Sveriges största tidning om yrkesfiske
Pelagiska landningar av tobis från svenskägda fiskebåtar 2024. Den tredje mest fiskade arten i svenskt fiske är tobis. Den fiskas en kort period på senvåren-försommarne i Nordsjön. Allt som fångas går till fiskmjölsindustrin. Endast tre länders, Norge, Danmark och Sveriges, yrkesfiskare ägnar sig åt tobisfiske. Läs mer…
Pelagiska landningar från svenskägda båtar 2024 är betydligt större än de pelagiska landningar som redovisas för enbart svenska fiskebåtar. Detta då svenskar äger många båtar i Danmark samt enstaka båtar i Finland, Tyskland och Marocko Läs mer…
För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…
En stor fiskebåt kan ha en större trål och en större lastkapacitet. Det sistnämnda är främst bra för att det minskar bränsleförbrukningen då en stor båt inte behöver in i hamn lika ofta som en liten. En stor trål kan förstås fånga mer fisk i ett enda tråldrag än en liten trål. Läs mer…
Det pelagiska svenska fisket ägnar sig åt att fiska fem arter. Sill, skarpsill, makrill, tobis och siklöja. Siklöja fiskas i Bottenviken av omring 30 små trålare och några garnbåtar. Sill fiskas i Norska havet, Nordsjön, Östersjön och Bottenhavet, skarpsill i Östersjön, Nordsjön och Skagerak, makrill i Nordsjön och Skagerak samt tobis i Nordsjön. Läs mer…
Makrill fiskas av stora pelagiska trålare i Nordsjön och av mindre fiskebåtar med krok och garn i Skagerak och Kattegatt. De senare fiskar på kustkvoten. Läs mer…
När det gäller skarpsill sker huvuddelen av fisket i Östersjön. Sillfisket sker huvudsakligen i Nordsjön. Och i motsats till sillfisket i Östersjön domineras skarpsillsfisket av stora trålare från Göteborgsområdet. Läs mer…
Sill är den viktigaste arten för det pelagiska svenska fisket. Det mesta av sillen fångas i Nordsjön men det fiskas också i Norska havet (NVG-sill), Östersjön och Bottenhavet. I Skagerak och Kattegatt fiskas däremot nästan ingenting på grund av att fisket vill undvika att fånga vårlekande sill från västra Östersjön då det beståndet krympt kraftigt på grund av klimatförändringar. Läs mer…
I Sverige är havsnejonöga (Petromyzon marinus) utrotningshotad. SLU kallar arten för Sveriges mest hotade fisk. I de stora sjöarna i USA betraktas arten som invasiv. Utrotningshotad och invasiv alltså Läs mer…
Tre kommunalråd i Göteborg har skrivit en debattartikel i GP om vindkraftsparken Västvind. I debattartikeln anklagar de politikerna i Öckerö kommun för att lägga krokben för industrin i Göteborg. Läs mer…
Redan en månad in i försöket med utflyttning av trålgränsen från norra Öland till och med Ålands hav visar sig effekterna för de småskaliga och regionala fartygen längs kuststräckan tydligt. Inkomsterna är borta, många av utgifterna finns kvar och av några stöd eller åtgärder kan man inte se röken. Trålgränsutflyttning drabbar småskaliga fiskare hårt. Läs mer…
Både SPF som organiserar Sveriges pelagiska yrkesfiskare och SFPO som organiserar huvuddelen av Sveriges demersala yrkesfiskare har skrivit debattartiklar som svarar på Timbros grovt felaktiga och okunniga debattartikel i Aftonbladet. Läs mer…
Samhällets rika vill stoppa trålfisket. Det har jag skrivit förut. Nu har det bligt extra tydligt genom att en person från de rikas tankesmedja Timbro skrivit en debattartikel om saken. Läs mer…
Skaldjursterminologi. Namnen på olika skaldjur på svenska är ganska enkelt och skapar väldigt lite förvirring. Visserligen kan kräfta i Sverige betyda både havskräfta (Nephrops norvegicus) och sötvattenskräfta men det är inget större bekymmer. Läs mer…
Varmare hav ger nya fiskarter. Den 18 februari rapporterade Hallands Nyheter och många andra tidningar om att kräfttrålaren VG 45 Westland fått en guldsparid i trålen. Guldsparid (Sparus aurata) som på engelska heter sea bream är en populär matfisk i Medelhavsländerna och Portugal. Läs mer…
Henning Kjeldsen köper S 144 Themis. Det danska fiskeföretaget Gitte Henning Industri A/S som ägs av Henning Kjeldsen har köpt den pelagiska trålaren Themis S144. Den kommer att döpas om till Gitte Henning S349. Läs mer…
Rapports nyheter om fiske. Idag var det ett inslag om fiske på TV-nyheterna (Rapport). Det var ett inslag med mängder med märkliga och felaktiga påståenden. Olika former av fisken som sillfiske och fisk av bottenlevande arter blandades ihop. Läs mer…
SVT:s propaganda. Varför målar SVT upp en osann bild av svenskt trålfiske? SVT har ett uppdrag att verka i allmänhetens tjänst. Men gör de verkligen det? När det gäller fisket, återkommer gång på gång en snedvriden bild av svenskt fiske som ett stort miljöproblem. Läs mer…
Så mår Sveriges fisk- och skaldjursbestånd. På Fiskbarometern presenterar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. Nu är bedömningarna för 2024 klara. Läs mer…
Mycket mer vindkraft med nya havsplaner, Nya havsplaner bäddar för kraftigt ökad elproduktion från havsbaserad vindkraft. Efter en omfattande planeringsprocess har Havs- och vattenmyndigheten lämnat ett förslag till regeringen för beslut. Läs mer…