta och piggvar plus en mängd andra arter som exempelvis sik, siklöja, skrubba, gös, abborre och gädda. Med överfiske menas normalt att en fiskart fiskas utöver de kvoter som de vetenskapliga råden föreslagit.
Sanningen är nog att ingen fiskart i Östersjön fiskas utöver de vetenskapliga råden. Däremot finns det politiska beslut om kvoter som överskrider de vetenskapliga råden men ingen fiskar så mycket. När det gäller torsken så fiskas bara hälften av kvoten upp vilket innebär att fisket är mindre än de vetenskapliga råden. När det gäller Rügensillen (WBSS) ändrades beräkningsmodellen plötsligt vilket gjorde att det som förut var okej att fiska nu helt plötsligt inte skulle vara okej. Beståndet har inte minskat. Fisket har dock minskat och kommer att minska mer i år.
Karin Glaumann känner till dessa fakta. Hennes uttalande om Östersjön i Ekot är därför så vitt jag kan bedöma medvetet vilsledande i opinionsbildande syfte. Den typen av agerande gynnar inte den fiskeripolitiska debatten och den undergräver allt förtroende för miljörörelserna när det gäller fiske.
Att 40% av alla arter i Nordostatlanten överfiskas är heller inte sant. För makrillen gäller exempelvis att bestånduppskattningarna i flera år varit grovt felaktiga och totalt underskattat beståndets storlek. Resultatet är att makrillen inte överfiskas och inte har överfiskats tidigare heller. Att 90% av alla arter överfiskas i Medelhavet är däremot sannolikt sant. Det stora problemet där är dock att ingen egentligen vet då ingen vet hur mycket det egentligen fiskas.
Tyvärr är det också så att miljörörelser liksom många forskare faktiskt ljuger om fisket i Östersjön och fisket på andra platser. Karin Glaumann som är ny på posten som fiskeriansvarig hos WWF fortsätter på den vägen och det bådar inte gott.
Samtidigt ska vi ha klart för oss att 4 av 8 kvoterade bestånd i Östersjön fiskades över Fmsy under 2016. 2003 var det 7 bestånd. För Nordsjön var siffran 9 av total 22. 2006 var det 18 bestånd. Keltiska havet 16 av 25. Biscayabukten 65 av 9. Meningen är att ett bestånd ska fiskas på Fmsy, men de vetenskapliga råden innebär att kvoter sätts på ett sätt som leder åt rätt håll långsiktigt vilket innebär att de vetenskapliga råden ibland ligger över Fmsy.
Men det är inte vad som normalt menas med överfiske. Glaumann använder en felaktig termologi helt enkelt. Yrkesfiskare utgår från den kvot de får sig tilldelad och kan bara anpassa sitt fiske till den. De kan inte anpassa sitt fiske till en teoretiskt beräknad Fmsy. De flesta arter som fiskas över Fmsy är dessutom arter utan större betydelse. Jag har nämnt några av dem som inte är det. Den rapport hon utgår från visar hur det i stort blir bättre och bättre hela tiden. Hon är medveten om detta. Hennes prat vilseleder och skuldbelägger yrkesfisket helt i onödan. Utvecklingen går åt rätt håll. Yrkesfisket arbetar i den riktningen. Glaumann och WWF oroar folk helt i onödan genom att tolka data felaktigt och uttala sig slarvigt och vilseledande.
Läs mer:
- Underfiske snarare än överfiske i nordostatlanten
- 39% mer fisk i Nordostatlanten
- Överfiske sällsynt i nordvästeuropeiska farvatten
- Många små kustnära yrkesfiskare sämre för fiskbestånden
- Lågt kvotutnyttjande – inte överfiske – är problemet i svenskt fiske
- Floskler om överfiske gör ingen människa glad
- Vad kan göras för torsken i Östersjön?
- Rapport om överfiske helt utan verklighetskontakt
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.