Levende Hav är en dansk miljöorganisation. En person, Kurt Svennevig Christensen, från organisationen har skrivit en artikel om det pelagiska fisket i Östersjön med utgångspunkt från vad de hittat om S 144 Themis under en enda resa i Östersjön. Dessutom utgår den långa och inte helt lättbegripliga artikeln från vissa grundläggande premisser som dessutom är fel.
I artikeln påstås som en grundpremiss att sillfisket i Östersjön inte är biologiskt hållbart. Det är ett felaktigt. Dessutom påstås att svenska och danska trålare som fiskar sill i Östersjön enbart fiskar för fiskmjölsindustrin. Också det en grundpremiss för artikeln. Det är också felaktigt. Och om en artikel baseras på felaktiga utgångspunkter blir i allmänhet också innehållet felaktigt. Och mycket riktigt är artikeln full med fel i både stort och smått.
AIS
Låt oss börja med AIS-informationen. Det finns en mängd anledningar till att en båts AIS-försvinner. Ingen kontakt med en mottagare, elfel, tekniskt fel, tillfälligt avstängd med mera. Det är inte olagligt och saknar dessutom betydelse ur kontrollsynpunkt på våra breddgrader.
Detta för att myndigheterna inte använder AIS för att kontrollera fiskebåtarna utan de använder ett annat system, VMS, som inte går att följa genom öppna källor vilket kan göras med AIS. Utan fungerande VMS får de båtar som måste ha detta inte lov att fiska.
Så i nordiska vatten är AIS bara intressant för de delar av allmänheten som vill följa var fartyg och fiskebåtar är. Och förstås är det också intressant för andra fartyg och fiskebåtar för att hålla reda på var andra fartyg och båtar finns. Men ur kontrollsynpunkt spelar AIS ingen roll i nordiska och västeuropeiska farvatten.
Att använda AIS som utgångspunkt för antydningar om oegentligheter är därför bara dumheter. Utebliven AIS-registrering saknar betydelse.
Storm i Östersjön
När det gäller den resa till Östersjön som S 144 Themis genomförde den 14/11 till 25/11 så är det faktum att båten enligt artikelförfattaren inte alltid syntes på AIS-sajterna helt irrelevant.
Dessutom ska vi veta det den vid den aktuella tidpunkten 21-22 november var en mycket kraftig västlig storm i Östersjön vilket förmodligen ledde till S 144 Themis var tvungen att söka skydd i lä av Öland. Där de alltså förmodligen inte fiskade eftersom det blåste för mycket.
Vid en så kraftig västlig storm över Östersjön som det var sjunker vattenståndet i de västliga delarna av Östersjön medan det stiger i öster. Det betyder att det blir för grunt i passagen vid Drogden för stora fartyg med stort djupgående.
Themis fick inte och kunde förmodligen inte gå igenom den aktuella passagen och behövde vänta tills det blev djupare. I sådana lägen brukar fartyg lägga sig i skydd i Kögebukten för att vänta på högre vattenstånd. Förmodligen hade stoppet norr om Öresund också nåt samband med det dåliga vädret vid tidpunkten.
Andelen sill
När det gäller andelen sill i fångsten så får den vara max 20%. Men Svennevig Christensen redovisning av det hela är fel. Themis hade vi de aktuella resan cirka 19% sill (254 ton av totalt 1 305 ton) medan beräkningen av kvoterna som han gör innebär 16% sill (4 924 ton av totalt 30 554 ton) vilket är betydligt lägre än 20%. Hans beräkningar redovisas fel och hans vilseleder genom att påstå att det hela tiden handlar om nästan exakt 20%. Hans påståenden är inte korrekta.
Han påstår också att DPPO som Themis hänvisat alla frågor till inte svarat på frågor. Enligt information jag fått ska de ha dock ha svarat, men jag är inte säker på det och har ingen möjlighet att kontrollera den uppgiften idag för det är lördag. Jag får helt enkelt återkomma till den frågan.
Hållbart fiske
Fisket av sill i Östersjön är hållbart. Fisketrycket är under FMSY vilket betyder att fisket är hållbart. Det sker inget överfiske. Beståndet är under BMSY vilket betyder det är något överfiskat och det är därför som fisketrycket minskat ytterligare. Fisket är enligt all tillgänglig vetenskaplig expertis.
När det gäller skarpsill (brisling) så gäller det omvända förhållandet. Fisketrycket är över Flim (används istället för FMSY i detta fall), dvs det överfiskas lite medan beståndet är långt över Blim vilket betyder att det inte är överfiskat. Beståndet är alltså hållbart.
Det har sett ut på samma sätt sen början av 1990-talet med ett för hårt fisketryck men beståndet har trots det inte minskat. Detta betyder vad jag kan förstå att det är nåt fel med de vetenskapliga beräkningarna.
Det ska också vara så enligt information jag erhållit att antalet fisketimmar i förhållande till fångad mängd skarpsill minskat. Något som tyder på att beståndet med skarpsill ökat vilket beräkningarna inte visar. Detta är ytterligare ett bevis på att beräkningarna av storleken på skarpsillsbeståndet inte stämmer.
Det går heller inte att fiska hårdare på bestånden för att båtarna är större eller fiskar varje dag (vilket de inte heller gör). Kvoterna är nämligen förbestämda och det är kvoterna som avgör hur mycket som får fiskas.
MSC
Kurt Svennevig Christensen uppehåller sig också en massa vid MSC-certifiering men det är ju helt ointressant. Sillen och skarpsillen som fiskas i Östersjön har ingen MSC-märkning. Orsaken till det är att MSC kräver mer än vad som krävs för att fisket ska vara hållbart. Det ska för deras del inte vara överfiskat samtidigt som det inte överfiskas.
Konsumtionsfiske
Det mesta av sillen i Östersjön går till fiskmjölsindustrin. Det är sant. Orsaken är dock inte industrifisket eller stora båtar då samma båtar fiskar till konsumtion i Nordsjön och Nordatlanten. Orsaken är att inte finns någon efterfrågan från konsument i Sverige eller Danmark. Det gäller också skarpsillen men i ändå större utsträckning än för sill.
För det finns ett visst konsumtionsfiske av sill i både Danmark och Sverige. I Sverige längs Norrlandskusten och i Hanöbukten utanför Skåne och Blekinge. Både stora och små trålare deltar i det fisket. Dessutom fiskar garnbåtar sill för konsumtion i Öresund. För Danmarks del gäller att trålare från Gilleleje och garnbåtar i Öresund fiskar sill för konsumtion. Svennevig Christensen har uppenbarligen inte så bra koll när han inte känner till detta.
Landningar
I stort sett allt som fångas i Östersjön landas direkt i Danmark. I Skagen, Thyborøn och Grenå. Det är enklare, billigare och effektivare än att landa i Sverige och köra det med lastbil.
Det finns heller inga landningshamnar vid Östersjökusten i Sverige där de stora trålarna kan komma in. Ingen stor trålare kan landa nånstans söder om Stockholm. Det förekommer men är inte det vanliga. Resonemanget om lastbilar är därför bara fantasier.
Dessutom hör de stora svenskägda trålarna hemma på Västkusten av Sverige så Danmark är närmare när de ska byta besättning. Eller så kan de byta besättning genom att gå hem till Sverige efter lossning i Danmark och innan nästa fiskeresa.
Det som landas i Grenå har traditionellt gått som foder till minkfarmarna på Djursland och inte till fiskmjölsindustrin. En tycker att Svennevig Christensen borde veta sånt men det är tydligen inte fallet.
Sill och skarpsill säljs inte på auktionerna som han också antyder. De säljs till beredningsföretag eller fiskmjölsfabriker. Inte heller har de stora båtarna fått en massa offentligt stöd för att köpa fiskerättigheter (kvoter) eller nya båtar. De har lånat pengar eller arbetat ihop pengar.
Fiskebåtarna och företagen
Informationen om S 144 Themis är korrekt. Däremot stämmer inte en siffra vad det gäller S 205 Ceton och dess ägare Fiskeri AB Ginneton. Den S 205 Ceton som beskrivs i artikeln på Levende Hav är såld för länge sen. Den nuvarande S 205 Ceton är en större båt. För närvarande har företaget en annan nybyggd båt i Sverige, GG 203 Ginneton. Den är mindre än S 205 Ceton och har ännu inte tagits i bruk. Detta hade Svennevig Christensen lätt kunnat kolla.
På svenskägda båtar får besättningen fortfarande andelar av fångsten förutom en grundlön. En stor del av besättningen brukar dessutom också vara delägare. Alla ombord på båten tjänar lika mycket. Hans information om lönerna baseras på hur det fungerar i danskägda båtar men det fungerar inte likadant i svenskägda.
De som arbetar ombord är främst svenskar men danskar, färingar och islänningar förekommer också. Svenska båtar har normalt inga anställda från Baltikum (det förekommer men är inte så vanligt) och de flesta av de anställda (i stort sett alla) är anställda i svenska företag som hyr ut besättningen till svenskägda danska företag eller båtar. Resonemanget om detta som artikelförfattaren ägnar sig åt är irrelevant och det stämmer inte med verkligheten.
De ekonomiska beräkningarna han gör är också hel felaktiga. De svenska fiskeriföretagen är mycket lönsamma. går med vinst och de som arbetar ombord tjänar väldigt bra. Inga pelagiska fiskebåtar i Danmark eller Sverige har heller fabriker ombord, de packar ingen fisk ombord och bearbetar ingen fisk ombord. Allt detta hade Svennevig Christensen lätt kunnat kontrollera om han hade velat.
Torsk, biomassa och koldioxid
Svennevig Christensen för i slutet av sitt inlägg också ett resonemang om torsken i Östersjön, biomassa och koldioxid. Det kan betraktas som fria fantasier. I stort sett inget stämmer. Torsken äter visserligen sill och skarpsill men sill och skarpsil äter också torsk.
Torsken har problem i Östersjön på grund av syrebrist på bottnarna och varmare vatten. Det varma vattnet gör att den inte kan leva ordentligt i södra Östersjön och den omfattande syrebristen gör att de inte har några lekplatser.
Hans resonemang är förenklat till fördumningens gräns. Så jag tänker inte orda mer om det för en genomgång av de tokigheterna kräver en lika lång artikel som den jag redan skrivit.
Slutord
Om Svennevig velat undvika många av de felaktigheter han gör i sin artikel hade han kunnat kontakta mig. Då hade felaktigheterna om AIS, landningar och enskilda fiskebåtar kunnat undvikas. Jag hade kunnat ge honom korrekt information och de länkar som han hade behövt. Nu får jag ge honom dem i efterhand.
Läs mer:
- Rapporten om sill, lax och foder – en del gamla data och fel
- Jo, sill från Östersjön blir laxfoder i Norge
- Nya GG 203 Ginneton döpt
Några användbara länkar:
Ett svar på “Levende Hav har grundläggande fel om fisket I Östersjön”
Kommentarer är stängda.