Södra skärgårdens största privata företag

I Göteborgs kommun finns två områden där fiske och sjöfart spelar stor roll. Ett av dessa områden är södra skärgården med öar som exempelvis Brännö, Styrsö, Donsö och Vrångö. Medan fiske, varv och verkstadsindustri med marin inriktning dominerar Öckerö kommun Läs mer…

Advertisements

Den tidigare SM 53 Glomskär har blivit GG 850 Odeskär

Som jag skrivit tidigare behövde Odeskär AB troligen skaffa sig en ny båt för att inte riskera att förlora sina fiskerättigheter i Sverige. Den tidigare SM 53 Glomskär som först såldes till Båt GG 330 Carmona AB och blev GG Läs mer…

NC 336 Kristin och GG 204 Tor-ön i Skagen

GG 204 Tor-ön är en systerbåt till GG 207 Torland som för närvarande håller på att färdigställas vid Karstensens Skibsværft i Skagen. Köpare av båten är Tor-ön Fiske AB. Bredvid ligger en annan båt som också håller på att färdigställas Läs mer…

Veckans båt – S 438 Bristol

Det senaste tillskottet till den svenska och svenskägda fiskeflottan är den pelagiska trålaren S 438 Bristol. En båt som ägs av B-C Pelagic Danmark ApS som i sin tur ägs av B-C Pelagic Holding ApS. Ägare av B-C Pelagic Holding Läs mer…

Donsöbolaget B-C Pelagic har skaffat en danskflaggad båt

B-C Pelagic Danmark ApS har köpte en danska fiskebåt. Bolaget ägs av B-C Pelagic Holding ApS vilket i sin tur ägs av familjerna Backman och Jansson på Donsö. Dessa äger också B-C Pelagic AB i Sverige som äger GG 229 Läs mer…

Sveriges största fiskebåtar 2020

Sverige största fiskebåtar är samtliga pelagiska fiskebåtar som i de flesta fall hemmahörande i Göteborgsområdet. Två av de båtar som fanns med på förra årets lista är sålda, GG 158 Sunnanland och GG 206 Ahlma. Inkluderat på årets lista är Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för skarpsill 2020 – båtar och företag

Fiskerättigheter för skarpsill innehas av samma båtar som också har fiskerättigheter för sill. Den största svenska kvoten för skarpsill återfinns i Östersjön medan de svenska kvoterna i Nordsjön och Skagerak är mindre. Skarpsillen i Nordsjön fördelas inte med individuella överförbara Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för sill 2020 – båtar och företag

De svenska kvoterna av pelagisk fisk fördelas genom så kallade individuella överförbara fiskerrättigheter (TFC). Dessa går att handla med, låna ut, hyra ut, hyra, låna in, köpa och sälja, allt detta såväl tillfälligt som permanent. Det finns dock gränser för Läs mer…

Svenska landningar av tobis 2019

Tobis är en fisk som enbart fiskas för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja i ett fiske som bedrivs i Nordsjön. Det finns flera arter av tobis och utbredningen omfattar även Skagerak, Kattegatt och Östersjön. I Östersjön, främst vid Skånekusten, fiskades Läs mer…

2020 kommer att innebära fyra nya pelagiska trålare i den svenska fiskeflottan

Fyra nya pelagiska trålare samt en demersal trålare ska under 2020 levereras till svenska köpare från Karstensens Skibsværft i Skagen. En av dem ska dock fiska under tysk flagg. Det är nya Kristin (NC 330 eller NC 320) som är Läs mer…

Svenska landningar av skarpsill 2019

Skarpsill är en nästan lika viktig fisk i det svenska fisket som sill. Skarpsill fiskas främst i Östersjön, men också i Nordsjön och Skagerak. Det som fiskas i Östersjön och Nordsjön används i huvudsak till fiskmjöl, fiskolja och foder medan Läs mer…

Svenska landningar av sill 2019

Svenskt fiske av sill sker i Östersjön, Skagerak, Nordsjön och Norska havet. Fisket i Nordsjön och Norska havet fick svenska yrkesfiskare i huvudsak tillgång till efter EU-inträdet 1995 efter att ha varit utestängda sen mitten på 1970-talet. Under åren innan Läs mer…

Sveriges största fiskelägen genom tiderna – första världskriget

För Sverige finns årlig och tillförlitlig fiskeristatistik uppdelat på fiskelägen för ungefär halva delen av 1900-talet med start 1914 och slut 1960. För Blekinge är dock statistiken dålig fram till 1950-talet vad det gäller enskilda fisklägen. Efter 1960 finns bara Läs mer…

Sveriges tidiga ringnotsbåtar

På 1960-talet utvecklades kraftblocket i Norge som ett sätt att maskinellt snörpa ihop en snörpvad. Den traditionella snörpvaden modifierades något och den varianten kallas därför ofta ringnot. Båtarna kallas dock oftast vadbåtar för ringnoten är i grunden en helt vanlig Läs mer…

Donsö Shipping Meet 2019 – från smått till stort

Donsö Shipping Meet 2019 (DSM19) kändes på ett sätt mindre än tidigare år. Utställningstälten var inte byggd på samma sätt som tidigare år och en del utställare som tidigare funnits med var inte med. Bland dem exempelvis den ledande konstruktören Läs mer…

Näst största svenskägda båten – S 205 Ceton

Den nya S 205 Ceton är den näst största svenskägda fiskebåten. Störst är S 264 Astrid på 2 352 bruttoton. Dvs om vi inte räknar de båtar som den i Norge bosatte Magnus Roth äger. En namngivningsceremoni genomfördes i måndags Läs mer…

Fartygsdop och stora fiskebåtar på Donsö

Idag återfinns de nya GG 203 Ginneton och S 205 Ceton i Donsö hamn. De ska döpas klockan 15:00 i eftermiddag. Ägare av de två båtarna är familjen Claesson genom företagen Fiskeri AB Ginneton och Gifico ApS. Förhoppningsvis finns de Läs mer…

Sveriges största fiskeriföretag 2019

Sveriges största fiskeriföretag kan mätas på fler olika sätt. Det kan handla om totala landningar, omsättning, bokförda värden eller antal anställda. Antal anställda är ganska ointressant då det är 3-7 i de flesta fiskeriföretag. Några har fler anställda, men det Läs mer…