ICES rekommenderar kraftiga minskningar av sillkvoterna

I Nordsjön såväl som i Östersjön rekommenderar ICES kraftigt minskade sillkvoter. Enda undantaget är Bottenhavet och Bottenviken.  I Östersjön rekommenderar ICES ingen fångst alls när det gäller vårlekande Rügensill: ICES advises that when the MSY approach is applied, there should be Läs mer…

Advertisements

Forskare har kartlagt effekterna av bottentrålning

Den absoluta merparten av bottenlevande fisk och skaldjur som fångas av svenskt yrkesfiske fiskas med bottentrål, en effektiv men också omdiskuterad fiskemetod. Trålningen påverkar havsbottnarna och bottenlevande djur. Forskare i det EU-finansierade projektet BENTHIS, i vilket SLU deltagit, har utvecklat Läs mer…

Svenskt fiske av idag

SLU Aqua har nyligen gett ut rapporten ”Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015” (Aqua reports 2018:3). Det är en kartläggning av hur det svenska fisket ser ut. Jag ska skriva om rapporten i en serie inlägg och ge kött Läs mer…

WWF:s fiskguide – delvis en märklig produkt

WWF har återigen gett ut sin fiskguide med rekommendationer om vilken fisk som de tycker är bra att äta och vilken de inte tycker är bra. Det mesta i den verkar rimligt och vettigt, men det finns som vanligt ett Läs mer…

Kustfisket på Västkusten – landningar 2017

Fisket på kustkvoten på Västkusten bedrivs av ett mycket stort antal båtar. Men några få fiskar huvuddelen av kustkvoterna. Det fiske som bedrivs på kustkvoterna i Skagerak och Kattegatt är garnfiske på sill, burfiske på hummer och krabba där krabba Läs mer…

Intressant historisk fiskeatlas som dock missar den senaste utvecklingen

Jonas Hentati-Sundberg har skrivit en intressant översikt över det svenska fisket i ett historiskt perspektiv, publicerad som Aqua Report 2017:7. Genom sitt perspektiv på 100 år missar rapporten det tidiga industrifisket i Bohuslän på 1700-talet samt utvecklingen av storsjöfisket på Läs mer…

Omfattande förbud mot bottentrålning i Sverige

Över 80% av havsbottnarna i grunda vatten (under 25 meter djupt) är skyddade från bottentrålning i Västerhavet (Skagerak och Kattegatt). I Östersjön omfattar skyddet 65 % av samma bottnar. För djupare vatten gäller att nästan 20% av alla bottnar är Läs mer…

Idiotiska nya regler om förbud mot fångst av blåfenad tonfisk

Enligt ett beslut i ICCAT, dvs en internationell överenskommelse, får större pelagiska båtar som fångar tonfisk som bifångst inte under några villkor behålla fångsten och landa den. Detta har nu införts som regler i svenskt fiske då de också tycks Läs mer…

SFPO sågar HaV-rapport om Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet (Ramdirektiv om en marin strategi, 2008/56/EG) är miljöpelaren i den integrerade havspolitiken. Direktivet är EU:s gemensamma ramverk för havsmiljön och omfattar marina vatten från kusten till yttersta gränsen för den ekonomiska zonen (EEZ). Syftet är att uppnå eller upprätthålla Läs mer…

Inga påvisade negativa miljöeffekter av Väröbruks verksamhet

Vid pappersmassabruket Södra Cell Värö utförs årliga kontroller av brukets miljöpåverkan i det marina närområdet. År 2016 började Södra Cell Värö tillämpa en ny blekmetod i sina processer. För att registrera potentiella effekter av den nya metoden kan kontrollerna av Läs mer…

ICES märkliga (och lögnaktiga?) beräkningar av utkast i räkfisket

För att bestämma rekommenderat uttag av räkor i räkfisket i Skagerak så gör Internationella Havsforskningsrådet (ICES) beräkningar av de olagliga och lagliga utkast av småräkor som äger rum. Det danska fisket används normalt som norm då uppgifterna från svenskt och Läs mer…

Svenska kräftlandningar 2017 – båtar och företag

Svenska yrkesfiskare fiskar kräfta (havskräfta) med bottentrål och bur i Skagerak och Kattegatt. Fisket bedrivs av ett mycket stort antal båtar och är vid sidan av torskfiske i Östersjön det viktigaste fisket för de halländska yrkesfiskarna. När det gäller bottentrålning Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta och rödtunga 2017- båtar och företag

När det gäller rödspätta är det en art där svenska fiskar inte på mycket länge fiskat upp sin kvot. Fisket bedrivs med bottentrål, garn och snurrevad i Östersjön, Kattegatt och Skagerak. Endast en båt i Sverige fiskar med snurrevad, och Läs mer…

Svenska torsklandningar 2017 – båtar och företag

Torsk fiskas i Östersjön, Skagerak och Nordsjön samt i Kattegatt men där bara som bifångst vid annat fiske, dvs i första hand kräftfiske. Fisket bedrivs med bottentrål, backor (långrev) och garn. Backefisket är en specialitet för fisklägena på Listerlandet i Läs mer…

Svenska landningar av makrill 2017 – båtar och företag

Makrill fiskas i jämförelsevis lite utsträckning av svenska yrkesfiskare om vi ser till hur mycket som fiskas i andra nordiska länder som exempelvis Norge, Danmark och Färöarna. Det svenska makrillfisket består av två delar, dels ett storskaligt makrillfiske i Nordsjön Läs mer…

Danska kräftlandningar 2017 – båtar och företag

Precis som i Sverige är kräftfiske, eller fiske av jomfruhummer som kräfta heter på danska, ekonomiskt viktigt i Danmark. Huvuddelen av det danska fisket sker i Kattegatt och Skagerak och enbart med bottentrål. Det svenska kräftfisket sker också i huvudsak Läs mer…

Skagen är Danmarks största fiskehamn

I Skagen landades 33% av all fisk som landades i Danmark år 2017. Totalt landades 393 000 ton fisk i Skagen till ett värde av 922 miljoner DKK. Framförallt är det industrifisk samt sill för konsumtion som landas i Skagen. Läs mer…

Överdrivna farhågor för rymmande läppfiskar?

Läppfiskar är sådana fiskar som skärsnultra, stensnultra, berggylta och blågylta. De används för bekämpning av laxlus i laxodlingar. Blågylta finns i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön och upp till mitten av Norge samt söderut till Gambia, Senegal och Azorerna liksom i Läs mer…

TFC (ITQ) gav färre stora båtar men ingen minskning av antalet små båtar

I debatten om fisket utveckling och överförbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) ljugs det hela tiden friskt medan samtlig rapporter som undersökt införandet av överförbara fiskerättigheter i Sverige har visat på samma sak. Antalet stora fiskebåtar minskar, men antalet små förblir det Läs mer…

Madeleine Bonow har skrivit en usel artikel om svenskt fiske

Madeleine Bonow är lektor och docent på Södertörns högskola. Hon har skrivit en artikel om svenskt fiske och individuella överförbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) i boken Fisheries, Quota Management and Quota Transfer. Det är en usel artikel som visar att Bonow Läs mer…