Positiv rådgivning för fisk i Skagerak och Nordsjön

Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sin rådgivning när det gäller de flesta demersala arterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Dessutom har rådet för sill också publicerats. I Skagerak och Nordsjön föreslås ökningar av kvoterna för de flesta arter medan det ser sämre ut i Kattegatt.

Flera av arterna saknar betydelse för det svenska fisket. Men torsk, kolja, sej, kummel, rödspätta, rödtunga och sill är viktiga arter. Vitling har också betydelse då den är en vanliga bifångst i annat fiske vilket kolja också är. Faktum är att kolja idag främst fångas som bifångst i tobisfisket. När det gäller rödspätta har Sverige en hyfsad kvot men det finns idag ingen som bedriver ett riktat fiske av rödspätta. Kvoten av kolja, vitling, kummel och sej fiskas inte upp.

Rödtunga och bergtunga är inte kvoterade fiskarter i Skagerak och Kattegatt. ICES vill dock att de ska vara det. Sandskädda och knorrhane som är vanliga bifångster är inte heller kvoterade men ICES gör ändå en beståndsbedömning. Nån beståndsbedömning för skrubba (flundra) i Kattegatt och Skagerak görs inte.

Föreslagna kvoter för 2023
Art och havsområden Rådgivning 2023 Förändring
Torsk i Nordsjön och Skagerak 22 946 ton +44 % jämfört med (jft) TAC 2022
Kolja i Nordsjön, Skagerak och väster om Skottland 137 058 ton +160 % ift. TAC 2022
Sej i Nordsjön, Skagerak och väster om Skottland 58 912 ton +18,7% ift. TAC 2022
Vitling (Nordsjön och Engelska kanalen) 110 172 ton +25 % iftt. rådgivning 2022
Kummel (nordliga beståndet) 83 130 ton +11 % ift. rådgivning 2022
Rödspätta i Nordsjön och Skagerak 150 705 ton +5,8% ift. TAC 2022
Tunga i Nordsjön 9 152 ton -40% ift. TAC 2022
Piggvar i Nordsjön 2 432 ton -33 % ift. rådgivning 2022
Rödtunga i Nordsjön, Skagerak och Engelska kanalen 1 300 ton -8,9 % ift. rådgivning 2022
Slätvar i Nordsjön, Skagerak, Kattegatt och Engelska kanalen 1 315 ton -30% ift. rådgivning 2022
Bergtunga i Nordsjön, Skagerak och Engelska kanalen 2 960 ton -7,7% ift. rådgivning 2022
Sandskädda i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt 29 249 ton
Knorrhane i Nordsjön, Skagerak, Kattegatt och Engelska kanalen 5 846 ton
Lubb (Nordostatlanten och Nordsjön) 7 821 ton Rådgivning för varje enskilt år 2022-2023
Långa (Nordostatlanten och Nordsjön) 15 092 ton Rådgivning för varje enskilt år 2022-2024
Bleka (Nordsøen, Skagerak og Kattegat) 1 828 ton Rådgivning för varje enskilt år 2022-2024
Torsk (Kattegatt) 0-kvot
Tunga (Kattegatt, Skagerak och västra Östersjön) 504 ton -29,5 % ift. TAC 2022
Piggvar (Skagerak och Kattegatt) 269 ton +20% ift. rådgivning 2022
Vitling (Skagerrak och Kattegatt) 676 ton -27% ift. rådgivning 2022
Rügensill (WBSS) i Skagerak, Kattegattoch västra Östersjön 0-kvot
Nordsjösill (NSAS) i Nordsjön, Skagerak, Kattegatt och Engelska kanalen 414 886 ton -5,6% ift. TAC 2022
Bra för fisket

Rådet för torsk i Skagerak och Nordsjön innebär en kvotökning med 44% vilket är mycket bra för svenskt fiske. Sejkvoten kan öka med 8,7% vilket också är bra. Båda dessa ökningar innebär att det blir lättare för både räkfiskare och kräftfiskare. Även för danskt fiske är det bra:

Den udvikling glæder formand for Danmarks Fiskeriforening, Svend-Erik Andersen.

– Jeg er rigtig glad for, at vi får en god rådgivning for Nordsøen. I årevis har fiskeriet påpeget, at torskebestanden er stigende i Nordsøen, og det afspejler sig endelig i den biologiske rådgivning. Nu skal EU-Kommissionen og ministrene sikre, at den positive udvikling også afspejler sig i højere fiskekvoter, siger han.

Alla de föreslagna kvotökningarna är bra för danskt fiske men har inte lika stor betydelse för svenskt fiske.

Dåligt kvotutnyttjande

Ökningen av kvoten för kolja, kummel, vitling och rödspätta saknar betydelse då problemet i sammanhanget är att svenska yrkesfiskare inte utnyttjar sin kvot. Ingen bedriver riktat fiske av dessa arter. Inte heller finns det någon som landar sandskädda eller någon som landar skrubba (flundra) från Kattegatt och Skagerak.

Det är dags för svenska fiskare att börja fiska de arter som är underutnyttjade, att landa bfiångstarter och försöka skapa efterfrågan på dessa. Både sandskädda och skrubba borde ju gå att sälja som flundra. Kanske Smögens fiskauktion kunde börja med det. Fisken därifrån går ju till stor del till Stockholm där vanan att äta flundra är större.

I kvoten för nordsjösill ingår en liten andel rügensill (WBSS) och en liten andel NVG-sill (atlantoskandisk sill).

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!