Det demersala systemet med fiskemöjligheter fungerar inte

Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…

Advertisements

De flesta kommersiella fiskarter i Sverige underutnyttjas

Sverige har 66 kvoter som fastställts i enlighet med internationella vetenskapliga råd. Några av dessa har hamnat över vad de vetenskapliga råden rekommenderat, andra har hamnat under. Det blir så då det finns långsiktiga förvaltningsplaner och andra saker att ta Läs mer…

Ökad frihet för yrkesfiskarna

För att det ska bli lättare och bättre att vara yrkesfiskare så måste all detaljreglering avskaffas så att yrkesfiske återigen blir ett fritt yrke. Alla tekniska bestämmelser om hur redskap får utformas måste tas bort liksom bestämmelser om hur en Läs mer…

Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten

Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…

Fiskeriavtal mellan EU och Norge för 2020 klart

Avtalet mellan EU och Norge är ett viktigt avtal för svenskt fiske såväl som för danskt fiske. Nu är avtalet klart men det har ännu inte godkänts av EU:s ministerråd. Det senare anses dock mest vara en formalitet. Avtalet innebär Läs mer…

Tveksamt om samförvaltning

I boken Fisken i forskningen har Lisa Björk skrivit om svenska exempel på samförvaltning och områdesbaserad förvaltning (TURF). Det är dock ytterst tveksamt om dessa exempel egentligen kan sägas vara samförvaltning eller områdesbaserad förvaltning. Artikeln är baserad på hennes avhandling Läs mer…

Danska fiskare tycker skarpsillskvoten är för liten

Danska yrkesfiskare som i tisdags samlades till ett möte i Ålborg med fokus på skarpsill (brisling) menade att kvoten var alldeles för låg. I detta fall handlar det främst om kvoten i Nordsjön och Skagerak men samma tongångar kan höras Läs mer…

Sänkt kvot för NVG-sill och ökad för blåvitling

EU, Ryssland, Norge, Island och Färöarna har enats om kvoter för blåvitling och NVG-sill i Nordatlanten inför 2020. Kvoten (TAC) för NVG-sill (atlantoskandisk sill) sänks med 11% jämfört med 2019, till 525 594 ton. Kvoten för blåvitling (kolmule) höjs i Läs mer…

Eftersom torsk föredrar sill som mat bör skarpsillfisket ökas

Kvoten på skarpsill i Östersjön är för låg och sillkvoten för hög. Det begränsar möjligheterna att fiska rationellt och har lett till felrapportering av skarpsill som sill. I praktiken fiskas sillkvoten därför inte upp medan det fiskas mer skarpsill än Läs mer…

Missnöje med Östersjöns fiskekvoter

Igår offentliggjordes kvoterna för Östersjön inför 2020. Ingen är nöjd. Danska yrkesfiskare är mycket missnöjda med att kvoten för torsk i västra Östersjön minskar då torsken där inte har några problem med småväxthet, matbrist och sjukdomar. De menar att fisket Läs mer…

Minskade kvoter i Östersjön inför 2020

EU: s ministerråd har avslutat förhandlingarna om nästa års TAC (totalt tillåten fångst), eller mer vardagligt kvoter, för Östersjön. Även om förhandlingarna slutade med att minskningarna av nästa års kvoter i Östersjön inte var lika stora som EU-kommissionen hade föreslagit Läs mer…

En kraftig ökning av skarpsillkvoten i Östersjön är troligen nödvändig

Det pelagiska fisket har redovisat skarpsill som sill från centrala Östersjön vid landningar till fiskmjölsfabriken i Skagen. En konsekvens av detta, om det pågått länge och varit konsekvent likadant under flera år, är att forskarna underskattat beståndet av skarpsill och Läs mer…

DFPO kritiska till de föreslagna kvoterna i Östersjön

Som tidigare rapporterats innehåller EU-kommissionens förslag till kvoter i Östersjön är 2020 i princip bara sänkningar av kvoterna. Dessutom totalt fiskestopp för torskfisket i östra Östersjön. Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) är mycket kritiska till stora delar av förslaget: – I Läs mer…

Minskning av samtliga kvoter i Östersjön inför 2020

EU-kommissionens förslag om kvoter i Östersjön innebär en minskning av samtliga kvoter förutom för sill i Rigabukten (+11%) och lax i Finska viken (ingen förändring) inför 2020. Endast Estland och Lettland fiskar i Rigabukten. I Finska viken fiskar Estland, Finland Läs mer…

Leder brexit till fiskeri-investeringar i Storbritannien?

En hård brexit innebär att cirka 10-20% av det pelagiska svenska fisket försvinner då svenska båtar och fiskeriföretag då inte längre får fiska i brittiska vatten. Det handlar framförallt om sill och makrillfiske i Nordsjön men även om tobisfiske. När Läs mer…

Fisk är oftast en internationell resurs

Sverige har ett antal kvoter på fisk som fiskas ute i Atlanten, väster om Irland och Skottland eller väster om Norge. Denna fisk är blåvitling, hästmakrill (heter officiellt taggmakrill men kallas hästmakrill) och norsk vårlekande sill (NVG-sill, atlantoskandisk sill). Anledningen Läs mer…

Bryngeld tycks ha köpt på sig mer finska kvoter

Nyligen köpte familjen Bryngeld en ny fiskebåt vid namn Label Normandy via sitt finska bolag, AB Kotka Fiskeri. Det är en pelagisk frystrålare och utan konkurrens den största fiskebåten i Finland. Tidigare var FIN-1125-T Windö störst, också den ägd av Läs mer…

ICES vill ha oförändrad kvot för kräfta och ökad för räka

Kräftfiske är ett viktigt fiske i Skagerak och det viktigaste fisket i Kattegatt. Kvoten fiskas aldrig nånsin upp. Fisket sker huvudsakligen med bottentrål, i det svenska fisket används till stor del ristförsedd trål som sorterar bort bifångst av fisk. I Läs mer…

Kvoterna i Nordsjön för plattfisk är stabila

Den mest fiskade plattfisken i Nordsjön och Skagerak är rödspätta. Samtidigt är kvoten långt mycket större än fisket. 2018 rekommenderade Internationella Havsforskningsrådet (ICES) en kvot på 142 000 ton i Nordsjön och Skagerak. Beslutad TAC var 128 000 ton. Av Läs mer…