Ett blått skifte till att äta mer pelagisk fisk vore bra

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare från bland annat Sverige analyserat energivärdet och växthusgasavtrycket för ett antal fiskar och skaldjur och jämfört med motsvarande värden för fjäderfä, gris och nötkött.

Även om det finns variation beroende på vilken pelagisk art det talas om, är bilden tydlig. Genom att öka det globala intaget av små pelagiska fiskar kan hälsan bli bättre och utsläppen av växthusgaser minska.

Växthusgasutsläpp (GHG) i förhållande till näringsvärde. Laxfiskar och små pelagiska fiskar har det klart högsta näringsvärdet i förhållande till växthusgasutsläppen. Sämst är nötkött och skaldjur som hart högst växthusgasutsläpp i förhållande till näringsvärdet.

I artikeln efterlyser forskarna därför mer fokus på ett potentiellt blått skifte när det gäller global livsmedelsförsörjning. Fram till nu har fokus framförallt legat på det så kallade gröna skiftet, dvs på att ersätta en landbaserad djurkost med en växtbaserad kost.

Som en del av ett blått skifte påpekas också i artikeln att en förändring av försäljningen är nödvändig, så att mer av den fisk som idag går till fiskmjöl och oljeproduktion istället går till direkt konsumtion. En utveckling som både Danmarks Pelagiske PO (DPPO) och Sweden Pelagic Federation PO (SPF) stöder.

Det betyder att de pelagiska svenska yrkesfiskarna som utgör en stor del av medlemmarna DPPO och alla medlemmar i SPF ser en sån utveckling som positiv. De har också de nödvändiga moderna fångst- och lagringsmetoderna för att kunna implementera en sådan förändring.

Problemet i sammanhanget är inte fisket och yrkesfiskarna utan konsumenterna som inte vill äta små pelagiska fiskar som skarpsill (brisling, sprat), sardiner (pilchard), ansjovis, lodda (capelin) och sill (strömming, herring). Det som behövs är därför insatser för att få konsumenter att äta mer pelagisk fisk. Vad som inte behövs är en massa gnäll på det miljövänligaste fisket som finns. Det pelagiska fisket.

Läs mer:

• Att äta mer sill och skarpsill
• Vi borde äta mer sill och skarpsill men …
• Ät sill – nyttigt, klimatvänligt och miljövänligt
• Ät mer skarpsill – miljö och klimatvänligt
• Makrill istället för tonfisk – nyttigare och bättre
• Siklöja som är god och bra mat borde ätas mer
• Nyttigaste och bästa fisken att äta
• Industrifiske är också konsumtionsfiske
• Ny rapport om svensk konsumtion av sjömat
• Miljö- och klimatvänligt fiske
• Bästa matfisken kommer från det mest miljövänliga fisket
• Det viktigaste svenska fisket är också det miljövänligaste
• Fisket kan bidra till svensk matsäkerhet