Sveriges största tidning om yrkesfiske
Svenska landningar av tobis och blåvitling 2025. Detta handlar om fiskarter som i stort sett bara fiskas för fiskmjölsindustrin i Danmark. Det är tobis, blåvitling (kolmule) och vitlinglyra (sperling, øyepål). Sverige har ingen kvot för vitlinglyra men har kvoter för blåvitling och tobis. Läs mer…
Skarpsill är vid sidan av sill den viktigaste arten för svenskt fiske och det är samma båtar som fiskar bägge arterna. I jämförelse med sillfisket domineras skarpsillsfisket tydligare av de största båtarna. Så även i Östersjön där mindre båtar dominerar sillfisket. Skarpsillsfiske sker med flyttrål. Läs mer…
Makrillfisket består av två segment, ett storskaligt där fisket sker i Nordsjön och ett småskaligt fiske i Skagerak och Kattegatt. Fisket i Nordsjön sker med flyttrål och landningarna sker ofta utomlands då fisket sker långt från Sverige. De flesta av de små båtarna fiskar små mängder (< 10 ton) och landar i en mängd lokala hamnar. All makrill går till konsumtion. Läs mer…
Sillen som fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt går till konsumtion. Fångsterna från Östersjön och Bottenhavet går i huvudsak till fiskmjölsfabrikerna i Danmark och i det senare fallet även till Finland Läs mer…
S 206 Ahlma West byggdes på Tosmarevarvet i Liepaja, Lettland, åren 2003-2004 som GG 892 Rigel och med Fotö Shipping AB eller Fotö Fishing AB som trolig ägare. Trålaren ser ut att ha samma konstruktör som flera båtar byggda på Tjörnvarvet. Skrovet byggdes troligen på Riga Shipyard. 2004 bytte den namn till GG 892 Rigel av Fotö för att 2005 bli GG 892 Rigel igen. Läs mer…
GG 206 Ahlma är en av Sveriges största fiskebåtar. Det är en pelagisk trålare som främst fiskar skarpsill i Östersjön, sill och tobis i Nordsjön samt sill i Bottenhavet och Östersjön. Trålaren byggdes 2003. Skrovet byggdes på Stal-Rem SA i Gdansk, Polen och fiskebåten färdigställdes på Karstensens Skibsværft A/S i Skagen. Läs mer…
En stor del av det som de stora pelagiska trålarna ägnar sig åt är konsumtionsfiske. Men i Östersjön ägnar de sig främst åt vad som brukar kallas industrifiske, dvs fiske för fiskmjölsfabrikerna. Detta fiske kallas också ofta för skrapfiske. Läs mer…
I motsats till vad de flesta människor i Sverige tror så står små och mellanstora trålare (SIN 602 Courage) med bas längs Östersjöns kuster för huvuddelen av sillfisket i Östersjön Läs mer…
Pelagiska landningar från svenskägda båtar 2024 är betydligt större än de pelagiska landningar som redovisas för enbart svenska fiskebåtar. Detta då svenskar äger många båtar i Danmark samt enstaka båtar i Finland, Tyskland och Marocko Läs mer…
För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…
Det pelagiska svenska fisket ägnar sig åt att fiska fem arter. Sill, skarpsill, makrill, tobis och siklöja. Siklöja fiskas i Bottenviken av omring 30 små trålare och några garnbåtar. Sill fiskas i Norska havet, Nordsjön, Östersjön och Bottenhavet, skarpsill i Östersjön, Nordsjön och Skagerak, makrill i Nordsjön och Skagerak samt tobis i Nordsjön. Läs mer…
När det gäller skarpsill sker huvuddelen av fisket i Östersjön. Sillfisket sker huvudsakligen i Nordsjön. Och i motsats till sillfisket i Östersjön domineras skarpsillsfisket av stora trålare från Göteborgsområdet. Läs mer…
Sill är den viktigaste arten för det pelagiska svenska fisket. Det mesta av sillen fångas i Nordsjön men det fiskas också i Norska havet (NVG-sill), Östersjön och Bottenhavet. I Skagerak och Kattegatt fiskas däremot nästan ingenting på grund av att fisket vill undvika att fånga vårlekande sill från västra Östersjön då det beståndet krympt kraftigt på grund av klimatförändringar. Läs mer…
Ahlma Fiskeri AB ägs av Christer Magnusson, Sven Magnusson, John Magnusson och Jonas Ahlström. De är alla också styrelseledamöter. Det är ett Fiskebäcksföretag med Önneredsbåt. Företaget har också ett danskt dotterbolag, Ahlma Danmark ApS. Läs mer…
Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…
Jag har redovisat svenska pelagiska landningar för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill och tobis. De arter som det pelagiska fisket i Sverige är inriktat på. Men att bara redovisa landningar från svenskflaggade fiskebåtar säger väldigt lite om det svenska pelagiska fisket rent generellt. Läs mer…
Vid sidan av sill och skarpsill finns det också ett pelagiskt svenskt fiske av tobis och makrill. Det är betydligt mindre än fisket av sill och skarpsill och bedrivs nästan enbart i Västerhavet. Läs mer…
Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…
De viktigaste arterna i svenskt fiske är sill och skarpsill i det pelagiska fisket samt räka, kräfta, torsk, sej och kolja i det demersala fisket. När det gäller sill fiskades det lika mycket i Nordsjön som i Östersjön under 2023. De flesta båtar hör hemma i Östersjön och fiskar enbart där. Läs mer…
Sen senaste gången jag gjorde en lista över Sverige största fiskebåtar år 2022 har listan över de största fiskebåtarna förändrats. Nya GG 203 Ginneton och GG 330 Carmona har levererats och GG 505 Polar har ersatts av en mindre båt som dessutom bytt hemmahamn. Läs mer…