WWF:s fiskguide – grönt ljus för det mesta av det svenska fisket

Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…

Advertisements

Veckans båt – LL 91 Kristina

LL 91 Kristina är en mindre trålare som främst används till kräftfiske och räkfiske med Lysekil som hemmahamn. Ägare är LL 91 Fisk & Skaldjur AB som ägs av Niklas Upper och han är också ende ordinarie styrelseledamot. I styrelsen Läs mer…

Sportfiskarna och det demersala fisket

Sportfiskarna har lämnat synpunkter med anledning av den dialog om det demersala fiskets förvaltning som Havs- och vattenmyndigheten öppnat upp för. De för ett resonemang om att torsken fiskats ut i bland annat Kattegatt vilket är helt korrekt, men de Läs mer…

Om överförbara fiskerättigheter infördes i räkfisket

Om och när permanent överförbara fiskerättigheter (TFC,ITQ) införs i räkfisket i Sverige kommer antalet fiskebåtar att minska med cirka 60%. Idag finns det drygt 60 båtar med räkfisketillstånd. 25 båtar landade mindre än 4 ton år 2019. Om permanent överförbara Läs mer…

Är det rimligt att förbjuda trålfiske i Kosterhavet och Gullmarsfjorden?

Vid en genomgång av räkfisket i Kosterhavet och Gullmarsfjorden konstaterade jag att ett förbud mot räktrålning i dessa områden inte skulle få så stora konsekvenser som jag tidigare antagit. Detta har fått en del yrkesfiskare att gå i taket då Läs mer…

Måste det trålas räkor i Kosterhavet och Gullmarsfjorden?

I Kosterhavets nationalpark trålas det räkor av ett fåtal båtar försedda med mindre trålar. Det hela sköts delvis genom samförvaltning men räkkvoten i Kosterhavet utgör en del av den totala räkkvoten i Skagerak. Inget skiljer en räka fångad i Kosterhavet Läs mer…

Spaniens största fiskebåtar 2020

Spanien är Europas största fiskerination, men mycket lite av fisket sker i hemmavatten. Den stora spanska fiskeflottan byggde ursprungligen upp för fisket på Grand Banks och Georges Bank utanför Nordamerikas östkust och för fisk av tonfisk ute på Atlanten och Läs mer…

Överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket

Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…

Det demersala systemet med fiskemöjligheter fungerar inte

Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…

Svenska fiskemöjligheter för räka 2020 – båtar och företag

Räkfiske är det ekonomiskt viktigaste fiske på Västkusten efter det storskaliga pelagiska fisket. Fisket bedrivs i huvudsak i Skagerak men några båtar fiskar också i Nordsjön där fisket sker i norsk zon. Det mesta fångas norr om Jylland och i Läs mer…

HKPO om bottentrålsförbudet – regeringens demontering av det svenska fisket

Havs- och Kustfiskarna PO (HKPO) är den näst största organisationen för svenska yrkesfiskare. De har publicerat ett ställningstagande om bottentrålsförbud i marina skyddsområden. Jag återpublicerar uttalandet här. Regeringens demontering av det svenska fisket Regeringen har gett Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) Läs mer…

Svenska landningar av räka 2019

Räkfisket är det viktigaste fisket i norr Bohuslän och ett viktigt fiske för yrkesfiskare även i Göteborgsområdet. Räkfisket kan delas in i tre olika segment. Dels de lite större båtarna som fiskar i Skagerak och Nordsjön där fisket sker i Läs mer…

Tveksam rapport om svensk sjömat från Havsmiljöinstitutet

Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…

Fiskens klimatpåverkan

Det norska forskningsinstitutet SINTEF har undersökt olika fiskprodukters klimatpåverkan. Odlad lax och skaldjur har störst klimatpåverkan i förhållande till vikten och pelagisk fisk har minst klimatpåverkan. Den odlade laxens klimatpåverkan kommer till 40% från odling av sojabönor som ingår i Läs mer…

Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten

Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…

Utbudet av MSC-märkt svensk fisk ökar

Ett nytt svenskt MSC-certifierat fiske gör det möjligt att erbjuda medvetna konsumenter nya arter som är både närfångade och MSC-märkta. Tidigare har utbudet av MSC-märkta svenskfångade fiskar varit begränsat, men nu har de fått sällskap av både lubb, kummel, långa, gråsej och Läs mer…

Först vettiga åtgärder – sen kameraövervakning

Det finns problem inom danskt och svenskt fiske som behöver lösas. Uppgradering av fångsten i det svenska räkfisket, stora bifångster och olagliga utkast i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) och felaktig rapportering inom det pelagiska fisket. Principiellt har jag inget emot Läs mer…

Bifångster, uppgradering och utkast i det svenska räkfisket

I danskt räkfiske som sker på samma områden som svenskt räkfiske så landas 30% kokräka och 70% råräka och har så gjort länge. I svenskt räkfiske låg sammansättningen i hela den svenska räkfiskeflottan på 48 procent kokräka och 52 procent Läs mer…

Fiskeriavtal mellan EU och Norge för 2020 klart

Avtalet mellan EU och Norge är ett viktigt avtal för svenskt fiske såväl som för danskt fiske. Nu är avtalet klart men det har ännu inte godkänts av EU:s ministerråd. Det senare anses dock mest vara en formalitet. Avtalet innebär Läs mer…

Tveksamt om samförvaltning

I boken Fisken i forskningen har Lisa Björk skrivit om svenska exempel på samförvaltning och områdesbaserad förvaltning (TURF). Det är dock ytterst tveksamt om dessa exempel egentligen kan sägas vara samförvaltning eller områdesbaserad förvaltning. Artikeln är baserad på hennes avhandling Läs mer…