Sveriges största tidning om yrkesfiske
Huvuddelen av det som fångas i svenskt yrkesfiske går till konsumtion. Av det som fångas av svenskt yrkesfiske i Östersjön går dock det mesta till fiskmjölsfabrikerna vilket sen blir två av ingredienserna i foder till laxen i norska laxodlingar. Läs mer…
Svenska landningar av kräftor 2023. Det fiske som är det största i Sverige vad det gäller antalet aktiva fiskebåtar är kräftfisket i havet. 218 båtar landade kräfta under 2023 varav 79 stycken landade mer än 5 ton. Kräftfiske bedrivs med bottentrål som kan vara ristförsedd eller utan rist och med bur. Vid fiske med trål utan rist blir det stora bifångster. Läs mer…
Svenska landningar av räkor 2023. Många av de större svenska räktrålarna landar numera mer fisk än räka. De bedriver idag ibland även riktat fiske efter andra arter än räka. En del fiskar även kräfta. De flesta större räkfiskeföretag har idag Läs mer…
Vindkraftsparken Galene kan ges Natura 2000-tillstånd. Det är vad Mark- och miljödomstolen kommit fram till. Bolaget Galatea-Galene Vindpark AB ansökte om ett s.k. Natura 2000-tillstånd för att anlägga en havsbaserad vindkraftpark i Kattegatt utanför Hallandskusten. Läs mer…
Danska landningar av räkor 2023. Nordhavsräkor fiskas i stora delar av Nordatlanten. Danskt räkfiske bedrivs dels i Nordatlanten och dels i Skagerak. I Nordatlanten fiskar R 38 Ocean Tiger som ägs av Kristian Barslund Jensen till 70% och av franska Comapeche SA. Läs mer…
Jomfruhummer är danska för kräfta. Havskräfta. Precis som i Sverige är kräftfisket ett viktigt fiske i Danmark. Huvuddelen av fisket sker i Skagerak och Kattegatt. De viktigaste hemmahamnarna är Strandby, Skagen och Læsø, men kräfttrålare hör hemma i mängder med olika hamnar runt Kattegatt och Skageraks kuster, kring Bälthavet samt på Bornholm. Kräfta fiskas med bottentrål. Läs mer…
Svenskarna positiva till fritidsbåtregister. Detta enligt en undersökning från försäkringsbolaget Svedea som precis publicerats. Rapporten visar bland annat att fler än hälften ställer sig positiva till ett nationellt båtregister. Läs mer…
I samband med nya Slussen i Stockholm har det också anlagt en fiskväg. Det har fått Jan Ohlsson på Fisheco att utropa att det är första gången på flera hundra år som fisk kunnat simma mellan Mälaren och havet. Det är superfel. Läs mer…
Erik Hansson på Natursidan har skrivit en artikel om problemen för laxen. I den påstår han att industrifisket är hotet mot laxbestånden. Det är bara dumheter. Faktiskt ren lögn. Idag utgör inte det kommersiella fisket av lax nåt hot mot laxen. Industrifiske är inget hot mot laxen. Läs mer…
Jag har länge undrat var den fiskebåt som heter LL 14 Molly med Lysekil som hemmahamn har varit baserad nånstans. Jag har aldrig kunnat hitta den i fiskhamnen eller nån annan hamn i Lysekil men den dyker upp varje år när jag redovisar fångster och innehav av fiskemöjligheter. Läs mer…
Tillståndet för de svenska haven är fortsatt kritiskt. Nyttjandet är inte hållbart, övergödning och farliga ämnen ger fortsatta stora problem. Detta enligt en bedömning av svensk havsmiljö som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gjort. Några få ljusglimtar när havsmiljön bedöms finns dock enligt dem. Läs mer…
ICES kvotråd för Västerhavet. Internationella havsforskningsrådet (ICES) har presenterat sina vetenskapliga råd för vissa fisk- och skaldjursbestånd i Västerhavet inför kvotförhandlingarna 2025. Läs mer…
Bottentrålning och bifångst kan vara ett problem. Eftersom livet på havets botten är mycket mer blandat än pelagiska enartsfiskstim mitt i vattenmassan, fångar bottentrålar ofta flera arter samtidigt. För vissa bottentrålsfisken är detta meningen. De flesta eller alla arter som tas ombord är i de fallen önskvärda och säljbara. I andra bottentrålsfisken är bifångst inte önskvärt. Läs mer…
Bottentrålning och bottenskador. Allt som en bottentrål kommer i kontakt med kommer sannolikt att störas, men bestående skador beror på naturen hos de växter och djur som lever på havsbotten. Till exempel i lera eller sandmiljöer är de flesta arter anpassade till störningar eftersom lera och sand lätt påverkas av stormar och strömmar. Läs mer…
Sossar upprepar samma gamla felaktigheter. Dagen innan midsommar lät Aftonbladel publicera en debattartikel om sill som var skriven av de ledande sossarna Tobias Baudin och Anna-Caren Sätherberg. Det är en artikel där dessa två sossehöjdare upprepar samma felaktigheter och lögner som en massa andra politiker, journalister, aktivister, lobbyister och enstaka forskare ständigt för fram. Läs mer…
SD 402 Ingarö och SD 425 Emma är några små fiskebåtar i Fjällbacka. De är båda burfiskebåtar. Vid mitt besök i Fjällbacka låg den sistnämnda på land på Fjällbacka båtvarv, det lilla varvet på orten, medan den förstnämnda låg i sjön. Läs mer…
Huvuddelen av den trålade fisken i Sverige är pelagisk fisk. Det är skarpsill (brisling), sill, tobis, kolmule (blåvitling), sperling (vitlinglyra), trynfisk, makrill och hästmakrill. Två arter fiskas främst för konsumtion. Sill och makrill. För de övriga arterna finns ingen konsumtionsmarknad. Läs mer…
De så kallade kustländerna verkar fortfarande inte kunna nå en överenskommelse om fördelningen av makrill, kolmule (blåvitling) och NVG-sill (atlantoskandisk sill), ens efter flera förhandlingsrundor, rapporterar det färöiska mediet KvF. Kustländerna i detta fall är Färöarna, Grönland, Island, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU. Resultatet är överfiske i Nordatlanten. Läs mer…
Kräfttrålare fick upp ett lik. Kräfttrålaren FG 96 Skrea fick under kräftfiske utanför Onsalahalvön sydväst om Lerkil upp en död man i trålen. FG 96 Skrea som tidigare hette FG 96 Cindy Vester har hemmahamn i Glommen utanför Falkenberg. Läs mer…
Felaktigheter och dumheter om fiske. Vänsterfolk uttalar sig regelbundet om fiske. En gemensam nämnare för nästan alla från vänstern som uttalar sig om fiske är att de alltid har fel. Vilket sannolikt i de flesta fall beror på bristande kunskap. Nu påstår Annie Croona i ETC att 90% av all strömming försvunnit de senaste 40 åren vilket är en total lögn. Läs mer…