Fisket längs Östersjökusten – Svenska Brasserier

Fisket i området från Blekingegränsen och norrut till norra Uppland har i alla tider hängt ihop med enskild fiskerätt, Det betyder att det varit markägarna som haft fiskerättigheterna invid kusten. På grund av det har yrkesfisket i huvudsak varit ett komplement till jordbruksverksamhet. En bisyssla. Att bedriva yrkesfiske i uthavet var mycket ovanligt. Den typen av fiske kom i den egentliga Östersjön att helt domineras av yrkesfiskare från Göteborgsområdet, Halland, Skåne och Blekinge.

I takt med att jordbruket rationaliserades i Sverige avvecklades också yrkesfisket på den svenska östkusten. Med start på 1960-talet såldes också de flesta gårdar på skärgårdsöar och längs kusten som fritidshus eller till utflyttade storstadsbor. Med fastigheterna följde också den enskilda fiskerätten. Rika fritidshusägare från storstäderna blev innehavare av fiskerättigheterna och idag är yrkesfisket nästan utrotat från gränsen till Blekinge till norra Stockholms län. På enstaka orter och fiskelägen uppstod också ett visst uthavsfiske, exempelvis på industriorter Västervik, Oxelösund och Nynäshamn. men det var och är mycket begränsat,

Den enskilda fiskerätten innebar också att det inte fanns något fritt fritidsfiske. Detta störde många andra välbeställda storstadsbor som lyckade driva igen om fritt fritidsfiske även i fiskevatten där enskild fiskerätt gäller.

Svenska Brasserier

Svenska Brasserier är ett varumärke eller så kallad bifirma som används av Sturehof AB. Sturehof AB är huvudbolag i en stor restaurangkoncern. En liten del i företagets verksamhet är fiskeriverksamhet.

Företaget äger den lilla garnfiskebåten SM 4 Tarona som fiskar i Östersjön med bas i Norrtälje för restaurangkoncernens behov. En del av fångsten säljs dock på Stockholms Fiskauktion. Koncernen köper dock det mesta av sin fisk direkt från andra yrkesfiskare liksom från Göteborgs, Smögens och Stockholms fiskauktioner såväl som från danska fiskauktioner.

SM 4 Tarona. Bild: Svenska Brasserier

Niclas Lundgren är koncernens fiskinköpare och han är enligt uppgifter också en av de som fiskar med SM 4 Tarona. Men den som normalt sköter fisket är Rolf Nilsson. Fångsten består huvudsakligen av strömming och det verkar som den spelar en ytterst marginell roll på företagets restauranger. Det verkar faktiskt de främst har en fiskebåt för att kunna skryta med det och verka mer miljövänliga.

Styrelsen i Sturehof AB består av Matilda Jackson (ordf), John Wattin, Jan Nord, Niklas Nordin, Fanny Sturén med Richard Båge som suppleant.

Sturehofkoncernen

Sturehofkoncernen ägs genom ett rad holdingbolag där AB Helsing Restaurang Förvaltning äger 93% i Sturehof AB. Som helhet hade koncernen en omsättning på 363 miljoner SEK år 2020 med en förlust på nästan 24 miljoner. Covid-19-pandemin orsakade en rejäl sänkning av omsättningen. De bokförda tillgångarna var 176 miljoner SEK.

AB Gudunge äger i sin tur AB Helsing Restaurang Förvaltning men ägs till 100% av AB Skröja Förvaltning som till 100% ägs av AB Åda Förvaltning. Majoritetsägare i AB Åda Förvaltning är Per-Erik Nilsson som märkligt nog kallas PG Nilsson. Sturehof äger också mer än häften av Restaurang AIRA AB med AB Åda Förvaltning och Tommy Myllymäki som övriga delägare.

AB Åda Förvaltning har totalt 4 delägare. Förutom Per-Erik Nilsson är det bland annat Niklas Nordin och John Wattin (genom Investering i Kunskap IKAB AB).

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!