Danska båtars landningar av annan industrifisk år 2015

Förutom skarpsill och tobis fiskar danska fiskebåtar även blåvitling, sperling, hästmakrill och havgalt för industriändamål. Sperling heter vitlinglyra, hästmakrill kallas normalt taggmakrill och havgalt går under namnet trynfisk på svenska. Hästmakrill fiskas i de flesta länder i huvudsak för konsumtionsändamål, men det danska och norska fisket används denna fisk främst för tillverkning av fiskmjöl- och fiskolja. Blåvitling fiskas i huvudsak för industriändamål men i vissa länder, exempelvis i det nederländska och färöiska fisket, finns också ett avsevärt fiske för konsumtion.

Sperlingfisket upppvisade förr samma bild som tobisfisket, med många inblandade båtar som saknar fiskerättigheter. Numera är det så få som faktiskt fiskar sperling att en ett par båtar dominerar landningarna totalt. Jens Thorbek som fiskat överlägset mest med R 500 Pernille Kim är dock också stor fiskerättighetsinnehavare för sperling. Endast en bit över 10% av den dansk sperlingkvoten lnadades år 2015. på1970-talet var detta det viktigaste industrifisket i Danmark.

R 500 Pernille Kim

Fångad vitlinglyra (sperling, øyepål), ton

R 500 Pernille Kim, 5 880, Jens Thorbek
L 227 Grethe Hviid, 4 121, Hametner Larsen
HM 292 Kirstine Vendelbo, 1 290, Vendelbo
E 532 Rockall, 813, Astrid Fiskeri A/S

Resterande industrifisk, dvs taggmakrill, trynfisk och blåvitling fiskas främst av de riktigt stora fiskebåtarna som är medlemmar i DPPO.

Fångad blåvitling (kolmule) EU-zon, ton

HG 264 Ruth, 13 067, Rederiet Ruth A/S
HG 265 Asbjørn, 12 348, PR Asbjørn
S 349 Gitte Henning, 12 435, Gitte Henning A/S
HG 62 Beinur, 6 249, Tindskard

Fångad blåvitling (kolmule) färöisk zon, ton

HG 264 Ruth, 883, Rederiet Ruth A/S
HG 333 Isafold 21, PR HG 333 Isafold

Fångad trynfisk (havgalt), ton

Endast 23 ton har fiskats av E 349 Cattleya.

Fångad taggmakrill (hästmakrill), ton

E 349 Cattleya, 5 310, Cattleya A/S

Fisket av blåvitling domineras av danska fiskebåtar med färöiska ägare (HG 62 Beinur, HG 264 Ruth och HG 265 Asbjørn). Fisket bedrivs i huvudsak i Nordatlanten kring Färöarna och väster om de brittiska öarna. Hela kvoten har fiskats upp.

Cattleya har fiskat hela kvoten för hästmakrill som färmst fiskas i negelska kanalen vad det gäller danska fiskebåtar. Cattleya är också största fiskerättighetsinnehavare med Astrid Fiskeri A/S och rederiet Ruth A/S som innehavare av resten. Inget fiske på havgalt har egentligen bedrivits under året. Kvoten har inte fiskats upp. Normalt fiskas havgalt i Irländska sjön och andra farvatten i dess närhet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!

2 svar på “Danska båtars landningar av annan industrifisk år 2015”

  1. Nu hedder R500 – Sophia Hametner, det går hurtigt med at kapitalisere i dansk fiskeri i øjeblikket.

    1. Nja. Alla båtar Hametner Larsen äger är gamla båtar med lågt värde. Ruth ensam är säkert som båt värd lika mycket som alla Hametner Larsens båtar tillsammans. Han äger nästan inga kvoter och fiskar nästan bara på inlånade kvoter. Thorupstrand Kystfiskerlaug äger kvoter för större värde än vad Hametner Larsen gör. Hametner Larsen kommer troligen också att få ekonomiska problem i år då det ju ser ut att inte bli nåt tobisfiske.

Kommentarer är stängda.