Norrlandskustens yrkesfiske har dels bestått av ett småskaligt fiske som kombinerats med jordbruk och jakt eller annat jobb. Dels har det bestått av ett omfattande strömmingsfiske (sillfiske) som bedrevs av invånare (borgare) i staden Gävle från 1400-talet och framåt. Så småningom fick också invånare i andra städer som Härnösand, Hudiksvall, Söderhamn och Sundsvall rätt till fisket. På 1500-talet startade även ett siklöjefiske i Bottenviken.
Gävlefiskarna skapade tillfälliga fiskelägen på många öar längs hela Norrlandskusten. När städernas monopol på fisket upphörde i slutet av 1700-talet övertog markägarna vid kusten fiskerättigheter. I de olika fiskelägen tog en bofats befolkning över som och vid 1800-talets mitt hade stadsbornas dominans upphört.
Traditionellt bedrevs sillfisket med garn (skötar) medan lax- och sikfisket bedrevs med ryssjor. Siklöjefisket bedrevs med garn. Under 1940-talet blev laxfisket i utsjön med garn och backor (långrev, långlinor) viktigt. Strömmingsfisket minskade i omfattning och många lämnade fisket helt. På 1950-talet introducerades trålfiske av strömming i Norrland och på 1960-talet kom detta fiske att dominera.
Minskat fiske
På 1970-talet minskade trålfisket igen och på 1980-talet hade det försvunnit förutom i Gävle med omnejd och i Bottenviken där ett trålfiske efter siklöja skapats med start på 1950-talet. Enstaka trålare har dock funnits även på andra håll till och från.Trålfisket av siklöja på hösten blev stort på 1990-talet. Ofta kombineras det med strömmingsfiske på våren för surströmmingstillverkning samt lax- och sikfiske under andra perioder.
På 1990-talet hade sälen också ökat i antal och börjat sprida sig längs med kusten. Garnfisket fick problem liksom ryssjefisket av lax och sik. Många fiskare lämnade fisket. Nya redskap utvecklades och laxfällor gjorde det möjligt att fortsätt fiska lax.
Idag finns ett begränsat trålfiske efter strömming med en större trålare i Gävle och ett antal siklöjetrålare som också fiskar strömming. Även lax- och sikfisket är viktigt för många företagare. Många fiskeriföretag längs Norrlandskusten kombinerar fisket med fiskhandel eller fiskindustrier.
Salteriet Byviken AB
Salteriet Byviken AB (Gamla salteriet i Obbola) är ett fiskeri- och fiskförädlingsföretag i fiskeläget Byviken som idag utgör en del av samhället Obbola. Ägare är Nils-Erik Sjöström som också är ende ordinarie styrelseledamot med hustrun Stina Sjöström som suppleant.
Sjöström äger så vitt det går att utröna de små fiskebåtarna UÅ 6 Karin Sju, UÅ 17 Beson och UÅ 32. Båtarna används bland annat till kustnära fiske av abborre, strömming/sill, lax och sik med garn och fällor som förädlas i det egna företaget och bland annat säljs i företagets gårdsbutik i Byvikens hamn, Obbola. Företaget har också en mindre servering.
År 2020 utnämndes Nils-Erik Sjöström och Stina Sjöström till Årets landsbygdsföretagare i Norrbotten/Västerbotten 2020 av Hushållningssällskapet och dessutom fick de Årets Hantverksstipendiat 2020 av Umeå Fabriks- och hantverksförening.
År 2020 omsatte Salteriet Byviken AB 3,8 miljoner SEK och gjorde en vinst på mer än 700 000 kronor. De bokförda tillgångarna var 2,6 miljoner SEK.
Byviken
Läs mer:
- Norrlandskustens fiskare – Rederiet Rönnskär
- Norrlandskustens fiskare – Bondhamns Fisk
- Om norrlandskustens fiskare – Rederi AB Engesberg
- Norrlandskustens fiskare – Höga Kusten Fisk AB
- Norrlandskustens fiskare – Stark
- Om norrlandskustens fiskare – Bergmans Fisk
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.