Enda godkända vindkraftsparken slår sönder fisket
Den svenska regeringen godkände en av 14 planerade vindkraftsparker. De 13 som planerades i Östersjön godkändes inte. Den enda vindkraftsparken som godkändes av Poseidon i Skagerak. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske
Den svenska regeringen godkände en av 14 planerade vindkraftsparker. De 13 som planerades i Östersjön godkändes inte. Den enda vindkraftsparken som godkändes av Poseidon i Skagerak. Läs mer…
Vindkraft till havs skadar fisket. Under 2022 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera Sveriges havsplaner. Uppdraget öppnar för en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Men hur kommer yrkesfisket att påverkas? Läs mer…
Svanen Fiskeri AB är ett av Rörös fiskeriföretag som precis som de andra driver pelagiskt fiske kombinerat med demersalt fiske av fisk och kräftor. Ägare av företaget är bröderna Stefan Larsson och Roger Larsson. I styrelsen sitter de båda bröderna med fruarna som suppleanter. Läs mer…
Rossö Fiskeri AB fiskar kräftor och sill. Det är ett fiskeriföretag som fiskar både demersalt och pelagiskt. Fisk såväl som sill, skarpsill och kräftor. Det demersala fisket bedrivs i Skagerak och Kattegatt medan det pelagiska fisket bedrivs i Skagerak, Nordsjön och Östersjön. Läs mer…
Västfjord Fiskeri AB som är ett av Fotös stora fiskeriföretag är det fiskeriföretag i Sverige som troligen har allra flest delägare. Företaget har minst 8 delägare och de är också släkt med varandra. Totalt arbetar minst 8 personer i företaget (sannolikt 9) men de flesta är anställda i personliga bemanningsföretag som hyr ut dem själva till huvudbolaget. Endast en person är anställd i Västfjord Fiskeri AB. Läs mer…
Sveriges två största fiskeriföretag har sina huvudkontor på Rörö i Göteborgs norra skärgård. I Öckerö kommun. Men de flesta av de stora fiskeriföretagen finns i Fiskebäck som sen länge är en stadsdel i Göteborg. Det allra största fiskeriföretaget i Fiskebäck är Fiskeri AB Ginneton. Läs mer…
Svenska landningar av kräftor 2023. Det fiske som är det största i Sverige vad det gäller antalet aktiva fiskebåtar är kräftfisket i havet. 218 båtar landade kräfta under 2023 varav 79 stycken landade mer än 5 ton. Kräftfiske bedrivs med bottentrål som kan vara ristförsedd eller utan rist och med bur. Vid fiske med trål utan rist blir det stora bifångster. Läs mer…
Jomfruhummer är danska för kräfta. Havskräfta. Precis som i Sverige är kräftfisket ett viktigt fiske i Danmark. Huvuddelen av fisket sker i Skagerak och Kattegatt. De viktigaste hemmahamnarna är Strandby, Skagen och Læsø, men kräfttrålare hör hemma i mängder med olika hamnar runt Kattegatt och Skageraks kuster, kring Bälthavet samt på Bornholm. Kräfta fiskas med bottentrål. Läs mer…
Jag har länge undrat var den fiskebåt som heter LL 14 Molly med Lysekil som hemmahamn har varit baserad nånstans. Jag har aldrig kunnat hitta den i fiskhamnen eller nån annan hamn i Lysekil men den dyker upp varje år när jag redovisar fångster och innehav av fiskemöjligheter. Läs mer…
Bottentrålning och bifångst kan vara ett problem. Eftersom livet på havets botten är mycket mer blandat än pelagiska enartsfiskstim mitt i vattenmassan, fångar bottentrålar ofta flera arter samtidigt. För vissa bottentrålsfisken är detta meningen. De flesta eller alla arter som tas ombord är i de fallen önskvärda och säljbara. I andra bottentrålsfisken är bifångst inte önskvärt. Läs mer…
Kräfttrålare fick upp ett lik. Kräfttrålaren FG 96 Skrea fick under kräftfiske utanför Onsalahalvön sydväst om Lerkil upp en död man i trålen. FG 96 Skrea som tidigare hette FG 96 Cindy Vester har hemmahamn i Glommen utanför Falkenberg. Läs mer…
I regeringens havsmiljöproposition föreslår regeringen exempelvis att bottentrålning ska förbjudas i alla skyddade havsområden och att trålfiskegränsen ska flyttas ut till 12 sjömil (territorialvattengränsen). Regeringen tänker döda det svenska fisket Läs mer…
Trålfiskegränsen skulle flyttas ut i Kattegatt var tanken. Från 2 sjömil till 3 sjömil. Istället kom den att på sina håll flyttas in. Förmodligen på grund av ett fiskeriavtal med Danmark från 1932. Läs mer…
Klimatförändringarna är det största problemet för svenskt fiske i framtiden. Det kommer att leda till ett förändringar i havet. Förändringar för både växter, djur och andra organismer. Här ska jag bara gå in på några av de problem som klimatförändringarna kommer att föra med sig. Läs mer…
Utkast av fångade fiskar och skaldjur förekommer enbart i demersala fisket i havet. Inte i det pelagiska fisket. De allra flesta utkast är helt lagliga. Många utkast handlar om arter som inte är kvoterade eller om arter som inte får fiskas. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
När överförbara fiskerättigheter införs i det demersala svenska fisket kommer många båtar och företag att försvinna. I första hand kommer kvotbåtarna i räkfisket försvinna men även båtar som ägs av pensionärer kommer att försvinna. Läs mer…
Fisket av kräfta är det viktigast demersala fisket i Sverige tillsammans med räkfisket. Det omfattar överlägset flest fiskebåtar. Kräftfisket består i praktiken av tre segment, burfiske, fiske av kräfta med ristförsedd trål och fiske av kräfta med trål utan rist. Läs mer…
I detta inlägg ska jag beröra fisket med burar och tinor, garnfisket och fisket med krokredskap som pilk och dörj samt fisket av läppfisk. De flesta burfiskebåtar, garnfiskebåtar och båtar som fiskar läppfisk har inga AIS-registreringar på GFW. Läs mer…
Fisket längs hallandskusten handlar i huvudsak om kräfttrålning. De flesta båtarna hör hemma eller har sin bas i tre fiskelägen, Bua, Träslövsläge och Glommen. De flesta företag omsätter ganska lite och endast ett fåtal företag är så stora att de fått egna artiklar. Läs mer…