Sveriges största tidning om yrkesfiske
Svenska landningar av tobis och blåvitling 2025. Detta handlar om fiskarter som i stort sett bara fiskas för fiskmjölsindustrin i Danmark. Det är tobis, blåvitling (kolmule) och vitlinglyra (sperling, øyepål). Sverige har ingen kvot för vitlinglyra men har kvoter för blåvitling och tobis. Läs mer…
Skarpsill är vid sidan av sill den viktigaste arten för svenskt fiske och det är samma båtar som fiskar bägge arterna. I jämförelse med sillfisket domineras skarpsillsfisket tydligare av de största båtarna. Så även i Östersjön där mindre båtar dominerar sillfisket. Skarpsillsfiske sker med flyttrål. Läs mer…
Makrillfisket består av två segment, ett storskaligt där fisket sker i Nordsjön och ett småskaligt fiske i Skagerak och Kattegatt. Fisket i Nordsjön sker med flyttrål och landningarna sker ofta utomlands då fisket sker långt från Sverige. De flesta av de små båtarna fiskar små mängder (< 10 ton) och landar i en mängd lokala hamnar. All makrill går till konsumtion. Läs mer…
Sillen som fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt går till konsumtion. Fångsterna från Östersjön och Bottenhavet går i huvudsak till fiskmjölsfabrikerna i Danmark och i det senare fallet även till Finland Läs mer…
GG 207 Torland är en pelagisk trålare som ägs av Torland Fiske AB. Trålaren byggdes 2020 på Karstensens Skibsværft A/S på ett skrov från Nauta-Hull Sp.z.o.o. i Gdynia, Polen. Bruttotonnaget är 1 310 ton, längden 49,95 meter, bredden 13,2 m och djupgåendet 4,9 meter. Båten köptes som ny av Torland Fiske AB. Läs mer…
Det är i det stora hela mycket få stora fiskebåtar som fiskar i Östersjön. De har svensk, finsk, dansk, tysk, polsk, estnisk och litauisk flagg. Det är vanligt att de ägs av svenska eller estniska yrkesfiskare. Svenska yrkesfiskare äger många danska båtar och estniska fiskeriföretag äger många finska fiskebåtar. Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om de stora svenska fiskeriföretagens konsumtions- och industrifiske med svenska fiskebåtar. En stor del av det storskaliga svenska fisket sker dock med båtar som hör hemma i Danmark. Detta fiske var inte med i den tidigare artikeln. De danska båtarna fiskar i huvudsak till fiskmjölsindustrin. Läs mer…
En stor del av det som de stora pelagiska trålarna ägnar sig åt är konsumtionsfiske. Men i Östersjön ägnar de sig främst åt vad som brukar kallas industrifiske, dvs fiske för fiskmjölsfabrikerna. Detta fiske kallas också ofta för skrapfiske. Läs mer…
De allra största svenska fiskebåtarna är alla pelagiska trålare förutom en. Det är GG 500 Vingaskär som är en demersal trålare. Pelagiska trålare fiskar främst sill, skarpsill och makrill med flyttrål. Läs mer…
I motsats till vad de flesta människor i Sverige tror så står små och mellanstora trålare (SIN 602 Courage) med bas längs Östersjöns kuster för huvuddelen av sillfisket i Östersjön Läs mer…
Jag har skrivit inlägg om pelagisk landningar från svenskägda båtar vad det gäller, sill, skarpsill och tobis. De mest fångade arterna i det pelagiska svenska fisket. Men pelagiska båtar fångar och landar även andra arter Läs mer…
Pelagiska landningar av tobis från svenskägda fiskebåtar 2024. Den tredje mest fiskade arten i svenskt fiske är tobis. Den fiskas en kort period på senvåren-försommarne i Nordsjön. Allt som fångas går till fiskmjölsindustrin. Endast tre länders, Norge, Danmark och Sveriges, yrkesfiskare ägnar sig åt tobisfiske. Läs mer…
Pelagiska landningar från svenskägda båtar 2024 är betydligt större än de pelagiska landningar som redovisas för enbart svenska fiskebåtar. Detta då svenskar äger många båtar i Danmark samt enstaka båtar i Finland, Tyskland och Marocko Läs mer…
För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…
Det pelagiska svenska fisket ägnar sig åt att fiska fem arter. Sill, skarpsill, makrill, tobis och siklöja. Siklöja fiskas i Bottenviken av omring 30 små trålare och några garnbåtar. Sill fiskas i Norska havet, Nordsjön, Östersjön och Bottenhavet, skarpsill i Östersjön, Nordsjön och Skagerak, makrill i Nordsjön och Skagerak samt tobis i Nordsjön. Läs mer…
Makrill fiskas av stora pelagiska trålare i Nordsjön och av mindre fiskebåtar med krok och garn i Skagerak och Kattegatt. De senare fiskar på kustkvoten. Läs mer…
När det gäller skarpsill sker huvuddelen av fisket i Östersjön. Sillfisket sker huvudsakligen i Nordsjön. Och i motsats till sillfisket i Östersjön domineras skarpsillsfisket av stora trålare från Göteborgsområdet. Läs mer…
Sill är den viktigaste arten för det pelagiska svenska fisket. Det mesta av sillen fångas i Nordsjön men det fiskas också i Norska havet (NVG-sill), Östersjön och Bottenhavet. I Skagerak och Kattegatt fiskas däremot nästan ingenting på grund av att fisket vill undvika att fånga vårlekande sill från västra Östersjön då det beståndet krympt kraftigt på grund av klimatförändringar. Läs mer…
Familjen Ahlström från Fiskebäck är en stor fiskarsläkt som består av flera olika grenar. En gren är delägare i Ahlma Fiskeri AB, en annan gren ägde tidigare fiskebåtar med namnet Ganthi och en gren lämnade fisket för länge sen och blev fiskhandlare, En gren som heter Claesson äger Fiskeri AB Ginneton och slutligen finns det en gren som äger Tor-ön Fiske AB och Torland Fiske AB. Läs mer…
Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…