Sveriges största tidning om yrkesfiske
En forskargrupp vid Stockholms universitet ska gör en studie om bottentrålning i Östersjön och dess effekter på kolinlagringen i Östersjön. Forskningsprojektet finansieras av lobbyorganisationen BalticWaters. Bottentrålningen startade i Östersjön och Bottenhavet efter andra världskriget och ökade sen fram till och Läs mer…
Sverige har idag endast kapacitet att bereda en bråkdel av den pelagiska fisk som fångas av svenska yrkesfiskare. I förhållande till svenska fångstkvoter för sill och skarpsill uppgår tillgänglig kapacitet till ungefär 25 procent. Det finns därför planer på en ny fiskhamn i Kungshamn. Läs mer…
I en artikel om landsbygdsminister Peter Kullgrens åsikter och uttalanden som fisk och yrkesfiske som vill utreda på vilka områden och hur landsbygdsministern far med osanningar kring fisket sprider BalticWaters ironiskt nog en mängd lögner. Läs mer…
Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis tillkännagav vid Our Ocean-konferensen ett historiskt förbud mot bottentrålning i landets marina skyddade områden (MPA). Bottentrålning ska bli förbjudet i Greklands tre nationella marina parker från 2026. Läs mer…
Tumlarna i Kattegatt, Bälthavet och Öresund har minskat kraftigt i antal de senaste 10 åren. Det beror på fisket säger miljövänner och miljöforskare. Men det är ett helt orimligt påstående. Under samma period har fisket också minskat kraftigt. Läs mer…
Piggvar, slätvar och äkta tunga fiskas av ett stort antal små fiskebåtar i Nordsjön och Skagerak. De ingår i det danska systemet för överförbara fiskerättigheter. För piggvar och slätvar gäller det bara Nordsjön medan det för tunga gäller både Nordsjön och Skagerak. Läs mer…
Nån som heter Olivia Larsson har skrivit en artikel på Supermiljöbloggen där hon drar generella slutsatser utifrån sin egen okunskap. Hon verkar ha lärt sig att strömming kan vara giftig precis efter att hon ätit en måltid med strömming och potatismos. Läs mer…
Rödspätta är den mest fiskade plattfisken. Den fångas med snurrevad, bomtrål, bottentrål och garn i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Fångsterna i Kattegatt är dock små. Rödspätta fiskas främst av mindre båtar än annan demersal fisk Läs mer…
Kulmule är danska för kummel och havtaske är danska för marulk. Det är två fiskarter som ingår i systemet med överförbara fiskerättigheter i Danmark. I stort sett är det samma båtar som landar kummel och marulk som landar sej, kolja och torsk. Läs mer…
I stort sett hela den svenska pelagiska fiskeflottan ligger still i väntan på möjligheter till tobisfiske i Nordsjön. Det är ett besvärligt läge för detta fiske just i år då Storbritannien förbjudit tobisfiske på brittiskt vatten. Läs mer…
Mørksej är danska för den fisk vi på svenska kallar gråsej eller sej. Och kuller är det danska namnet på kolja. Båda två fiskas i huvudsak i Nordsjön men även i Skagerak med demersal trål. En del båtar fiskar dock med skotsk snurrevad (flyshooting). Läs mer…
Torsk fiskas idag huvudsakligen i Nordsjön och Skagerka. Fisket i Kattegatt och Östersjön är försumbart. De båtar som fiskar mest i Nordsjön är i allmänhet inte samma båtar som fiskar mest i Skagerak. De flesta torskfiskebåtarna hör hemma i Thyborøn och Hanstholm Läs mer…
Traditionellt har ägandet inom det svenska fisket varit kollektivt i form av vadlag (bestod av delägare i en snörpvad), backelag (bestod av delägare i backor, dvs långrevar) och fiskelag (senare partrederier). Alla fiskebåtar har i allmänhet varit kollektivt ägda. De svenska fiskeriföretagen kan helt enkelt ses som personalägda. Läs mer…
Tre stora pelagiska trålare ägs av företag med bas på Rörö. S 264 Astrid, GG 64 Astrid-Marie och S 144 Themis. Jag har på några bilder under den senaste tiden noterat att de skiljer sig väldigt tydligt från andra svenska pelagiska företags stora pelagiska trålare. Det är en speciell detalj på stora Röröbåtar som är väldigt iögonenfallande om båtarna betraktas ovanifrån. Läs mer…
Sverige har 20 stora pelagiska fiskeriföretag. Alla utom sex har fiskebåtar i andra länder. Det senaste företaget som utlokaliserat till ett annat land är Båt GG 330 Carmona AB. Läs mer…
Lax är nyttig mat. Mycket nyttig mat som all annan fet fisk. Även odlad lax är mycket nyttig mat. Faktiskt bättre än vildfångad vanlig lax. I alla fall om laxen kommer från Östersjön eller sjöar, älvar och åar i Sverige eller nåt annat land runt Östersjön. Ännu nyttigare är sill, skarpsill och makrill. Läs mer…
Den 21 mars var det fiskeridebatt i riksdagen. I debatten berördes en mängd motioner (förslag) som inkommit kring Fiskeripolitik. Miljö- och jordbruksutskottet ville att samtliga motioner skulle avslås med motivering att det redan pågick ett omfattande arbete inom det fiskeripolitiska området som berörde det mesta av det som motionerna tog upp. Läs mer…
Enligt forskare på Göteborgs Universitet är jakten på gråsälar i Östersjön stor. Därför behöver antalets gråsälar minska hävdar de. Deras påståenden är direkt felaktiga. Varje år dödas det cirka 1 500 sälar i Sverige. De menar själv ett det inte får dödas mer än 1 900 gråsälar för att gråsälsstammen inte ska minska Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har på regeringens uppdrag genomfört ett försök med kameror ombord på fiskebåtar. Myndigheten är nöjda med erfarenheterna från försöket. Läs mer…
En seglivad myt är den om att all bottentrålning skulle vara dålig. Men faktum är att det finns en bred skala av metoder tråla på, och det svenska fisket använder den absolut mest skonsamma. Läs mer…