Sveriges största tidning om yrkesfiske
Varmare hav ger nya fiskarter. Den 18 februari rapporterade Hallands Nyheter och många andra tidningar om att kräfttrålaren VG 45 Westland fått en guldsparid i trålen. Guldsparid (Sparus aurata) som på engelska heter sea bream är en populär matfisk i Medelhavsländerna och Portugal. Läs mer…
SVT:s propaganda. Varför målar SVT upp en osann bild av svenskt trålfiske? SVT har ett uppdrag att verka i allmänhetens tjänst. Men gör de verkligen det? När det gäller fisket, återkommer gång på gång en snedvriden bild av svenskt fiske som ett stort miljöproblem. Läs mer…
Så mår Sveriges fisk- och skaldjursbestånd. På Fiskbarometern presenterar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. Nu är bedömningarna för 2024 klara. Läs mer…
Mycket mer vindkraft med nya havsplaner, Nya havsplaner bäddar för kraftigt ökad elproduktion från havsbaserad vindkraft. Efter en omfattande planeringsprocess har Havs- och vattenmyndigheten lämnat ett förslag till regeringen för beslut. Läs mer…
Biståndsprojektet i Guinea-Bissau. Jag har tidigare berört SIDA:s fiskeriprojekt i Tunisien på 1950 och 1960-talen, Brasilienfisket på 1950-talet, Liberiafisket på 1970-talet och kommersiellt fiske utanför Senegal och Guinea-Bissau på 1970-talet. Läs mer…
I en debattartikel i DN har en delvis oärlig undervattensfotograf vid namn Tobias Dahlin skrivit en debattartikel. Den innehåller många helt riktiga påståenden men är ändå inte riktigt ärlig. Och konsekvenserana av det han i praktiken föreslår är kanske inte vad folk förväntar sig. På den punkten är han grundläggande oärlig. Läs mer…
Det småskaliga östersjöfisket. Många småskaliga yrkesfiskare längs östersjökusten har diversifierat sin verksamhet genom att själva sälja eller vidareförädla en stor del av sina produkter. Denna typ av verksamhet är betydligt sämre kartlagd än själva fisket trots att sådan diversifiering är ett av målen med EU:s gemensamma fiskeripolitik. Läs mer…
Här bor och verkar många yrkesfiskare. Fisket är viktigt för kommunen och har präglat Öckeröarna till vad det är idag. Längs kajerna i kommunen finns större och mindre fiskebåtar. I kommunen finns också båtvarv, vadbinderi, fiskekrogar och andra verksamheter med tydliga länkar till havets produkter. Läs mer…
Den 1 februari infördes förbud mot trålfiske på svenskt territorialvatten längs med Östkusten från norra Öland till norra Uppland. Det påverkar det småskaliga trålfisket mycket kraftigt men det påverkar inte det storskaliga fisket alls. Det fiske som politikerna säger sig vilja bevara får stora problem och vissa fall slås det ut helt. Läs mer…
Tobis och sperling är fiskarter som enbart fiskas för användning i fiskmjölsindustrin, Fisket sker i Nordsjön. För fisket av tobis är Nordsjön indelad i ett antal zoner där fisket ägt rum på olika fiskebankar sen det startade på 1970-talet. Läs mer…
Regeringen förbjuder utsläpp från skrubbrar. Regeringen har beslutat att förbjuda utsläpp från fartygskrubbrar som tvättar rökgaser på fartyg. Förbudet gäller för alla fartyg i svenskt sjöterritorium. Läs mer…
Danska koldioxidavgifter får konsekvenser. Danmark har infört koldioxidavgifter som ska läggas på allt bränsle som säljs till fiskebåtar. Det har redan lett till att fiskebåtar börjat tanka i andra länder. De danska räktrålarna som landar en stor del av sina räkor i Sverige tankar numera i Sverige. Läs mer…
Dåligt läge för flera fiskarter i Vättern. På grund av sitt kall avten sitt stora djup har Vätterna en del fiskarter som normalt bara finns i norra Sverige. Däribland röding och harr. Numera har betsånden dessa arter i Vättern problem. Läs mer…
Rovströmming är en unik variant av sill. I Östersjöns kustområden fångas ibland ovanligt stora strömmingar (sillar), vilket länge väckt frågor. Läs mer…
Det finns ingen odlad ål utan all ål som odlas är uppfödd ål. Den fångas vild som glasål i exempelvis Storbritannien eller Frankrike, föds upp till vuxen ålder och släpps ut i framförallt Bohuslän. De som hävdar att det finns odlad ål har alltså helt fel. Läs mer…
Mer sej och marulk. Mindre torsk och kummel. Oförändrad nivå för havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar kommit överens om kvoterna för Västerhavet under 2025.Överenskommelsen om 2025 års fiskekvoter träffades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 9 – 10 december. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Läs mer…
Beslut om fiskekvoter för Nordatlanten. Jordbruks- och fiskerådet (ministerrådet) sammanträdde i Bryssel den 9 och 10 december. Efter två dagars förhandlingar kunde rådet enas om fiskemöjligheter för 2025 och 2026 för EU:s vatten i Atlanten, Nordsjön, Skagerak, Kattegatt, Medelhavet och Svarta havet samt för vissa vatten utanför EU. Läs mer…
Inget trålförbud på försök i Bottenhavet. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har sedan 2022 regeringsuppdraget att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. Läs mer…
Dumheter i Sveriges Radio om sillen. Årets kvoter på sill/strömming i Östersjön och Bottenhavet är satta i enlighet med de vetenskapliga råden. Läs mer…
Vindkraftsparkernas påverkan på fiskbestånd. Det finns en del forskning vad det gäller buller och andra störningar från vindkraftsparker till havs. Läs mer…