Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sin rådgivning när det gäller de flesta demersala arterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Dessutom har rådet för sill också publicerats. I Skagerak och Nordsjön föreslås ökningar av kvoterna för de flesta arter medan det ser sämre ut i Kattegatt.
Flera av arterna saknar betydelse för det svenska fisket. Men torsk, kolja, sej, kummel, rödspätta, rödtunga och sill är viktiga arter. Vitling har också betydelse då den är en vanliga bifångst i annat fiske vilket kolja också är. Faktum är att kolja idag främst fångas som bifångst i tobisfisket. När det gäller rödspätta har Sverige en hyfsad kvot men det finns idag ingen som bedriver ett riktat fiske av rödspätta. Kvoten av kolja, vitling, kummel och sej fiskas inte upp.
Rödtunga och bergtunga är inte kvoterade fiskarter i Skagerak och Kattegatt. ICES vill dock att de ska vara det. Sandskädda och knorrhane som är vanliga bifångster är inte heller kvoterade men ICES gör ändå en beståndsbedömning. Nån beståndsbedömning för skrubba (flundra) i Kattegatt och Skagerak görs inte.
Föreslagna kvoter för 2023
Art och havsområden | Rådgivning 2023 | Förändring |
Torsk i Nordsjön och Skagerak | 22 946 ton | +44 % jämfört med (jft) TAC 2022 |
Kolja i Nordsjön, Skagerak och väster om Skottland | 137 058 ton | +160 % ift. TAC 2022 |
Sej i Nordsjön, Skagerak och väster om Skottland | 58 912 ton | +18,7% ift. TAC 2022 |
Vitling (Nordsjön och Engelska kanalen) | 110 172 ton | +25 % iftt. rådgivning 2022 |
Kummel (nordliga beståndet) | 83 130 ton | +11 % ift. rådgivning 2022 |
Rödspätta i Nordsjön och Skagerak | 150 705 ton | +5,8% ift. TAC 2022 |
Tunga i Nordsjön | 9 152 ton | -40% ift. TAC 2022 |
Piggvar i Nordsjön | 2 432 ton | -33 % ift. rådgivning 2022 |
Rödtunga i Nordsjön, Skagerak och Engelska kanalen | 1 300 ton | -8,9 % ift. rådgivning 2022 |
Slätvar i Nordsjön, Skagerak, Kattegatt och Engelska kanalen | 1 315 ton | -30% ift. rådgivning 2022 |
Bergtunga i Nordsjön, Skagerak och Engelska kanalen | 2 960 ton | -7,7% ift. rådgivning 2022 |
Sandskädda i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt | 29 249 ton | – |
Knorrhane i Nordsjön, Skagerak, Kattegatt och Engelska kanalen | 5 846 ton | – |
Lubb (Nordostatlanten och Nordsjön) | 7 821 ton | Rådgivning för varje enskilt år 2022-2023 |
Långa (Nordostatlanten och Nordsjön) | 15 092 ton | Rådgivning för varje enskilt år 2022-2024 |
Bleka (Nordsøen, Skagerak og Kattegat) | 1 828 ton | Rådgivning för varje enskilt år 2022-2024 |
Torsk (Kattegatt) | 0-kvot | – |
Tunga (Kattegatt, Skagerak och västra Östersjön) | 504 ton | -29,5 % ift. TAC 2022 |
Piggvar (Skagerak och Kattegatt) | 269 ton | +20% ift. rådgivning 2022 |
Vitling (Skagerrak och Kattegatt) | 676 ton | -27% ift. rådgivning 2022 |
Rügensill (WBSS) i Skagerak, Kattegattoch västra Östersjön | 0-kvot | – |
Nordsjösill (NSAS) i Nordsjön, Skagerak, Kattegatt och Engelska kanalen | 414 886 ton | -5,6% ift. TAC 2022 |
Bra för fisket
Rådet för torsk i Skagerak och Nordsjön innebär en kvotökning med 44% vilket är mycket bra för svenskt fiske. Sejkvoten kan öka med 8,7% vilket också är bra. Båda dessa ökningar innebär att det blir lättare för både räkfiskare och kräftfiskare. Även för danskt fiske är det bra:
Den udvikling glæder formand for Danmarks Fiskeriforening, Svend-Erik Andersen.
– Jeg er rigtig glad for, at vi får en god rådgivning for Nordsøen. I årevis har fiskeriet påpeget, at torskebestanden er stigende i Nordsøen, og det afspejler sig endelig i den biologiske rådgivning. Nu skal EU-Kommissionen og ministrene sikre, at den positive udvikling også afspejler sig i højere fiskekvoter, siger han.
Alla de föreslagna kvotökningarna är bra för danskt fiske men har inte lika stor betydelse för svenskt fiske.
Dåligt kvotutnyttjande
Ökningen av kvoten för kolja, kummel, vitling och rödspätta saknar betydelse då problemet i sammanhanget är att svenska yrkesfiskare inte utnyttjar sin kvot. Ingen bedriver riktat fiske av dessa arter. Inte heller finns det någon som landar sandskädda eller någon som landar skrubba (flundra) från Kattegatt och Skagerak.
Det är dags för svenska fiskare att börja fiska de arter som är underutnyttjade, att landa bfiångstarter och försöka skapa efterfrågan på dessa. Både sandskädda och skrubba borde ju gå att sälja som flundra. Kanske Smögens fiskauktion kunde börja med det. Fisken därifrån går ju till stor del till Stockholm där vanan att äta flundra är större.
I kvoten för nordsjösill ingår en liten andel rügensill (WBSS) och en liten andel NVG-sill (atlantoskandisk sill).
Läs mer:
- Landningar i det svenska kräftfisket 2021
- Landningar i det svenska fiskfisket 2021
- Landningar i det svenska räkfisket 2021
- Vitling – en torskfisk där fisket kan öka
- Kolja – torskfisk där kvoten inte utnyttjas
- Kummel – en underutnyttjad torskfisk
- Sej – torskfisk med livskraftiga bestånd
- Rödspätta – ytterligare en underutnyttjad plattfisk
- Sandskädda – en kraftigt underutnyttjad art
- Skrubba, flundra, skrubbskädda – en vanlig fisk
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.