Miljöfundamentalisternas lobbyorgansiation Fishsec har producerat en rapport om torsken i Östersjön. Det är inga större fel på rapporten vad det gäller de faktabaserade delarna.
Torsken överfiskades på 1980-talet och 1990-talet men inte senare. Kvoterna som bestämdes av politikerna i EU var dock under många år större än vad Internationella Havsforskningsrådet rekommenderade. Fisket var det dock inte så nåt överfiske blev det inte ändå då kvoterna inte fiskades upp.
Syrebrist, övergödning, klimatförändringar, varmare hav, miljögifter, säl och skarv är stora hot mot torsken och flera andra fiskarter. Rapporten tar upp dessa problem. Ett annat problem som tas upp är att torsken eventuellt har brist på föda. De senaste forskningen motsäger dock detta.
Dessutom förenklar rapporten hur ekosystemet fungerar. Skarpsill och sill är inte bara byten för torsken utan de är också konkurrenter. De konkurrerar med små torskar om födan och dessutom äter de torskägg och torsklarver. Detta utelämnar rapporten helt. Den är helt enkelt vetenskapligt ofullständig.
Ekosystembaserad förvaltning
Vad kan man gör är dessutom otroligt begränsat enligt rapporten. Den fokuserar helt och hållet på fisket. Detta trots att förändrat fiske inte kan lösa problemen med syrebrist, övergödning, klimatförändringar, varmare hav, miljögifter, säl och skarv. Inte heller beaktar den vad ekosystembaserad förvaltning egentligen är. De utgår från att det bara handlar om fiske. Att olika fiskarter ska hanteras ihop för att de äter varandra.
Men de nämner ingenting om att säl och skarv såväl som fåglar också måste ingå i en ekosystembaserad förvaltning. Med dagens EU-lagstiftning går inte det och alltså är ekosystembaserad förvaltning en utopi som i dagsläget inte går att införa. Allt prat om det är bara munväder utan substans och relevans så längs fåglar och däggdjur inte finns med i ekvationen.
Fiskdödlighet
Sen hittar de på saker. De utgår från att dödligheten bland olika fiskarter på grund av att det äts av andra arter inte tas med vid beräkning av kvotrekommendationerna. Detta är helt enkelt felaktigt. Den beräknade dödligheten på grund av vad andra arter äter ingår i Internationella Havsforskningsrådets (ICES) beräkningar av beståndsstorlek och kvoter. Förslagen från Fishsec bygger alltså delvis på felaktiga uppgifter och felaktiga påståenden.
Ett av åtgärdsförslagen, flerartsförvaltning, är helt baserad på deras felaktiga beskrivning av hur ekosystemet i Östersjön fungerar, felaktigheterna och naiviteten om ekosystembaserad förvaltning samt på deras felaktiga antaganden av hur kvoterna (TAC) beräknas. Det är väl också värt att nämna att även bifångster dras av från kvoterna för de arterna. Fishsec låtsas som det inte är så. Men. Det fungerar så redan idag. Förslaget är het enkelt meningslöst för i praktiken fungerar det som de föreslår redan idag.
Sen vill de också att en försiktighetsprincip ska tillämpas. Också det sker redan idag. Deras två förslag om det är alltså meningslösa och innebär inget annat än status quo. Och idag särbehandlas och prioriteras även de småskaliga fisket genom särskilda kvoter som i allmänhet inte ens utnyttjas tul fullo. Även det föreslaget är med andra ord meningslöst.
Övervakningskameror
De vill också att övervakningskameror ska finna ombord. Det är ett bar förslag och faktum är att det redan håller på att införas. Det storskaliga pelagiska fisket i Danmark har redan beslutat sig för att införa detta. Sannolikt följer det storskaliga pelagiska fisket i Sverige snart efter. I det demersala kräftfisket i Danmark har danska regeringen beslutat det ska införas. Fishsec hänger uppenbarligen inte riktigt med. Selektiva redskap är ytterligare en sak som Fishsec vill införa. Det är också bra. Problemet där att det kanske inte finns något riktigt bra redskap och de bästa används redan.
Bottentrålning
Fishsec vill också minimera bottentrålningen. Det var också det förslag som de flesta åhörare på den Zoom-presentation som Fishsec ordnade föreslog var det bästa för att rädda fisken i Östersjön. Uppenbarligen var åhörarna en grupp av människor som inte har nån som helst kunskap om fisket i Östersjön. Nån bottentrålning i Östersjön finns knappt. Det finns en liten mängd bottentrålning av rödspätta och annan plattfisk i Danmark, Polen och Tyskland. I Sverige finns ingen alls.
Den enda bottentrålning som finns i Sverige är siklöjetrålning i Bottenviken och en liten andel silltrålning (strömmingstrålning) med bottentrål i Bottenhavet och Bottenviken. Det är i huvudsak de små siklöjetrålarna som också fiskar sill/strömming med bottentrål. Det går helt enkelt inte att minska bottentrålningen mer.
Till råga på allt har Fishsec illustrerat avsnittet om åtgärderna för torsken med en bomtrålare. Bomtrålare används inte i Östersjön. Det understryker okunskapen hos de som gjort rapporten.
Avslutning
Sammanfattningsvis innehåller rapporten en massa korrekt information på det generella planet. Men den går inte tillräckligt djupt. Den är vetenskapligt ofullständig. När det gäller Östersjön specifikt liksom fisket i Östersjön är den i vissa stycken felaktig och dessutom i många och mycket ofullständig. När det gäller åtgärder fokuserar den enbart på fisket trots att det stora problemen med syrebrist, övergödning, klimatförändringar, varmare hav, miljögifter, säl och skarv inte kan lösas genom att fisket förändras.
Läs mer:
- Används selektiva redskap i fisket?
- Fiskbestånden och fisket som hotas av miljöproblem
- Fiskbestånden och fisket som hotas av säl och skarv
- Övervakningskameror på pelagiska fiskebåtar i Danmark
- Fiskbestånden och fisket som hotas av fritidsfisket
- Olagliga utkast i det danska jomfruhummerfisket
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.