Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Carmona
Företaget äger två pelagiska trålare, GG 330 Carmona och GG 778 Lövön. GG 778 Lövön har under detta år bytts ut mot en äldre och mindre båt än den som företaget hade tidigare. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske
Företaget äger två pelagiska trålare, GG 330 Carmona och GG 778 Lövön. GG 778 Lövön har under detta år bytts ut mot en äldre och mindre båt än den som företaget hade tidigare. Läs mer…
B-C Pelagic AB äger den pelagiska trålaren GG 229 Clipperton medan B-C Pelagic Danmark ApS äger S 438 Bristol. GG 229 Clipperton har under den undersökta perioden fiskat i Nordsjön, Östersjön, Bottenhavet, Skagerak och i Nordatlanten norr om Island mellan Island och Grönland. Läs mer…
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Ahlma Fiskeri AB som ägs av Jonas Ahlström och familjen Magnusson har ett dotterbolag i Danmark, Ahlma Danmark ApS. Läs mer…
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Familjen Ahlström består av 8 kusiner i två syskonskaror som äger fiskeriföretagen Tor-Ön Fiske AB och Torland Fiske AB tillsammans. Läs mer…
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Den största pelagiska fiskerikoncernen är Astrid Fiske och de har tre båtar som bedriver pelagiskt fiske. En med svensk flagg och två med dansk flagg. Läs mer…
Skrapfisk är det som fiskas för leverans till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl. Större delen av världens fiskmjöl tillverkas av anchoveta som fiskas i Peru. Hur mycket anchoveta det fiskas har därmed mycket stor betydelse för priserna på fiskmjöl. Läs mer…
DN har publicerat en artikel om att pelagiska fiskebåtar uppger felaktigt fångstsammansättning vid landningar av pelagisk fisk. Det är förekommande och orsaken Läs mer…
Förutom Sverige och Danmark bedriver också Finland, de baltiska staterna, Polen och Tyskland ett omfattande pelagiskt fiske i Östersjön. Denna artikel handlar om det finska och estniska fisket som i huvudsak bedrivs av en grupp estniska företagare. Läs mer…
Sillen/strömmingen från Östersjön har höga halter av miljögifter vilket gör att den är olämpligt som konsumtionsfisk i större mängder. Den går idag inte inte att sälja som mat för människor i nån större utsträckning. Läs mer…
ICES har kommit med de nya rekommendationerna för Östersjön inför 2024. Inte oväntat rekommenderar de en sänkt kvot för sill i både Bottenhavet och Östersjön. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…
Det har inte förekommit något som helst överfiske i Östersjön de senaste 20 åren. Varken av torsk, sill eller nån annan fiske. Kvoterna för torsk, sill och skarpsill har bestämts i enlighet med vetenskapliga råd och fisket har inte någon gång fiskat mer än de vetenskapligt baserade kvoter som bestämts. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
Yrkesfiskarna kan sannolikt se fram emot att fånga betydligt mer skarpsill (brisling, sprat) i Nordsjön den kommande säsongen. Säsongen sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024. ICES rekommenderar i alla fall att kvoten för skarpsill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt fördubblas från cirka 70 000 ton till drygt 143 000 ton. Läs mer…
I en debattartikel i DN pekar några företrädare för det pelagiske fiskets organisation, Swedish Pelagic Federation PO (SPF), på några existerande problem inom det pelagiska fisket som efterfrågan och bristande kapacitet i beredningsindustrin samt vad som skulle behöva göras på dessa områden Läs mer…