De 20 båtarna som fiskade mest i Östersjön

Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…

Landades det mindre strömming från Bottenhavet år 2022?

År 2021 landades 474 ton strömming/sill på kustkvoten i Norrland. 2022 landades det 449 ton. Minskningen var 25 ton vilket innebär en minskning med 5,3%. En mycket marginell minskning som inte på något sätt visar att strömmingen blivit svårare att fånga. Läs mer…

Färre båtar i Östersjön men det beror inte på industrifisket

Enligt BalticWaters2030 var det betydligt färre båtar som landade fisk fångad i Östersjön år 2022 än år 2021. År 2021 rapporterade 457 svenska fiskebåtar fångst från Östersjön jämfört med 348 stycken under 2022. En minskning med 109 stycken. Läs mer…

Pelagiskt industrifiske och konsumtionsfiske år 2022

Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…

Svenska pelagiska landningar av skarpsill 2022

Pelagiskt fiske är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…

Extra fokus på kontroll av det pelagiska fisket i Östersjön

Under oktober och november 2022 genomförde Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Kustbevakningen (KBV) ett pådrag med inriktning på kontroll av pelagiska landningar i Östersjön. Under pådragsperioden genomfördes 20 landningskontroller på svenska och utländska fiskebåtar i fyra svenska hamnar. Läs mer…

Lögner i media om tillståndet för sillbestånden i Östersjön

Hur mycket sill/strömming som det finns i Östersjön uppskattas av en mängd forskare och resultaten sammanställs och publiceras av Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Det finns enligt deras bedömningar ingen fara för sillen i de östra delarna Östersjön. Inte heller i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…

Svenska pelagiska landningar av sill år 2022

Pelagiskt fisk är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…

Ett förbud mot bottentrålning skulle slå ut svenskt fiske

Större delen av det svenska fisket sker med bottentrål. Det gäller det småskaliga kustnära siklöjefisket i Bottenviken, större delen av det kustnära småskaliga strömmingsfisket i Bottenhavet, större delen av det småskaliga kräftfisket på Västkusten, allt räkfiske och allt fiskfiske, dvs fiske av bottenlevande arter. Läs mer…

Fiskerättigheter i det demersala fisket

Den 16 januari redovisade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett regeringsuppdrag om faktorer att beakta i ett system med överlåtbara fiskerättigheter inom det demersala fisket, det vill säga fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom nordhavsräka, havskräfta och torsk. Läs mer…

Supermiljöbloggen sprider falska uppgifter om strömming

9 av 10 strömmingar i Östersjön är borta påstår Superimiljöbloggen. Det är en lögn. Den rapport de hänvisar till handlar bara om den vårlekande strömmingen/sillen som leker vid kusten i Bottenhavet. Men den vårlekande strömmingen i Bottenhavet är bara en mindre del av strömmingen/sillen i Östersjön och Bottenhavet. Läs mer…

Var befinner sig den svenska pelagiska fiskeflottan just nu

Det stora svenska pelagiska trålarna befinner sig i huvudsak på fiske i Östersjön. Få av dem nära kusten och bara tre stycken verkar fiska i Bottenhavet (en av dem är på väg dit), GE 49 Arcadia, SM 53 Glomskär och GG 218 Västfjord. Dessa tre är bland de mindre av de stora pelagiska trålarna Läs mer…

Inga katastroflåga nivåer för sill i Östersjön

DN slår på stort. Det är katastroflåga nivåer när det gäller strömming/sill i Östersjön påstår de. Det är inte sant. Vad som är sant är att det finns mycket lite strömming nära kusten i Bottenhavet på våren och försommaren. Det är känd information. Läs mer…

Kusttorsk och utsjötorsk

Under flera decennier har det varit brist på vuxen torsk på västkusten, trots att det under vissa år observerats mycket ung torsk (juvenil torsk) som inte är äldre än två år. Detta har gjort att många trott att kustbestånden av torsk är så gott som utrotade och att den torsk man nu hittar på västkusten huvudsakligen är utsjötorsk. Läs mer…

Effekter av fiskefria områden

Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Detta enligt forskare på SLU.  Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag. Läs mer…

Gäddan på nergång i hela Östersjön

De senaste åren har larmrapporterna om gäddans dåliga situation i Östersjön duggat tätt. Larmen har dock ofta baserats på enstaka observationer och inte på systematiskt insamlad data. I en nyligen publicerad studie från SLU har forskarna samlat in uppgifter om gäddans utveckling runt om hela Östersjön. Läs mer…

Atlantisk hästmakrill

Atlantisk hästmakrill (Trachurus trachurus) eller som den också kallas europeisk hästmakrill heter officiellt tagmakrill på svenska men jag använder numera hästmakrill som namn då arten heter så på alla andra språk. Läs mer…

Kaphästmakrill

Kaphästmakrill (Trachurus capensis) är den näst mest fångade taggmakrillen eller hästmakrillen. Den finns framförallt utanför Sydafrika och Namibias kuster men även längs den västafrikanska kusten och i Guineabukten upp till Liberia och Sierra Leone. Läs mer…