Sveriges största tidning om yrkesfiske
För tobis gäller att det bara finns fördelning av fiskerättigheter i zon 1 (Dogger Bank) men ingen annan stans. Det finns en kvot i zon 2 men ingen annan kvot. Något egentligt fiske av tobis tycks inte ha kommit igång ännu. Läs mer…
När det gäller brisling finns det en mängd båtar som har fiskemöjligheter utan att äga några fiskerättigheter. Överhuvudtaget är det liten överenstämmelse med hur stor andel en båt äger och hyr mycket den faktiskt har rätt att fiske. Detta är en konsekvens av att en av de största innehavarna av fiskerättigheter är kvotbåten L 25 Aslan. Läs mer…
Den utflyttade trålgränsen i Östersjön till 12 sjömil har inneburit att det kustnära småskaliga fisket i området. skadats allvarligt. Detta fiske bedrivs i huvudsak av små trålare med en längd mellan 10 och 24 meter. De landar det mesta av fångsten i svenska hamnar för vidare befordran till till fiskmjölsfabriker. Läs mer…
När det gäller blåvitling så dominerar de två företag som ägs av familjer som ursprungligen kommer från Färöarna. Dessa tre företag har 61,8% av fiskerättigheterna för blåvitling. Svenskägda företag har en ovanligt låg andel av fiskerättigheterna för blåvitling, bara 17,8%. Läs mer…
När det gäller fiskerättigheter för makrill dominerar samma båtar som också dominerar när det gäller innehav av fiskerättigheter för NVG-sill (atlantoskandisk sill) och blåvitling (kolmule). Makrill fiskas med flyttrål eller snörpvad i Nordsjön och Nordatlanten. 4 företag innehar 80,2% av fiskerättigheterna. Svenskägda båtar har 31,2%. Läs mer…
De stora svenska fiskebåtarna fiskar i vissa fall huvudsakligen för konsumtion. Det som lobbyisten Konrad Stralka säger i tidningen ETC är alltså inte helt korrekt. All sill och makrill som fiskas i Nordatlanten och Nordsjön går till konsumtion. Det är i stort sett bara stora båtar som fiskar där. Och det fiskas lika mycket sill där som i Östersjön. Läs mer…
Fiskebåtar äger rätt att fiska en andel av kvoterna i Danmark. Detta kallas fiskerättigheter. De kan sen byta bort, låna ut, låna in, hyra ut och hyra in dessa fiskerättigheter. Men andelen behåller de ändå så länge de inte säljer. Läs mer…
Mer strömming till konsumtion är rubriken på en artikel i Svenska Fiskeritidskrifts första nummer på 60 år. Artikeln är skriven av Rolf Gydemo och tillsammans med ett par andra artiklar som sill i Östersjön är det de artiklar som för mig är det mesta intressanta i tidningen. Läs mer…
Enligt de senast redovisade uppgifterna om beståndet av tumalre i Skagerak, Kattegatt, Bälthavet och Östersjön har det skett en minskning under de senaste decennierna. Detta har skett samtidigt som fisket i hela området minskat kraftigt. Trots det påstås att fisket är huvudorsaken till minskningen av antalet tumlare. Jag finner detta påstående ytterst tveksamt. Läs mer…
Kan färre sälar och skarvar bidra till att kustfisk som torsk, gädda och öring återhämtar sig? Det undersöker SLU på uppdrag av regeringen genom flera fältstudier i flera kustområden. Läs mer…
EU-gemensamma fiskeinspektioner i Västerhavet och Östersjön. Under våren har Kustbevakningens fiskeinspektörer deltagit i internationella fiskekontroller ombord på EFCA-fartyget Ocean Guardian. För att värna ett hållbart fisk- och skaldjursbestånd inom EU omfattas alla medlemsländer av samma bestämmelser. Länderna deltar även i gemensamma aktiviteter för att skydda fisken i varandras vatten. Läs mer…
Ledamöterna i EU:s fiskeriutskott (PECH) har bett EU-kommissionen att utvärdera och eventuellt revidera sin fleråriga plan för Östersjön och för en ny riskhanteringsstrategi. Läs mer…
– Vi kan flytta ut trålgränsen för att se till att vi gynnar det småskaliga, kustnära fisket. Vi kan också ställa krav på att den fisken som fångas på de svenska kvoterna ska levereras till svenska hamnar Läs mer…
Stora torskar är sällsynta i Östersjön idag med undantag för Ålands havs djupområden. Där finns snabbväxande individer som är friskare än sina artfränder i söder, trots att miljön inte ens tillåter dem att föröka sig där. Nu har forskare undersökt var dessa unika torskar kommer ifrån. Läs mer…
En studie från Linnéuniversitetet tyder på att torsk i Östersjön inte visar tydliga tecken på tiaminbrist. Det är ett tillstånd som tidigare kopplats till fiskens minskande bestånd. Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i april 2026? De stora båtarna befinner sig lite överallt och tobisfisket tycks inte ha kommit igång ännu då bara två båtar befinner sig på Dogger bank i Nordsjön. Många av de större båtarna ligger fortfarande still i hamn. De som ligger norr om Skottland borde rimligtvis ägna sig åt makrillfiske. I Bottenhavet fiskas sill (strömming) och de stora båtarna i Östersjön fiskar skarpsill. Läs mer…
Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…
Baltic Waters är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmare och deras intressen. De vilseleder ständigt om utvecklingen för sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet. Grundläggande i vilseledningen är främst två saker. Det börjar sina jämförelser på 1980-talet och slår samman tre sillbestånd som förvaltas separat och utvecklas separat. Läs mer…
Bottentrålning är ovanligt på så sätt att det bara förekommer i en mycket liten del av de svenska havsområdena. Det förekommer ingen bottentrålning i Östersjön och Bottenhavet. I Bottenviken finns det ett småskaligt bottentrålsfiske under 1-2 månader varje höst i Kalix och Luleå skärgårdar när det fiskas siklöja. Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i mars 2026? Nästan alla pelagiska svenska fiskebåtar ligger i hamn. Det är snart dags för tobisfisket i Nordsjön och fisket av sill för matjes, också det i Nordsjön. Läs mer…