Yrkesfiske i älvar och åar

I några få älvar och åar i Sverige förekommer ett traditionellt fiske av framförallt lax. Det handlar främst om Torne älv och Kalix älv i Norrbotten men även om Rolfsån i Halland och Klarälven i Värmland. Fisket bedrivs utifrån vilka som har enskild fiskerätt. Nåt egentligt yrkesfiske i älvar och åar med yrkesfiskelicens existerar dock inte.

Lax och sik i Torne älv

I det traditionella fisket i Torne älv fiskas lax med not, drivgarn eller håv. Cirka 30% av all lax som fångas av svenska fiskare i Torne älv tas med not eller garn, år 2021 handlade det om 1 029 laxar. I håvfisket som står för 5-10% av allt laxfiske i Torne älv fångades 315 laxar år 2021. Sportfisket tog betydligt mer, totalt cirka 60% av fångsterna motsvarande 2 179 laxar år 2021. Det finska fisket var mer omfattande, 3 125 laxar fångades med not eller drivgarn och 825 med håv. Sportfisket var väldigt mycket större i Finland med en fångst på 16 414 laxar år 2021. Fisket fångster har ökat något under senare år.

I Torne älv förekommer också ett traditionellt fiske av sik med håv vid Kukkolaforsen och en del andra forsar såsom Matkakoski med flera. Fiskets fångster har minskat under senare tid trots en i stort sett oförändrad fiskeansträngning.

Det traditionella fisket i Torneälven utövas av delägare i lokala fiskelag enligt rättigheter som daterar ända från 1500-talet. Delägarna inkluderar även byinvånare som inte är egentliga delägare i det traditionella fisket. Fiskelaget anordnar fisket för delägarna. Anordnandet av fisket sker enligt flera århundraden gamla principer inom fiskelaget.

Även i Kalix älv förekommer ett traditionellt håv- och notfiske av sik.

Brickfisket av lax i Rolfsån

I Rolfsån bedrivs ett traditionellt fiske som kallas brickfiske då det historiskt varit så att alla gårdar som haft fiskerätt tilldelats en bricka som visade vem som hade rätt att fiska. Namnet kommer sig av att att nummerbrickor sattes ut i stranden innanför respektive garn som lades tvärs över ån. Systemet har troligen använts sen medeltiden. Fisket bedrivs med garn och det är mycket oklart hur mycket som fångas, men sannolikt är omfattningen mycket liten. Garnen kan också fungera som vandringshinder. Fisket är i princip helt oreglerat.

Norsfiske

Fiske av nors (som lokalt kallas slom) finns i Klarälven på flera platser. Fisket sker med håv från stranden och det är idag delvis att betrakta som ett kommersiellt och yrkesmässigt fiske:

Det traditionsenliga slomfisket i Klarälven fortgår på flera platser om vårarna. Både lokalbefolkning och numera också tillresta från Norge (ofta balter bosatta där) fiskar med håv under några intensiva kvällar. Eftersom traditionen har en stark lokal och familjemässig förankring lockar det fortfarande ortsborna, även om det är ganska få yngre som på egen hand utövar fisket.

Under senare år har i Sverige bosatta thailändare upptäckt slommen som en fri resurs och något som kan användas i thailändsk matlagning. Det kan bidra till att fisket kan fortsätta.

Slomfisket i Klarälven är oreglerat.

Det finns också håvfiske av nors i Arbogaån. Det är att betrakta som en slags turistverksamhet. En uppvisning av ett historiskt fiske. Intill för några år sen fanns ett liknande fiske i Tidan i Mariestad på den så kallade norsivalen.

Fram till 2016 fanns det även ett traditionellt yrkesmässigt håvfiske av nors i Stockholms ström.

Nettingfiske

Netting eller nätting är vad flodnejonöga kallas i Norrland. Där förekommer fortfarande ett traditionellt fiske i flera älvar och åar såsom exempelvis Torne älv, Kalix älv, Lule älv, Kåge älv, Råne älv, Öreälven, Ume älv, Rickleån, Ljusnan med flera. Nättingen fångas på hösten i tinor, kassar eller stockar, ett slags fällor, som läggs på botten i grunt strömmande vatten. Fisket sker under mörka nätter på eftersommaren och hösten.

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!