Axel Wenblad är en gammal generaldirektör i Fiskeriverket, en myndighet som inte längre finns. En del av verksamheten har övertagits av Havs och vattenmyndigheten medan annat övertagits av SLU. Han utmålas som arkitekten bakom systemet med överförbara fiskerättigheter i en artikel i DN. Om det verkligen är sant tvivlar jag faktiskt på (enligt de uppgifter jag har drevs systemet igenom av yrkesfisket mot Fiskeriverkets vilja) men det är inte viktigt. Det intressanta är att han snackar skit.
Överförbara fiskerättigheter kallas också ITQ (individual transferable quotas) eller TFC (transferable fishing concessions). Inget TFC-system nån stans i världen som jag studerat och känner till har lett till nån överdriven ägarkoncentration, att fiskbestånd minskat i storlek eller att det småskaliga fisket slagits ut. I de flesta fall har det däremot lett till att fiskbestånden blivit mer stabila. Nordsjön, Barents hav och Norska havet är bra exempel på det.
Utvärderingar
De utvärderingar som gjorts av det svenska TFC-systemet inom det pelagiska fisket visar att det lett till att över hälften av de stora båtarna försvunnit samtidigt som det småskaliga pelagiska fisket inte drabbats av nån minskning av antalet fiskebåtar. Detta på grund av att systemet också omfattar regionalkvoter och kustkvoter. De stora båtarna har blivit modernare och större, arbetsmiljön bättre och yrkesfiskarna yngre.
Samtidigt har företagen blivit lönsammare och överkapaciteten inom fisket försvunnit vilket lett till svartfiske, överfiske och olagligheter också har upphört. Idag är det pelagiska fisket Sveriges i särklass mest välskötta fiske (i konkurrens med siklöjefisket) med fungerande förvaltning. Det är också det enda yrkesfisket där det skett en avsevärd föryngring av fiskarkåren. Som en naturlig följd av att det blivit färre båtar har dock ägarkoncentrationen ökat i det pelagiska fisket.
I Danmark är resultaten jämförbara med resultaten i Sverige. Det småskaliga fisket har inte minskat i omfattning samtidigt som det blivit mycket färre fiskebåtar i det storskaliga fisket. Ägarkoncentrationen i det danska pelagiska fisket verkar dock vara lite högre än i det svenska pelagiska fisket.
Inte heller nån annan stans har TFC-systemen inneburit några större nackdelar men det sämsta systemet finns nog i Nederländerna. Störst ägarkoncentration finns på Färöarna. Frankrike har inget TFC-system.
Torsken
Däremot har antalet torskfiskebåtar minskat kraftigt i Östersjön. Detta på grund av att torsk inte längre får fiskas. Orsaken till torskkollapsen är varmare hav på grund av klimatförändringar, syrebrist på grund av övergödning, parasiter som skadat torskens hälsa och lekförmåga, säl och skarvpredation. Födobrist är ingen orsak då det konstaterats att det finns tillräckligt med föda för torsken. Och industrifisket är definitivt ingen orsak för de stora pelagiska trålarna fångar ingen torsk. Ändå tycks Wenblad svamla om att det skulle vara industrifiskets eller TFC-systemets fel. TFC-system har inte heller nåt med saken att göra då torsken inte omfattas av detta.
Läs mer:
- Finlands TFC-system – det nyaste
- Danmarks TFC-system är det mest genomarbetade
- Islands TFC-system är ett av de mest omfattande
- Nederländerna – tidigt ute med TFC
- Tyskland – individuella kvoter men liten överförbarhet
- Frankrike – årliga fiskemöjligheter
- TFC-system kan se mycket olika ut
- Den brittiska fiskeriförvaltningen och det pelagiska fisket 2017
- Färöarnas pelagiska fiske 2017
- En del dumheter och några bra saker om TFC (ITQ) i vetenskaplig bok
- ITQ, kustfiske och det danska exemplet
- Effekterna av överförbara fiskerättigheter i Sverige
- Konsekvenser av överförbara fiskerättigheter
- Effekterna av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket
- Hur det storskaliga fisket i Finland blev estniskt
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.