Sågverksägarna Ravanis fortsätter sprida fria fantasier om fiske

I en artikel i Svenska Dagbladet (SVD) har båtbyggarna och sågverksägarna Ravanis skrivit en debattartikel om fiske. Mycket i artikeln är fria fantasier, falska påståenden och rena påhitt. De skriver i en tidning som främst läses av överklassen i Stockholm. Vi kan nog faktiskt kalla det för överklassens husorgan.

SVD:s läsarkrets är förmodligen en lämplig målgrupp för Ravanis falska nyheter och fantasier. För de vill ju ha fisken för sig själva. De vill ha fisken för sitt eget sportfiske och fritidsfiske och dessutom vill de ha museala små fiskebåtar som gör sig bra på pittoreska sommarfoton från deras lyxsommarstugor i skärgården. De har till och med startat en lobbyorganisation för sina intressen. BalticWaters.

Jordbruk är skadligare än bottentrålning

Det är inte heller första gången Ravanis sprider felaktigheter utan det har hänt flera gånger förut. Men det ska sägas att de denna gång lyckas få flera saker rätt. De konstaterar att trålning förbjöds redan 1907 i Öresund (och inte 1932 som de flesta påstår) vilket verkar vara korrekt. men de glömmer förstås att nämna att trålning vi den tiden var förbjudet nära kusten och alla fjordar på Västkusten. Förbudet i Öresund är inte på något sätt unikt.

De har också rätt i att bottentrålning, precis som jordbruk, skadar den biologiska mångfalden där det bottentrålas eller plogas, harvas, gödslas och besprutas. I jordbruket försvinner all växtlighet utom den gröda som odlas såväl som större delen av djurlivet. Så visst tillåter vi att marken barskrapas och att en död och steril öken skapas. Åkrarna. I jordbruket. På den punkten har Ravanis uppenbart fel.

Bottentrålning

Vid bottentrålning försvinner ungefär 16 procent av alla botten­levande organismer. Skadorna är alltså betydligt mindre än i jordbruket.

Därefter hamnar Ravanis sannolikt helt fel. De påstår att 16% av allt försvinner varje gång någon trålar. Det är naturligtvis totalt nonsens även om den danska rapporten som de hänvisar till också påstår det. Det verkar vara helt feltänkt av rapportförfattarna. Det som försvinner för gott försvinner de första gångerna ett område bottentrålas och därefter återstår de arter som tål att bottnarna trålas. Men utan tvekan innebär bottentrålning samtidigt att den biologiska mångfalden minskar.

Men biomassan i ett område måste inte minska bara för det. Kräftor och räkor är exempel på arter som verkar gynnas av bottentrålning. Det finns också andra vilket betyder att förlusten av biomassa sannolikt inte är lika stor som förlusten av artrikedom.

Observera också att de angivna siffrorna och resonemangen bara gäller lerbottnar (mudder). De bottnar där bottentrålningen påverkar mest. På sandbottnarna orsakar bottentrålning inte mer skador än vågor och strömmar.

Kontentan av detta är att det som har försvunnit försvann för mycket länge sen och den trålning som sker idag orsakar inga ytterligare förluster eller väldigt små förluster. För det är exakt samma områden som trålats i 100 år. Det är där det finns fisk och skaldjur. Påståendena om en miljon ton varje år är alltså inget annat än dumheter. Fria fantasier. Falska påståenden.

Minskat fiske

Noterbart i den danska rapporten är också att artrikedomen i Kattegatt ökat sen 2010 efter att ha minskat 1998-2008.

Rapportförfattarna tror att orsaken till minskningen 1998-2008 var bottentrålsfisket och det verkar vara en rimlig slutsats. Men jag misstänker också att den mycket omfattande syrebristen år 2002 också hade en stor inverkan. Att trålfisket numera är mindre än det var på den tiden som rapporten konstaterar är också sant. Det beror på att fiskeflottan i Danmark minskat kraftigt på grund av överförbara fiskerättigheter.

Det kan förstås vara så att samma arter försvinner varje gång det trålas och hinner komma tillbaks däremellan och att det är vad den danska rapporten menar. Då är det ju just detta vad jag förstår inget egentligt problem.

De hävdar också att plattfiskar och torsk svälter ihjäl och därför försvunnit. Det är också fria fantasier och saknar vetenskapligt stöd. Det finns mer rödspätta än det nånsin funnits och inte heller finns det nån brist på sandskädda (ising) och skrubba.

Torsk

Att det inte finns så mycket torsk som det fanns förr är dock ett korrekt påstående liksom att av problemen varit ett historiskt överfiske av torsk. Idag förekommer dock inget riktat torskfiske i Östersjön och fiske har förbjudits i stora områden.

Trots stora fiskeförbudsområden (närmare 30% av Kattegatt och Skagerak är idag skyddat från trålfiske) återhämtar sig inte torsken. Den stora anledningen till det är klimatförändringarna. Kattegatt är helt enkelt för varmt för att idag vara en lämplig levnadsmiljö för torsken.

Det finns forskning som klart och tydligt visar detta men den är inte publicerad. Orsaken till det är oklar men det verkar som om forskarna är rädda för kritik om de visar på det inte är fisket eller bottentrålningen som är problemet.

Kräftfiske

Bottentrålning äger rum på cirka 20-30% av Kattegatts yta enligt den danska rapporten. Det sker i huvudsak på lerbotten då fisket idag är inriktat på kräfta (jomfruhummer) som lever i lerbottnarna. I den danska rapporten lämnas också förslag på områden i Kattegatt som är viktiga att skydda. Ett av de områdena är redan i huvudsak skyddat från bottentrålning.

Kräftfiske är det viktigaste bottentrålsfisket i Kattegatt idag. I Skagerak är räkfisket och fiskfisket dock lika viktigt. Vad jag har förstått trålas räka i gryning och skymning. Det förmodar jag beror på att den kommer upp ur sina hålor då. De påståenden om trålar som gräver allt djupare i botten Ravanis för fram i sin debattartikel verkar därmed inte riktiga. Sådana trålar verkar det ju inte finnas behov för.

I övrigt glömmer Ravanis också bort att det småskaliga garnfisket är det största problemet för tumlarna i Kattegatt och Bälthavet. En av anledningarna till att garnfiske därför också är förbjudet är just den detaljen som Ravanis uppenbarligen inte känner till eller bryr sig om.

Läs mer:

• Sågverksägarna som tror de är experter på fiske
• Sågverksägarna från Skåne fortsätter med sina dumheter
• Bottentrålsförbud och dess konsekvenser
• Miljöproblem i fisket
• Det är inte bottentrålningen som är problemet
• Bottentrålning ger skador på bottnar men orsakar inte fiskarters utrotning
• Bottentrålning och skador på bottnarna
• Omfattande förbud mot bottentrålning i Sverige
• Det är klart att bottentrålning ger bottenskador
• Bottentrålars skadeverkningar
• Det här med bottentrålning

PS. SVD har bildsatt artikeln med en bild på en sorts trål som inte används i Sverige. Det är en trål för plattfiskfiske. Troligtvis en så kallad bomtrål. De kraftiga mattorna med stålringar är för att skrämma upp plattfisken från botten så att de kan fångas i trålen.