Danska landningar av brisling 2025
När det gäller fisket av brisling som heter skarpsill på svenska är koncentrationen till några få företag inte alls så tydlig som när det gäller sill- och makrillfiske för konsumtion. Läs mer…
Etikett: HM 379 Lingbank
De största fiskebåtarna – GG 505 Polar
GG 505 Polar är en stor pelagisk trålare från Fiskebäck. Den byggdes 2019 vid Karstensens Skibsværft A/S i Skagen som HM 379 Lingbank med Hanstholm som hemmahamn. Skrovet byggdes vid Karstensens dotterbolag i Gdynia, Polen. Köpare av båten var Lingbank Fiskeri A/S som ägs av familjen Rasmussen. Läs mer…
Danmarks största fiskebåtar 2025
Pelagiska trålare och snörpvadsbåtar dominerar helt bland de största fiskebåtarna i Danmark. Precis som förra året. Ändringarna är också väldigt få sen förra året. S 589 Themis är ny medan S 144 Themis blivit S 349 Gitte Henning. Läs mer…
Danska landningar av tobis och sperling 2024
Tobis och sperling är fiskarter som enbart fiskas för användning i fiskmjölsindustrin, Fisket sker i Nordsjön. För fisket av tobis är Nordsjön indelad i ett antal zoner där fisket ägt rum på olika fiskebankar sen det startade på 1970-talet. Läs mer…
Ett pelagiskt fiskeriföretag i Hanstholm – Lingbank
Lingbank A/S är ett pelagiskt fiskeriföretag i Hanstholm. Ägare av företaget är Benny Rasmussen (60%) och hans två söner Jens Schneider Rasmussen och Jonas Sauer Rasmussen som äger 20% var. Läs mer…
Danmarks största fiskebåtar 2024
De största danska fiskebåtarna är pelagiska trålare och snörpvadsbåtar. Sen förra gången (2022) jag gjorde en listning har två nya båtar levererats, HG 333 Isafold och S 264 Astrid. Dessutom har HG 264 Ruth blivit HG 265 Asbjørn och den gamla HG 265 Asbjørn har sålts. Läs mer…
Danska landningar av tobis 2023
Tobis fiskas i Nordsjön med en så kallad semipelagisk trål. Det är en trål som i allmänhet vidrör botten men inte så hårt. Den kombineras ibland med så kallade flygande trålbord (tråldörrar) som inte rör botten. Fisket sker på sand eller grusbottnar Läs mer…
Danska landningar av brisling 2023
Det danska fisket av brisling (skarpsill) skedde i huvudsak i Nordsjön medan fisket i Östersjön var av mindre omfattning. Något riktat fgiske av skarpsill i Skagerak och Kattegatt förekom inte under kvotåret 2022-2023. Brisling fiskas med flyttrål och går till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Danska landningar av sill 2023
Den överväldigande delen av danskt sillfiske ägde rum i Nordsjön under 2023. Näst mest fiskades i Nordatlanten och Norska havet. Sillen fiskad i dessa hav går till konsumtion. I Östersjöns fiskades mycket mindre mängder och den gick till fiskmjölsindustrin och foder Läs mer…
Danska pelagiska fiskerättigheter i Östersjön 2023
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Danska fiskerättigheter för industrifisk 2023
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Danska pelagiska fiskerättigheter i Västerhavet 2023
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Danska landningar av tobis 2022
Tobis är den viktigaste industrifisken i det danska fisket trots att den bara fiskas under en kortare perioden på senvåren och försommaren. Fisket varierar mycket mellan olika år då beståndet av den mycket kortlivade fisken varierar kraftigt mellan åren. Läs mer…
Danska landningar av brisling 2022
Brisling eller skarpsill är en av de tre vanligaste arterna som fiskas i Danmark för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske. Huvuddelen fångas i Nordsjön av pelagiska fiskebåtar. Många båtar ägnar sig åt industrifiske Läs mer…
Danmarks största fiskebåtar 2022
Några förändringar har skett på listan över de största danska båtarna jämfört med förra året. På topplatserna är det två nya båtar. Den redan levererade HG 264 Ruth och S 264 Astrid som just nu utrustas på Karstensens i Skagen. L 920 Tina Jeanette är också ny på listan sen förra årets lista. Läs mer…
Fiskfiskarnas Hanstholm – Lingbank A/S
Lingbank A/S är ett pelagiskt fiskeriföretag i Hanstholm som ägas av Benny Rasmussen och hans söner Jens Schneider Rasmussen och Jonas Sauer Rasmussen. Bolaget har drygt 10 anställda och äger den pelagiska trålaren HM 379 Lingbank Läs mer…
Danska landningar av tobis 2020
Tobis är en av de viktigaste arterna i det danska fisket och i industrifisket i Nordsjön. Industrifiske är fiske för fiskmjöls- och fiskoljeindustrins räkning. Det som fiskas är i huvudsak havstobis Läs mer…
Danska landningar av brisling 2020 – båtar och företag
Brisling är den fisk som på svenska normalt kallas skarpsill och i Finland och ibland också i delar av östra Sverige kallas den vassbuk. Den fiskas i Nordsjön, framförallt i de södra och östra delarna, Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Det danska fisket av brisling är i stort sett uteslutande till för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Danska fiskerättigheter för brisling 2020 – båtar och företag
Brisling är bohuslänska, danska eller norska för skarpsill. Brisling fiskas främst i Nordsjön och Östersjön men även i Skagerak. Fisket i Nordsjön och Östersjön är i stort sett uteslutande för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. För Nordsjön har danska myndigheter inte publicerat Läs mer…
Danska fiskerättigheter för tobis 2020 – båtar och företag
Tobis är tillsammans med brisling (skarpsill) den viktigaste fisken för den danska fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Fisket bedrivs med så kallad semipelagisk trål vilket är en bottentrål som inte rör botten lika mycket som en vanlig bottentrål och dessutom har tråldörrar Läs mer…