EU-kommissionens förslag till kvoter i Östersjön 2023

EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag om fiskemöjligheter för 2023 för Östersjön. Baserat på detta förslag kommer EU-länderna att fastställa hur mycket av de viktigaste kommersiella fiskarterna som får fångas.

Kommissionen föreslår att fiskemöjligheterna för sill i centrala Östersjön och rödspätta ska ökas. De nuvarande nivåerna för lax liksom nivåerna av bifångster av västlig och östlig torsk samt sill i västra Östersjön bibehålls på samm nivå som 2020. Kommissionen föreslår att fiskemöjligheterna för de fyra återstående bestånden som omfattas av förslaget ska minskas. Detta för att förbättra hållbarheten för dessa bestånd och göra det möjligt för dem att återhämta sig.

Virginijus Sinkevičius, kommissionsledamot med ansvar för miljö, hav och fiske säger i ett pressmeddelande: ”Jag är fortfarande orolig över Östersjöns dåliga miljöstatus. Trots vissa förbättringar lider vi fortfarande av de kombinerade effekterna av övergödning och långsam reaktion för att ta oss an denna utmaning. Vi måste alla ta ansvar och agera tillsammans. Detta är det enda sättet att se till att våra fiskbestånd blir friska igen och att våra lokala fiskare kan lita på dem igen för sin försörjning. Dagens förslag går i denna riktning.”

Kvoterna i Östersjön fastställts i enlighet med principen om maximalt hållbart utbyte (MSY) för sju av åtta bestånd. Det motsvarar 95 % av fisklandningarna i volym. De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) som föreslås är baserade på bästa tillgängliga expertgranskade vetenskapliga råd från Internationella havsforskningsrådet (ICES) och följer den baltiska fleråriga förvaltningsplanen (MAP) som antogs 2016 av Europaparlamentet och rådet.

Bestånden av torsk i västra och östra Östersjön, sill i västra Östersjön och de många laxbestånden i både södra Östersjön och floderna i södra Östersjön EU-medlemsstaterna är emellertid under hårt miljötryck på grund av förlust av livsmiljöer på grund av försämringen av deras levnadsförhållanden. Det handlar om övergödning och klimatförändringar,

Torsk

För torsk i östra Östersjön föreslår kommissionen att TAC ska bibehållas på samma nivå som 2022 och vara begränsad till oundvikliga bifångster och alla åtföljande åtgärder från 2022 års fiskemöjligheter. Trots de åtgärder som vidtagits sen 2019, när forskarna först slog larm om beståndets mycket dåliga status, har situationen ännu inte förbättrats. Det som gjorts är i praktiken ett förbud av torskfiske.

Tillståndet för torsk i västra Östersjön har tyvärr blivit sämre och biomassan sjönk till en historisk låg nivå 2021. Kommissionen är därför fortsatt försiktig och föreslår att TAC-nivån begränsas till oundvikliga bifångster, och alla åtföljande åtgärder från 2022 fiskemöjligheter.

Sill

Beståndsstorleken för den sillen i värsta Östersjön (rügensill) ligger fortfarande under säkra biologiska gränser och forskarna rekommenderar för femte året i rad ett stopp för fisket. Kommissionen föreslår därför att endast tillåta en mycket liten TAC för oundvikliga bifångster och att behålla alla åtföljande åtgärder från 2022 års fiskemöjligheter.

När det gäller sill i centrala Östersjön har kommissionen föreslagit en ökning på 14 %. Detta är i linje med ICES:s råd. De flesta berörda yrkesfiskar menar att det troligen är helt fel att höja sillkvoten i Östersjön.

I linje med ICES:s råd föreslår kommissionen att TAC-nivån för sill i Bottenhavet ska sänkas med 28 %. Sannolikt är det inte någon yrkesfiskare som har nån invändning mot detta råd. För sill i Rigabukten, föreslår kommissionen att TAC:n minskas med 4 % i enlighet med ICES:s råd.

Rödspätta

ICES:s råd möjliggör en betydande ökning. Men då fiske av rödspätta främst innebär bifångster av torsk vill kommissionen vara försiktigt. Kommissionen föreslår därför att ökningen av TAC begränsas till 25 %. Med införande av moderna selektiva redskap borde kvoten kunna höjas mycket mer.

Skarpsill

ICES rekommenderar en minskning av kvoten för skarpsill. Kommissionen vill vara försiktig då skarpsill är föda för torsk. De föreslår därför att TAC ska minskas med 20 % för att skydda torsken. De flesta berörda yrkesfiskarna menar att detta istället är negativt för torsken då den stora mängden skarpsill äter upp torsken ägg och yngel samt konkurrerar om födan med små torskar.

Lax

Statusen för de olika älvlaxpopulationerna i huvudbassängen varierar avsevärt, vissa är mycket svaga och andra friska. För att uppnå MSY-målet rekommenderade ICES förra året att allt laxfiske i huvudbassängen skulle stängas. För kustvattnen i Bottenviken och Ålands hav angavs i rekommendationen att det skulle vara acceptabelt att bibehålla de kvoter som gällde 2022.

Förändringar av TAC (kvoter) 2022-2023 (i ton förutom för lax där det handlar om antal)
  2022 2023
Bestånd och ICES-område Överenskommen TAC i ton och procentuell förändring jämfört med 2020 Förslag i ton och procentuell förändring jämfört med 2021
Västlig torsk 22-24 489 (-88%) 489 (0%)
Östlig torsk 25-32 595 (0%) 595 (0%)
Västlig sill 22-24 788 (-50%) 788 (0%)
Sill i Bottenhavet (strömming) 30-31 111 345 (-5%) 80 074(-28%)
Sill i Rigabukten 28.1 47 697 (+21%) 45 643 (-4%)
Sill i Centrala Östersjön (strömming) 25-27, 28.2, 29, 32 53 653 (-45%) 61 051 (+14%)
Skarpsill (vassbuk) 22-32 251 943 (+13%) 201 554 (-20%)
Rödspätta 22-32 9 050 (+25%) 11 313 (+25%)
Lax i Östersjön 22-31 63 811 (-32%) 63 811 (0%)
Lax i Finska viken 32 9 455 (+6%) 9 455 (0%)

 

Läs mer:

 

Gilla Anders Svensson på Patreon!