Sveriges största tidning om yrkesfiske
När det gäller fiskfisket är det framförallt tre arter som fiskas i större utsträckning. Det är torsk, kolja och sej. Fiskfisket är huvudsakligen baserat i Göteborgsområdet. Det finns två båtar som huvudsakligen bedriver riktat fiske på fisk i Nordsjön. Det är GG 500 Vingaskär och GG 150 Älvsborg. De landar ofta i Hanstholm. GG 150 Älvsborg fokuserar speciellt på sej. Läs mer…
Efter kräftfisket är räkfisket det viktigaste fisket på Västkusten ur en ekonomisk synpunkt. Betydligt färre båtar fiskar räka än kräfta men alla räktrålare landar i viss mån också kräfta. Då räkkvoterna minskat kraftigt är det en del räktrålare såväl som en del kräfttrålare som idag i huvudsak är fisktrålare. Läs mer…
EU-parlamentet har röstat för att anta den så kallade Östersjörapporten. Det är en rapport full med falska påståenden som bara människor utan kunskap om fisket i Östersjön kan rösta på. Och de flesta människor och de flesta politiker har ingen aning om nånting när det gäller fiske. Läs mer…
Svenska landningar av tobis och blåvitling 2025. Detta handlar om fiskarter som i stort sett bara fiskas för fiskmjölsindustrin i Danmark. Det är tobis, blåvitling (kolmule) och vitlinglyra (sperling, øyepål). Sverige har ingen kvot för vitlinglyra men har kvoter för blåvitling och tobis. Läs mer…
Skarpsill är vid sidan av sill den viktigaste arten för svenskt fiske och det är samma båtar som fiskar bägge arterna. I jämförelse med sillfisket domineras skarpsillsfisket tydligare av de största båtarna. Så även i Östersjön där mindre båtar dominerar sillfisket. Skarpsillsfiske sker med flyttrål. Läs mer…
Anna-Karin Trixe från Vi svenska fiskare (VSF) har skrivit en debattartikel i Göteborgs-Posten där hon fokuserar på fisket i Östersjön och det kustnära fisket Läs mer…
Makrillfisket består av två segment, ett storskaligt där fisket sker i Nordsjön och ett småskaligt fiske i Skagerak och Kattegatt. Fisket i Nordsjön sker med flyttrål och landningarna sker ofta utomlands då fisket sker långt från Sverige. De flesta av de små båtarna fiskar små mängder (< 10 ton) och landar i en mängd lokala hamnar. All makrill går till konsumtion. Läs mer…
Sillen som fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt går till konsumtion. Fångsterna från Östersjön och Bottenhavet går i huvudsak till fiskmjölsfabrikerna i Danmark och i det senare fallet även till Finland Läs mer…
Fast det påstod Isabella Lövin i dagens Rapport i SVT. Hon framförde inget annat än en lögn. Låt oss titta på forskningen för hon kan inte hitta nåt stöd för sin uppfattning i den. Läs mer…
Medlemmarna i Swedish Pelagic Federation (SPF) bedriver i huvudsak inget fiske i Bottenviken och de bedömer således att projektet inte kommer att påverka tillträde till deras traditionella fiskeplatser. SPF reserverar sig dock för att uppvärmning av haven till följd av klimatförändringar kan medföra att deras fiske förskjuts norrut på sikt. Läs mer…
För tobis gäller att det bara finns fördelning av fiskerättigheter i zon 1 (Dogger Bank) men ingen annan stans. Det finns en kvot i zon 2 men ingen annan kvot. Något egentligt fiske av tobis tycks inte ha kommit igång ännu. Läs mer…
När det gäller brisling finns det en mängd båtar som har fiskemöjligheter utan att äga några fiskerättigheter. Överhuvudtaget är det liten överenstämmelse med hur stor andel en båt äger och hyr mycket den faktiskt har rätt att fiske. Detta är en konsekvens av att en av de största innehavarna av fiskerättigheter är kvotbåten L 25 Aslan. Läs mer…
Den utflyttade trålgränsen i Östersjön till 12 sjömil har inneburit att det kustnära småskaliga fisket i området. skadats allvarligt. Detta fiske bedrivs i huvudsak av små trålare med en längd mellan 10 och 24 meter. De landar det mesta av fångsten i svenska hamnar för vidare befordran till till fiskmjölsfabriker. Läs mer…
När det gäller blåvitling så dominerar de två företag som ägs av familjer som ursprungligen kommer från Färöarna. Dessa tre företag har 61,8% av fiskerättigheterna för blåvitling. Svenskägda företag har en ovanligt låg andel av fiskerättigheterna för blåvitling, bara 17,8%. Läs mer…
När det gäller fiskerättigheter för makrill dominerar samma båtar som också dominerar när det gäller innehav av fiskerättigheter för NVG-sill (atlantoskandisk sill) och blåvitling (kolmule). Makrill fiskas med flyttrål eller snörpvad i Nordsjön och Nordatlanten. 4 företag innehar 80,2% av fiskerättigheterna. Svenskägda båtar har 31,2%. Läs mer…
De stora svenska fiskebåtarna fiskar i vissa fall huvudsakligen för konsumtion. Det som lobbyisten Konrad Stralka säger i tidningen ETC är alltså inte helt korrekt. All sill och makrill som fiskas i Nordatlanten och Nordsjön går till konsumtion. Det är i stort sett bara stora båtar som fiskar där. Och det fiskas lika mycket sill där som i Östersjön. Läs mer…
Fiskebåtar äger rätt att fiska en andel av kvoterna i Danmark. Detta kallas fiskerättigheter. De kan sen byta bort, låna ut, låna in, hyra ut och hyra in dessa fiskerättigheter. Men andelen behåller de ändå så länge de inte säljer. Läs mer…
Mer strömming till konsumtion är rubriken på en artikel i Svenska Fiskeritidskrifts första nummer på 60 år. Artikeln är skriven av Rolf Gydemo och tillsammans med ett par andra artiklar som sill i Östersjön är det de artiklar som för mig är det mesta intressanta i tidningen. Läs mer…
Enligt de senast redovisade uppgifterna om beståndet av tumalre i Skagerak, Kattegatt, Bälthavet och Östersjön har det skett en minskning under de senaste decennierna. Detta har skett samtidigt som fisket i hela området minskat kraftigt. Trots det påstås att fisket är huvudorsaken till minskningen av antalet tumlare. Jag finner detta påstående ytterst tveksamt. Läs mer…
Kan färre sälar och skarvar bidra till att kustfisk som torsk, gädda och öring återhämtar sig? Det undersöker SLU på uppdrag av regeringen genom flera fältstudier i flera kustområden. Läs mer…