Islands TFC-system är ett av de mest omfattande

Publicerad denFörfattareAnders Svensson

Islands fiskeriförvaltning genom överförbara fiskerättigheter drevs fram av kollapsen för vissa fiskebestånd och överfiske. Det infördes gradvis med start 1975 och slutligen utformades ett sammanhålet system som omfattade allt fiske år 1990. Även senare har förändringar gjorts såsom införandet av en kustkvot för kustnära fiske med backor, dörj och pilk år 2009. Hela införandet av överförbara fiskerättigheter på Island drevs av forskare, politiker och statstjänstemän. Yrkesfiskare och deras organisationer visade ett mycket litet intresse för det hela.

Utvecklingen av TFC-systemet (ITQ)
  • 1973, storleksbegränsningar för båtar i hummer- och kräftfisket
  • 1974, individuella fartygskvoter i räkfisket i två av sju kustnära områden.
  • 1975, särskilda licenser för kustnära räkfiske och musselfiske, indelat i 7 områden med lite olika regler
  • 1976, individuella fartygskvoter i sillfisket.
  • 1979, de individuella kvoterna i sillfisket omvandlade till överförbara fiskerättigheter.
  • 1980, individuella fartygskvoter i loddafisket.
  • 1984, överförbara fiskerättigheter infördes i det demersala fisket. Båtar under 10 bruttoton undantogs från systemet.
  • 1985, fiskedagar infördes som ett alternativ i det demersala fisket.
  • 1986, de individuella kvoterna i loddafisket omvandlade till överförbara fiskerättigheter.
  • 1988, individuella fartygskvoter och särskilda licenser i hummer- och kräftfisket. Överförbara fiskerättigheter i räkfisket till havs.
  • 1991, ett enhetligt TFC-system (ITQ) infört för allt fiske. Alternativet med fiskedagar togs bort. Småbåtar under 6 bruttoton fortfarande undantagna.
  • 2002, regionala kvoter infördes som en del av TFC-systemet
  • 2004, småbåtar inkluderade i TFC-systemet Small vessels incorporated in the ITQ system
  • 2009, ett separat system för småskaligt fiske utanför TFC-system med särskilda infördes. Enbart krokredskap får användas.
Historik

1969 kollapsade sillbeståndet kring Island och Norge. I ett försök att rädda sillfisket infördes individuella kvoter därför i sillfisket år 1975. År 1972 utvidgades Islands ekonomiska gräns till 50 sjömil från 12 sjömil. 1976 flyttades gränsen till 200 sjömil. Det ledde till att utländska fiskebåtar försvann men överfisket av demersala fiskarter upphörde inte. Samtidigt ledde sillfiskets kollaps till att det fiskades mer lodda med överfiske som ett resultat. Det ledde till individuella kvoter i loddafisket. I sillfisket och loddafisket fick alla båtar som deltog i fisket lika stora andelar av kvoten. I loddafisket togs dessutom en viss hänsyn till båtens lastförmåga.

1984 kollapsade flera av de demersala fiskebestånden runt Island som en följd av överfiske vilket ledde till införandet av överförbara fiskerättigheter i detta fiske. Vid införandet fick båtarna fiskerättigheter beroende på deras historiska fiske med kompensation för de båtar som legat på varva eller var nya och inte hade fiskat under alla de år som fiskerättigheterna baserades på. Mindre båtar undantogs från systemet utan att det infördes några begränsningar för dessa båtar. Det ledde till att överfisket fortsatte men bara bland de mindre kustnära fiskebåtarna. 1991 inkluderades därför de flesta av dessa båtar i TFC-systemet. Även i fisket av räkor, hummer, kräftor och musslor skedde en tilldelning baserad på historiska fångst med samma undantag som i det demersala fisket.

Isländska fiskare började fiska makrill för ett tiotal år sen beroende på att makrillbeståndet i Nordatlanten ökat kraftigt och dessutom hade makrillen flyttat sig norrut som en följd av varmare hav. Numera omfattas också makrill av TFC-systemet.

Regionalkvoten såväl som kustkvoten innebar att den kvot som omfattas av överförbarhet minskade.

Fiskerättigheter

Handeln med fiskerättigheter sker genom direktkontakter, med hjälp av mäklare och genom Fiskeredarnas förening. Producentorganisationer av EU-modell existerar inte. Det går att handla med permanenta kvotandelar (promilleandelar) och årliga tilldelningar av fiskerättigheter. Dessutom kan fiskerättigheter hyras eller lånas. Sen 1998 måste handeln med av årliga fiskerättigheter gå genom offentlig inrättning för kvothandel. Handeln med permanenta sker fortfarande genom mäklare och privata affärsuppgörelser. De mindre båtarna har en egen kvot med fiskerättigheter som bara kan säljas, lånas och hyras inom det mindre segmentet.

I systemet finns maxgränser för hur stor andel av fiskerättigheterna och fiskerättigheternas värde som får ägas av en båt, gränser för hur mycket ett företag får inneha, infiskningkrav (50% av innehavd fiskerättigheter), förbud mot att byta fiskerättigheter mellan regioner. Dessutom betalar företagen en årlig avgift för att finansiera förvaltningen.

Båtar och företag

Cirka 120 båtar har fiskerättigheter för makrill, 17 båtar har fiskerättigheter för sill, 8 för kolmule och ingen för lodda då beståndet av lodda är dåligt. 47 båtar har fiskerättigheter för räka i uthavet och  521 båtar har fiskerättigheter för torsk. En mycket stor mängd båtar har också fisikerättigheter för sej, kolja, uer (kungsfisk), grönländsk hälleflundra, långa och andra demersala fiskar medan betydligt färre har fiskerättigheter för andra pelagiska arter som exempelvis guldlax. Men även när det gäller det demersala fisket är det ett fåtal båtar som har huvuddelen av fiskerättigheterna. 37 båtar har fiskerättigheter för räka vid kusten, 47 har fiskerättigheter för räka i utsjön. Även i detta fiske dominerar några få båtar innehavet av fiskerättigheter.

Allt fiske och innehav av fiskerättigheter domineras av ett litet antal stora fiskeriföretag. Sammantaget kontrollerar Útgerðarfélag Reykjavíkur hf med dotterbolag och delägda bolag (Brim, Ögurvik, KG Fiskverkun) 16,34%. Samherji med dotterbolag (UA, Sæból) och delägda bolag (Síldarvinnslan, Bergur-Huginn, Runólfur Hallfreðsson) kontrollerar 17,48% och det kooperativa FISK-Seafood (Skagafjörður Co-operative) inklusive minoritetsägda bolag (Skinney-Þinganes, Vinnslustöðin)  14,41%. De flesta företag är familjekontrollerade och det finns ett omfattande korsägande. Förutom FISK-Seafood finns det ytterligare ett större kooperativt företag, Loðnuvinnslan.

Islands fiskeriföretag, namn, andel av fiskerättigheterna 2020, huvudägare
  1. Brim hf, 10,47%, Útgerðarfélag Reykjavíkur hf 33,92%, KG Fiskverkun ehf 3,99%
  2. Samherji Ísland ehf, 6,51%, barnen till Kristjan Vilhelmsson, Helga Gudmundsdottir (kusiner), Thorstein Mar Baldvinsson och Kolbrún Ingólfsdóttir.
  3. Síldarvinnslan hf (SVN), 5,32%, Samherji hf 44,64%, Kjálkanes ehf 34,23% som ägs av Gjögur hf samt Ingi Jóhann Guðmundsson och Anna Guðmundsdóttir.
  4. FISK-Seafood ehf, 5,04, kooperativet Kaupfélags Skagfirðinga
  5. Skinney-Þinganes hf, 4,84%, Tvisker ehf  (Aðalsteinn Ingólfsson, Birgir Sigurðarson, Gunnar Ásgeirsson, Ingvaldur Ásgeirsson och Ingólfur Ásgrímsson) 23,80%, Skarðsfjörður ehf 16,30% (FISK-Seafood ehf 33% och Skinney-Þinganes hf 33%), Asgeirsson/Asgeirsdottir, Asgrimsson, Sigurðarson/Sigurdardottir
  6. Þorbjörn hf, 4,58%, fam. Tomasson/Tomasdottir 100%
  7. Vinnslustöðin hf (VSV), 4,53%, Seil ehf 40,89% (Gislasson/Gisladottir), FISK-Seafood ehf 33,3%
  8. Eskja hf, 3,81%, fam. Kristjansson (inte samma som UR:s ägare), KG Fiskverkun
  9. Útgerðarfélag Reykjavíkur hf (UR), 3,64%, Guðmundur Kristjánsson 100%
  10. Ísfélag Vestmannaeyja hf, 3,58%, IV fjárfestingafélag ehf
  11. Rammi hf, 3,56%, Haraldsson/Sigvaldason/Magnusson
  12. Vísir hf, 3,55%, Pétur Jónssons ättlingar (6 syskon)
  13. Hraðfrystihúsið – Gunnvör hf, 2,70%, Kristjansson med flera
  14. Nesfiskur ehf, 2,46%, Bergþór Baldvinsson med familj
  15. Loðnuvinnslan hf (LVF), 2,27%, kooperativet Kaupfélag Fáskrúðsfirðinga (KFFB)
  16. Bergur-Huginn ehf, 2,24%, Síldarvinnslan hf 100%
  17. Jakob Valgeir ehf, 1,46%, Flosason/Jakobsson
  18. Útgerðarfélag Akureyringa ehf (UA), 1,30% Samherji hf 100%
  19. Ögurvík ehf, 1,22%, Brim hf 100%
  20. Gjögur hf, 1,21%, Gudmundsson/Gudmundsdottir, Johansson/Johansdottir
  21. KG fiskverkun ehf, 1,01%, Kristjánsson 100% (bror till Guðmundur Kristjánsson)
  22. Hraðfrystihús Hellissands hf, 0,98%, Olafur Rögnvaldsson
  23. Ós ehf, 0,93%, Sigurjón Óskarssons familj
  24. Guðmundur Runólfsson hf, 0,88%, familjen Guðmundur Runólfsson
  25. Fiskkaup hf, 0,86%, Jón Ásbjörnssons ättlingar
  26. Stakkavík ehf, 0,82%, Hermann Ólafsson, Gesti Ólafsson, Ólafi Gamalíelsson och Benedikt Jónsson
  27. Runólfur Hallfreðsson ehf, 0,81%, Síldarvinnslan hf 100%
  28. Frosti ehf, 0,70%, Harðarson
  29. Huginn ehf, 0,69%
  30. Oddi hf, 0,63%, OPO ehf
  31. Sæból fjárfestingafélag ehf, 0,62%, Samherji
  32. GPG Seafood ehf, 0,60%
Läs mer:

 

Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.