Hur Baltic Waters vilseleder om sillen i Östersjön

Baltic Waters är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmare och deras intressen. De vilseleder ständigt om utvecklingen för sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet. Grundläggande i vilseledningen är främst två saker. Det börjar sina jämförelser på 1980-talet och slår samman tre sillbestånd som förvaltas separat och utvecklas separat. Läs mer…

Bottentrålning är ovanligt

Bottentrålning är ovanligt på så sätt att det bara förekommer i en mycket liten del av de svenska havsområdena. Det förekommer ingen bottentrålning i Östersjön och Bottenhavet. I Bottenviken finns det ett småskaligt bottentrålsfiske under 1-2 månader varje höst i Kalix och Luleå skärgårdar när det fiskas siklöja. Läs mer…

Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas

Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas och ingen påstår heller det. Fast propaganda- och lobbyorganisationen för de rika stockholmarnas intressen, Baltic Waters, påstår att det finns de som hävdar det. Det finns inte i verkligheten.  Läs mer…

Övergödning är grundproblemet i vattenmiljöer

Idag presenteras den så kallade rödlistan av SLU. Det är en bedömning av sårbarheten för 1000-tals arter bland växter och djur i Sverige. Men rödlistan redovisar också orsakerna till problemen för de arter som finns på listan.  Läs mer…

Värre än det verkar påstår forskare

Värre än det verkar påstår forskare om situationen för fiskbestånden i Nordostatlanten. Fisketrycket i Nordostatlanten har minskat och fiskbestånden återhämtar sig. Men i en ny studie påstår forskare vid bland annat SLU Aqua att den referensnivå som används i rådgivningen ger en alltför optimistisk bild av beståndens status. Läs mer…

Svenska fiskare och det danska pelagiska fisket

Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…

Danska landningar av brisling 2025

När det gäller fisket av brisling som heter skarpsill på svenska är koncentrationen till några få företag inte alls så tydlig som när det gäller sill- och makrillfiske för konsumtion. Läs mer…

Danska landningar av sill 2025

6 fiskerikoncerner dominerar fisket av sill som i huvudsak sker i Nordsjön och för konsumtion. De sex företagen är Asbjørn A/S, Beinur A/S, Rederiet Isafold A/S, Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S och Cattleya A/S. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 173 Grace

GG 173 Grace byggdes år 2000 i Skillinge som GG 173 Vingafjord för Jonas Abrahamsson på Hönö. skrovett byggdes på Rönnängs varv (senare Tjörnvarvet). Som nybyggd på 173 bruttoton med en längd på 18,49 meter, en bredd på 6,57 m och ett djupgående på 2,71 m. Huvudmotor var en diesel på 353 kW medan hjälpmotorn var på 52 kW. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – FIN-1151-T Glomskär

FIN-1151-T Glomskär byggdes som FN 390 Heidi Sanne på Strandby Skibsverft I/S år 1983. Var som nybyggda på 240 bruttoton med en längd på 30,46 meter och en bredd på 7,50 m. Utrustad med en B&W Alpha diesel på 685kW som huvudmotor. Hemmhamn var Strandby och ägare var Jerry Verner Godtlebsen.  Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 850 Odeskär

GG 850 Odeskär byggdes som GG 715 Ekefjord på Nya Marstrandsverken AB år 1967. Vi leveransen var båten nästan ett år försenad. beställare och köpare var Otto Jogenfeldt, hans son Sten-Åke Jogenfeldt och Kenny Gustafsson från Åstol. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 39 Rossö

Skrovet för GG 39 Rossö byggdes på Specialmontage i Huddinge AB. Färdigutrustades på Ö-varvet på Öckerö för Fiskebåten Rossö HB (Sterner Lundgren och Folke Olausson) år 1995. Trålaren var på 116 bruttoton när den levererades. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 840 Svanen

GG 840 Svanen byggdes på Westers Mekaniska Verkstad i Jordfall vid Gullmaren. Idag har företaget flyttat till en plats i närheten av Oxevik längre ut på Bokenäset. Beställare var Jan Larsson och hans två söner Stefan Larsson och Roger Larsson på Rörö. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – VY 33 Britton

VY 33 Britton byggdes av Bruces Nya Mekaniska Verkstad i Landskrona för Elling & Ejsing A/S Maskinverkstad i Hirtshals, Danmark för Ivar Fredriksen på Bornholm. Levererad den 23 januari 1985  för 6,3 miljoner danska kronor med namnet R 169 Grete Mars. Var vid leveransen 21 meter lång och med ett bruttotonnage på 113 ton med en Caterpillar-motor på 353 hk (260 kW). Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – VK 190 Scanö

VK 190 Scanö byggdes 1991 på Sydväst Stålbåtar AB i Kallhäll och färdigställd i Slite som VY 76 Boköland med Slite som hemmahamn. FF Boköland KB (Kjell Torbjörn Ahlqvist) var köpare. Då hade båten en motor på 404 KW och var på 115 bruttoton med en längd på 19,2 meter. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – GE 49 Arcadia

GE 49 Arcadia byggdes 1974 som snörpvadsbåt (ringnotsbåt) för G & D West Ltd i Banff som BF 212 Courage. Rejält ombyggd och förlängd med nästan 4 meter år 1977. Ombyggd till häcktrålare. Bar mellan 1996 och 1998 namnet Fairy. Som nybyggd var bruttotonnaget var 150 ton, längden, 33,53 m och bredden 7,31 m. Motorn Lister Blackstone 4SA 6cyl diesel. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – SIN 602 Courage

SIN 602 Courage byggdes 1973 som snörpvadsbåten OB 145 Crystal Sea på Scheepswerf De Amstel – i Ouderkerk Aan Den Ijssel, Nederländerna. Hemmahamn var Mallaig i Skottland. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – VY 242 Vestland

VY 242 Vestland byggdes 1968 på VEB Rosslaurer Schiffswerft i DDR (Östtyskland) för Handelsagenturen Neptunus AB. De sålde trålaren till Gösta Lambert Alexandersson och Wilhelsm Alexandersson på Öckerö som gav båten namnet GG 334 Timor II efter tat den slututrustats på J.W. bergs varv på Hälsö. Hemmahamn blev Öckerö. Läs mer…