Kraftig ökning av skarpsillskvoten i Nordsjön

Skarpsillsfisket är lite av en svensk specialitet. Näst efter sillfisket är det Sveriges viktigaste fiske, speciellt om vi också inkluderar svenska fiskare som fiskar med danskflaggade båtar och på danska kvoter. Huvuddelen av den skarpsill som fångas av svenskflaggade båtar tas dock i Östersjön. Kvoten för skarpsill (brisling) inför 2015 i Nordsjön har ökats kraftigt medan den i Skagerak och Kattegatt är oförändrad. TAC (totalt tillåten fångst) för hela EU i Nordsjön är 218 000 ton skarpsill för 2015, vilket ska jämföras med 135 000 ton för 2014.

En annan fisk som har stor betydelse för svenska fiskare med danskflaggade båtar är vitlinglyra (sperling, øyepål). EU:s andel av TAC för vitlinglyra år 2015 är 128 000 ton, också det en ökning från 2014 då EU.s andel var 106 250 ton.

För tobis som är en betydelsefull art i såväl  svenskt som danskt fiske är kvoterna ännu inte bestämda. För blåvitling är det en ökning av TAC på cirka 6% inför 2015. För övriga industriarter, dvs trynfisk (havgalt) och taggmakrill (hästmakrill), gäller minskade kvoter. Detta fiske saknar dock betydelse i Sverige men har viss betydelse i Danmark.

När det gäller sill, det viktigaste svenska fisket, så är det minskade kvoter för 2015, – 5% i Nordsjön och -7% i Skagerak/Kattegatt utom vad det gäller bifångstkvoten i Nordsjön som ökats med 20%. Det senare är mot rådgivningen men sannolikt nödvändigt med tanke på det utkastförbud som införs från den 1 januari i det pelagiska fisket (sill, makrill) och industrifisket (skarpsill, tobis, vitlinglyra, blåvitling, taggmakrill och trynfisk). Sill fås ofta som bifångst vid fiske av skarpsill, tobis och makrill även om bifångster inte är nåt större problem inom det pelagiska fisket. Även vad det gäller makrill är det minskade kvoter inför 2015. Makrillfisket är inte så viktigt för svenska fiskare, men mycket viktigt för danska.

I övrig är också kräftfisket och räkfisket viktigt för svenska fiskare. För både räkor och kräftor är en ökning av TAC beslutad, när det gäller räkor för EU:s del upp 15% i Skagerak och upp 34% i Nordsjön,. Huvuddelen av den svenska räkfångsten sker i Skagerak, enstaka svenska fiskare fiskar också med dansk flagg och på dansk kvot, också det huvudsakligen i Skagerak. I räkfisket är det dock så att svenska och norska fiskare sannolikt fiskar betydligt mer än TAC redan idag så nån egentlig ökning av fisket blir det inte, möjligtvis kan det dock leda till mindre uppgradering och färre olagliga utkast av råräkor för att öka andelen kokräkor.

Även TAC för kräftor (jomfruhummer) har ökats med 15% inom EU:s farvatten i Nordsjön. I det för svensk del mer betydelsfulla Skagerak/Kattegatt är ökningen bara 6%. Problemet här är dock att torskkvoten inte ökat mer än 5% och det är ofta torsken som begränsar fisket då det fångas mer torsk än vad forskarnas uppgifter tyder på att det finns. Danska fiskare har därför velat ha en större ökning av torskkvoterna, men så blev det alltså inte. Detta kan betyda att ökningen av TAC när det gäller kräfta inte kommer att motsvara av en faktiskt ökning av fisket. För humemr fisket har det dock inte bestämts något som GP påstår. Det är en okunnig journalist som tror att danska jomfruhummer betyder hummer, men det betyder havskräfta.

De danska fiskarna är i stort sett nöjda, även om de tycker att torskkvoten borde höjts mer:

De positive elementer er, at der er sikkerhed for og markante stigninger for brisling, sperling og bifangstkvoten for sild – der alle er vigtige kvoter for det betydningsfulde danske industrifiskeri – mens der samtidig er en mindre stigning på den vigtige torskekvote i Nordsøen og Skagerrak.

– Industrifiskeriet er meget vigtigt for ikke blot fiskerne, men i høj grad også for de fiskeriafhængige erhverv rundt omkring havnene og dermed for fastholdelsen af arbejdspladser i yderområderne af Danmark, siger formanden for Danmarks Fiskeriforening, Svend-Erik Andersen, der dog understreger, at kvoten for den væsentligste art i industrifiskeriet, tobis, først bliver fastsat senere.

Formanden understreger også vigtigheden af, at Danmark skal kunne udnytte kvoterne i industrifiskeriet fuldt ud, men at det forudsætter, at de såkaldte bifangst-regler bliver forvaltet på en måde, så de spiller sammen med og ikke mod fiskeriet.

[…]

I forhold til torskekvoten understreger han, at fiskerne havde forventet en større stigning end de 5 procent, der blev politisk enighed om. Men Ministerrådet har dog valgt at se på fakta og lytte til erhvervet snarere end på katastrofeaktivisternes dommedagskrav om markante reduktioner på torskekvoten.

– Vi tager nu 2015 som et overgangsår for torskefiskeriet i Nordsøen og Skagerrak frem til 2016, hvor discardforbuddet sandsynligvis kommer. Til den tid skal vi så have den både nødvendige og markante forhøjelse af kvoten, der skal til for at holde fiskeriet i gang året igennem, siger Svend-Erik Andersen.

Dessutom är de danska fiskarna mycket missnöjda med att kvoten på tunga minskat mycket kraftigt.

Läs också:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements