Brexit kan bli ett mycket hårt slag mot danskt pelagiskt fiske

Omkring 30% av allt danskt fiske sker på brittiskt vatten. Det som främst fiskas på brittiskt vatten är sill, makrill och tobis. Det handlar alltså främst om pelagiskt fiske och industrifiske enligt en rapport från IFRO, Köpenhamns universitet.

Totalt var är omkring 80 danska fiskebåtar verksamma i fisket på brittiskt vatten ett normalår. Ett år som 2016 då det inte fanns nåt egentligt tobisfiske så är det färre. Ungefär hälften av fångsten från dessa båtar kommer från brittiskt zon.

Cirka 40 båtar fångar 15% eller mer av sin fångst i brittiska vatten. Det handlar främst om stora båtar. Cirka 70% av de båtar (ungefär 25 stycken) som fångar mer än 15% av sin fångst i brittiska vatten är över 40 meter långa och ytterligare 25% mellan 24 och 40 meter i längd (cirka 10 stycken).

40 – 50 % av värdet av den sill som de 40 båtarna fångar kommer från sill fångade på brittiskt vatten liksom 25-30 % av makrillen och 25% av tobisen ett år med ett ordentligt tobisfiske som exempelvis år 2015. Dåliga tobisår är andelen tobis från brittiskt område mindre än 10 %.

Rapporten från IFRO kommer fram till att landningarna från fiskebåtar med minst 15% av fångstens från brittiskt vatten kommer att minska med mellan 30 och 70 % beroende på vilken grupp av fiskebåtar det handlar om i det värsta scenariot, dvs om ingen fisk från brittiskt vatten får fångas av danska fiskebåtar.

hirtshals1_nov_2016 - 12

Hårdast drabbas de som fiskar mest sill och makrill, dvs de stora kombinerade trålarna och snörpvadsbåtarna (ringnotsbåtarna) som främst finns i Hirtshals och Skagen. Dessa beräknas få en minskning på 66 % när det gäller den fisk som landas. Större industritrålare (över 40 meter) som är beroende av tobis-, sperling- och brislingfiske kommer att drabbas lika hårt medan större trålare med ett bredare fiske för industriändamål kommer att drabbas mindre då de också fiskar mycket blåvitling och hästmakrill. Minskningen för dessa båtar beräknas bli cirka 30 %. Sammantaget skulle en mycket hård Brexit innebära en mycket kraftigt minskning av fångsterna för den danska pelagiska fiskeflottan.

Även de båtar som fiskar plattfisk med snurrevad i engelska kanalen kommer att drabbas mycket hårt med minskat landningsvärde på cirka 70 %. 2016 var det en båt och 2016 tre båtar som fick mer än 15% av den fisk de landade från snurrevadsfiske i engelska kanalen.

Mindre industritrålare (24-40 meter) med en minskning på cirka 50 % och trålare som fiskar demersalt för konsumtionsändamål med en minskning på cirka 35 % drabbas inte lika hårt då en mindre andel av deras fångster kommer från brittiskt vatten.

Av de båtar som skulle drabbas hårt av en hår Brexit, dvs får mer än 15 % av sina fångster i brittiskt vatten uppger rapporten att 16 hade hemmahamn i Thyborøn, 5 i Hirtshals, 4 i Hanstholm, 4 i Esbjerg, 3 i Skagen och en på Christiansø. 2015 var det 20 från Thyborøn, 6 från Skagen, 6 från Hirtshals, 4 från Esbjerg, 2 från Hanstholm, 2 från Grenå och 1 från Christiansø.

Allra hårdast kommer de stora pelagiska kombinerade trålarna och snörpvadsbåtarna dvs HG 62 Beinur, HG 264 Ruth, HG 265 Asbjørn, HG 333 Isafold, S 264 Astrid och S 349 Gitte Henning, industritrålare och pelagiska trålare som AS 202 Neptun, AS 464 Stella Nova, E 349 Cattleya, E 532 Rockall, E 727 Jette Kristine, HM 379 Lingbank, L 106 Monsun, L 224 Maja Hametner, L 228 Susanita, L 229 Lykke Hemetner, L 273 Olga Ruby, L 441 Hametner Senior, L 525 Thingholt, L 526 Lonny Hedvig, L 573 Hallingsø, L 673 Meilsø, L 852 Michelle Jasmine, L 854 Helle Ronny, L 920 Tina Jeanette, S 144 Themis, S 229 Maria Hametner och S 205 Ceton.

Medelstora och stora  demersala konsumtionstrålare som skulle kunna drabbas av Brexit är bland annat HG 306 Tobis, HM 128 Borkumrif, HM 228 Pondus, HM 349 Stefanie, HM 555 Kingfisher, HM 635 Karbak och L 549 Frida Amalie med flera.

I beräkningarna ser det ut som om båtar som fiskar mycket tobis blir mindre drabbade, men det är vad jag kan förstår fel. Det blir så på grund av de dåliga tobisåren, men faktum är nog att flertalet av dessa båtar sannolikt inte skulle överleva efter en hård Brexit då de nästan uteslutande fiskar tobis och brisling. Med bara brislingfiske blir det ekonomiska underlaget för litet och dessa säsongsbåtar kommer då eventuellt  att slås ut. Det gäller i huvudsak båtar från Thyborøn (L-nummer). De har i allmänhet inte heller några egna fiskerättigheter.

Båtar med större andel landningar från och fiskerättigheter i Östersjön kommer också att klara sig bättre än andra. Bland dem hittar vi AS 202 Neptun, AS 464 Stella Nova, HM 379 Lingbank, S 144 Themis,  S 205 Ceton och S 264 Astrid. S 264 Astrid har stora fiskerättigheter i Östersjön, men har inte fiskat där så mycket. Med Brexit kommer det kanske att ändra sig. Båtar utan egna stora fiskerättigheter som de flesta båtar från Thyborøn, AS 202 Neptun och S 205 Ceton kommer att klara sig sämre. När de stora innehavarna av fiskerättigheter inte längre kan fiska sill och makrill i brittiska vatten kommer de att själva fiska upp det som de har fiskerättigheter för och inte hyra ut nån fisk.

Med minskade fångster kan också företag med stor skuldbörda att få större problem än andra. Det gäller företag med nya båtar och stora fiskerättigheter som exempelvis Gitte Henning A/S (en ny S 349 Gitte Henning på väg), Rederiet Ruth A/S (HG 264 Ruth), P/R Beinur (HG 62 Beinur), Astrid Fiskeri A/S (S 264 Astrid och en ny båt till på väg, S 364 Rockall), Themis Fiskeri A/S (en ny S 144 Themis på väg) och Lingbank Fiskeri A/S (en ny HM 379 Lingbank på väg). De kan lösa sina problem genom att sälja sina nya båtar och köpa äldre. Att sälja fiskerättigheter löser däremot sannolikt inga problem då priserna på dem troligen kommer att sjunka.

De makrill- eller sillberoende företagen som Gitte Henning A/S (makrill och sill), Rederiet Ruth A/S (makrill och sill), P/R HG 333 Isafold (makrill och sill) och Astrid Fiskeri A/S (sill) drabbas hårdare av minskningen på grund av en hård Brexit än andra. Företag med två båtar som Astrid Fiskeri A/S eller företag med flera båtar som Gitte Henning A/S kan sälja av en eller flera av sina båtar för att lösa problemet. Gitte Henning A/S måste i så fall sannolikt sälja den kommande nya jättestora S 349 Gitte Henning och kanske också den nuvarande. Gitte Henning A/S är också delägare i och ägare av flera medelstora och stora demersala konsumtrålare som hör till dem som kan drabbas av Brexit. Företag som fiskar mycket eller har stora fiskerättigheter för blåvitling som Rederiet Ruth A/S, Gitte Henning A/S och Asbjørn A/S kan klara sig bättre.

E 349 Cattleya (Cattleya A/S) som har väldigt blandade fiskerättigheter och dessutom stora fiskerättigheter på arter som havgalt (trynfisk) och hästmakrill (taggmakrill) har därigenom troligen en bättre möjlighet att klara sig än flera andra företag. Även företag med stora fiskerättigheter för brisling (skarpsill) bör ha det lättare. Sådana företag är bland annat Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S, Rederiet Ruth A/S, Asbjørn A/S (HG 265 Asbjørn) , Gitte Henning A/S och P/R Beinur/Tn Hirtshals ApS (HG 62 Beinur/HG 63 Brestur).

Några av de fiskeriföretag som ägs av färingar som ägare (Rederiet Ruth A/S, Asbjørn A/S och P/R Beinur/Tn Hirtshals Aps) har sannolikt möjligheter att utan större problem kompensera tappet av fiskerättigheter i Danmark genom att investera i färöiskt fiske och fiskebåtar flaggade på Färöarna. Andra yrkesfiskare med båtar i Danmark kanske börjar titta på hur de ska kunna ta sig in i det brittiska fisket genom omflaggning eller köp av båtar samt köp av fiskerättigheter.

Men en hård eller mjuk Brexit kommer det att bli förändringar för det danska fisket. Uppemot 50-70 % av industrifiskeflottan och den pelagiska fiskeflottan kan om det vill sig riktigt illa försvinna. Exakt vilka företag och båtar som kommer att försvinna är förstås inte lätt att förutsäga, men skuldtyngda fiskeriföretag utan egna fiskerättigheter är sannolikt de som ligger sämst till. Företag som är starkt beroende av sill och makrill ligger förmodligen också dåligt till liksom företag som har alltför stort beroende av tobis. Företag med blandad verksamhet och fiskerättigheter för en mängd olika arter klarar sig sannolikt bättre. Följdeffekterna i fiskindustrin och annan verksamhet som är beroende av fiske blir sannolikt också omfattande.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements