Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det har inte förekommit något som helst överfiske i Östersjön de senaste 20 åren. Varken av torsk, sill eller nån annan fiske. Kvoterna för torsk, sill och skarpsill har bestämts i enlighet med vetenskapliga råd och fisket har inte någon gång fiskat mer än de vetenskapligt baserade kvoter som bestämts. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
Yrkesfiskarna kan sannolikt se fram emot att fånga betydligt mer skarpsill (brisling, sprat) i Nordsjön den kommande säsongen. Säsongen sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024. ICES rekommenderar i alla fall att kvoten för skarpsill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt fördubblas från cirka 70 000 ton till drygt 143 000 ton. Läs mer…
I en debattartikel i DN pekar några företrädare för det pelagiske fiskets organisation, Swedish Pelagic Federation PO (SPF), på några existerande problem inom det pelagiska fisket som efterfrågan och bristande kapacitet i beredningsindustrin samt vad som skulle behöva göras på dessa områden Läs mer…
I gårdagens nyheter på TV framfördes det flera felaktiga påståenden om det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenviken. Den ena stod nyhetsreportern för när hon påstod att det storskaliga pelagiska fisket (industrifisket) skulle vara ansvariga för att sillbeståndet i Bottenhavet har problem. Läs mer…
Besättningen på pelagiska fiskebåtar måste uppskatta hur deras fångster ser ut. Fördelningen av arter och den totala mängden. Av flera hundra ton fisk som tas ombord med pump i mycket hög takt så ska det uppskattas hur mycket sill, skarpsill, spigg och annat det är i fångsten. Läs mer…
Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…
Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Pelagiskt fiske är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
Under oktober och november 2022 genomförde Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Kustbevakningen (KBV) ett pådrag med inriktning på kontroll av pelagiska landningar i Östersjön. Under pådragsperioden genomfördes 20 landningskontroller på svenska och utländska fiskebåtar i fyra svenska hamnar. Läs mer…
B-C Pelagic AB är ett fiskeriföretag på Donsö som ägs av Bristol Fiske AB och AB Clipperton. I styrelsen för bolaget sitter Marcus Backman (VD), Kenny Jansson (ordf), Runar Jansson, Aste Jansson, Erling Malmborg och Reine Backman. Kenny, Runar och Aste Jansson äger Bristol Fiske AB där de alla också sitter i styrelsen. Läs mer…
Fiskeri AB Ginneton är det tredje största fiskeriföretaget i Sverige. Det är ett företag med verksamhet i både Sverige och Danmark vilket är mycket vanligt när det gäller svenska fiskeriföretag. Tidigare har bolaget haft ett separat danskt företag men numera bedrivs verksamheten i Danmark av en filial till det svenska företaget. Läs mer…
Themis Fiskeri är en fiskerikoncern där moderbolaget heter Rylo AB. Rylo AB har dotterbolagen Themis Fiskeri A/S i Danmark och Themis Pelagic AB i Sverige. I likhet med det största fiskeriföretagen, Astrid, hör Themis-koncernen hemma på Rörö. Läs mer…
Astrid är en fiskerikoncern som består av flera företag med familjen Johansson på Rörö som ägare. Företagen är Astrid Fiske AB, Astrid Invest AB, Skagen Fiskeri A/S och nybildade Astrid Crew Sverige AB. Läs mer…
Det stora svenska pelagiska trålarna befinner sig i huvudsak på fiske i Östersjön. Få av dem nära kusten och bara tre stycken verkar fiska i Bottenhavet (en av dem är på väg dit), GE 49 Arcadia, SM 53 Glomskär och GG 218 Västfjord. Dessa tre är bland de mindre av de stora pelagiska trålarna Läs mer…
Brisling eller skarpsill är en av de tre vanligaste arterna som fiskas i Danmark för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske. Huvuddelen fångas i Nordsjön av pelagiska fiskebåtar. Många båtar ägnar sig åt industrifiske Läs mer…
Sillfiskar är den grupp fiskar som är absolut viktigast i världens fiske. En mycket stor del av de fångade sillfiskarna används för att tillverka fiskmjöl och fiskolja som sen används som foder i fiskodlingar, foder för djur som hålls för köttproduktion och som foder i kycklinguppfödning. Läs mer…
Skarpsill (Sprattus sprattus) som också kallas vassbuk eller brisling, är en art av benfisk i familjen sillfiskar (Clupeidae). På engelska är namnet sprat. Utbredningsområdet är östra Atlanten, från Lofoten till Marocko inklusive Nordsjön och Östersjön upp till Bottenhavet. Läs mer…
Under Naturresursinstitutets ekolodningar och provtrålningar hösten 2021 observerades att de större strömmingarna i Bottenhavet har magrat, detta för andra året i följd. Läs mer…
Finska forskare menar att strömmingen (sillen) i Bottenhavet, Ålands hav och norra Östersjön svälter och att det är anledningen till bristen på större strömming. Läs mer…