Stora beslag av ålryssjor i Blekinge
De senaste tre veckorna har Kustbevakningen hittat och tagit omärkta ålfiskande ryssjor i beslag i Blekinge skärgård. I tjugotre dubbelryssjor har totalt 550 ålar påträffats, de flesta döda sedan länge. Läs mer…
Kategori: Atlanten
Varmare vatten ger nya arter i svenska vatten
Med varmare vatten flyttar sig många arter norrut. Det har gjort att kummel blivit vanligare i svenska vatten och att ansjovis och sardiner blivit vanligare i Nordsjön. Det leder också till att existerande fiskareterblir mindre i storlek som strömming/sill i Östersjön och kanske också sik. Läs mer…
Kustnära sill i Östersjön – en undersökning
Östersjöns kust och skärgård har historiskt sett varit rik på sill (strömming) som anses vara en nyckelart i havets ekosystem och en historiskt viktig resurs för kustsamhällen och folkhushållet. Men regelbundet inträffar perioder med mindre sill längs kusten. Därför ska Baltic Waters nu göra en undersökning Läs mer…
Ålens kollaps
Henrik Svedäng har just presenterat en rapport om ålen i Östersjön, Västerhavet och Nordsjön som bygger på trålundersökningar från 1991 till 2024. Rapporten bekräftar det vi redan vet. Läs mer…
Musselodlare är inte fiskare
I en artikel i tidningen ETC kallas musselodlare i Galicien för fiskare. Det är väldigt märkligt men också symptomatiskt för hur okunniga de som skriver för tidningen ETC om fiske, hav och havsmiljö är. Läs mer…
Fantasier om grön el och laxodling
DN har publicerat en artikel som inte är något annat än rena fantasier om grön el och laxodling. Det är teoretiskt möjligt att odla lax i en vindkraftspark vilket några norska vindkraftsinvesterare och laxodlare kunnat visa när det gäller vindkraftsparken Mareld. Läs mer…
Många märkliga uppfattningar om yrkesfiske
Folk har en mängd fördomar om yrkesfiske. De beror i allmänhet på okunskap. Men samtidigt förstärks dessa fördomar av att forskare, politiker, miljöaktivister, lobbyister, sportfiskare och journalister ständigt för fram felaktigheter om fiske. Läs mer…
Det finns inga båtar som Isafold i Östersjön
HG 333 Isafold är en modern pelagisk fiskebåt på 5 667 bruttoton som är 88 meter lång. Det är den största fiskebåten i Danmark. Stiftelsen för Östersjölaxen påstår att sådana båtar förekommer i Östersjön. Det är som mycket annat de påstår i sin artikelserie om laxen i Östersjön en ren lögn. Läs mer…
Havskräftorna i Gullmarn
Just nu pågår ett pilotförsök i Gullmaren där SLU följer havskräftors rörelser med hjälp av små ljudsändare. För att skydda mätutrustningen och få tillförlitliga resultat ber SLU fritidsfiskare att undvika burfiske i området. De ska dessutom höra av sig om en märkt kräfta skulle fångas. Läs mer…
Märkligheter i Fishsec-rapport
Ett avsnitt i rapporten handlar om felrapportering av fångster från Östersjön. Båtarna rapporterar felaktiga proportioner av sill och skarpsill samt rapporterar troligen också bifångts av skrubba som skarpsill eller sill. Det gör att beståndsbedömningarna kan bli felaktiga. Läs mer…
Allvarliga fel i Fishsec-rapport
Fishsec har gett ut en rapport om fisket av pelagiska arter. Mycket av den verkar bra och verkar innehålla korrekta fakta. Men den innehåller också mycket allvarliga felaktigheter. Speciellt gäller detta beskrivningen av den storskaliga pelagiska flottan i Sverige.Vilket är problematiskt för det betyder att det kan vara lika stora fel i andra delar av rapporten. Läs mer…
Sportfiskare sprider så mycket dumheter
Sportfiskare sprider så mycket dumheter. Speciellt sprider de just nu dumheter om lax och pelagiskt fiske. Det storskaliga pelagiska fisket i Östersjön är inriktat på att fiske skarpsill för fiskmjölsindustrin i Danmark. I det fisket fångar de också sill/strömming. Läs mer…
Stiftelsen för Östersjölaxen sprider lögner
Laxen I Östersjön har problem. Det är odiskutabelt. Bestånden återhämtar sig inte trots minskat fiske. Men de förklaringar till problemen som Stiftelsen för Östersjölaxen ger består i huvudsak av lögner. Falska påståenden och påhittade så kallade sanningar. Läs mer…
Norsk räkfiskare landade räkor utan tillstånd
Under april åtalades norsk yrkesfiskare för brott mot fiskelagen. Detta efter att ha landat 960 kg räka i Smögen utan giltigt tillstånd från svenska myndigheter, dvs Havs och vattenmyndigheten. Läs mer…
Eftersläpning i de vetenskapliga råden
De vetenskapliga råden från ICES baseras främst på tidigare års fångster. Detta leder till en eftersläpning på två-tre år och onödigt stora fluktuationer för kvoterna. Just nu kan vi se detta vad det gäller två olika bestånd. Torsken i Skagerak och sillen (strömmingen) i Bottenhavet. Läs mer…
Trålfiskeförbud i nästan 20% av danskt vatten
Ett avtal mellan flera danska partier innebär att det blir trålfiskeförbud i 18,7% av Danmarks territorialvatten. Det blir iörbjudet att tråla i hela Bälthavet och västra Östersjön samt i stora delar av Kattegatt. Läs mer…
ICES rådgivning för Västerhavet 2026
Trots fluktuationer i beståndsstorlekar är bilden relativt stabil jämfört med råden för 2025. Praktiskt taget alla bestånd ligger inom säkra biologiska gränser. Detta är kärnan i de vetenskapliga råden för fisket i Nordsjön och Skagerak från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Läs mer…
De som föreslog fiske av stora torskar
De som föreslog att bara stora torskar skulle fiskas är samma forskare och miljövänner som idag föreslår bottentrålsförbud, utflyttning av trålgränsen oc en mass andra förslag som slår mot det kustnära fisket. Läs mer…
Östersjöns första marina nationalpark
Sverige får sin andra marina nationalpark. Det är ocks den första marina nationalparken i Östersjön. Initiativet är resultatet av ett flerårigt samarbete mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Stockholm, och Värmdö kommun. Läs mer…
Fisket i nordvästatlanten
En gång i tiden var fisket i de nordvästra delarna av Atlanten världens största fiske. Det var framförallt inriktat på torsk (Gadus morhua) men även silverkummel (Merluccius bilinearis), vit kummel (Urophycis tenuis), kolja (Melanogrammus aeglefinus), lerskädda (Hippoglossoides platessoides), vinterflundra (Pseudopleuronectes americanus, också vinterskädda) och gulskädda (Limanda ferruginea). Läs mer…