Tillståndet för kustfisken i Östersjön kartlagd

En ny HELCOM-rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av nyckelhabitat är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår. Statusen Läs mer…

Yrkesfiskets största problem – dåligt kvotutnyttjande

Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…

Negativt och nostalgiskt av Sara Hornborg om Östersjön

Sara Hornborg är forskare på RISE och sysslar med forskning med livsmedel och livsmedelsförsörjning, varav fiske är en del. Hon är också en av de som enligt programmet ska tala på Östersjöfiske 2020 i Simrishamn i år. I augusti i Läs mer…

Östersjöns fiskekvoter för 2019 klara

Vid ett möte i EU:s ministerråd den 15 oktober beslutade EU:s fiskeministrar om kvoter för fisket i Östersjön för 2019. De arter som omfattas av beslutet är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Beslutet innebär minskade kvoter för fyra bestånd, Läs mer…

Både upp och ner för torskkvoterna i Östersjön

EU-kommissionens förslag om torskkvoterna (TAC) för Östersjön innebär att torskkvoten i västra Östersjön ökas med 31% till 7 340 ton vilket är helt i linje med den vetenskapliga rådgivningen från ICES. Förbudet mot fiske under lekperioden i februari-mars föreslås också Läs mer…

Lågt kvotutnyttjande – inte överfiske – är problemet i svenskt fiske

Utvärderingen av de överförbara fiskerättigheterna i det demersala fisket som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) genomfört har visat att systemet i sig själv inte kan råda bot på det stora problemet i svenskt fiske. Lågt kvotutnyttjande. Genom det låga kvotutnyttjandet får Läs mer…

Fiske med passiva redskap på Västkusten 2015-2017

Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, bedrevs fiske med passiva redskap på Västkusten i framför allt Bohuslän och kustnära, men även ute till havs i Kattegatt och norr om Danmark i Skagerak. De vanligaste redskapen som Läs mer…

Svenskt räkfiske 2015-2017

Efter det pelagiska fisket är räkfiske och kräftfiske de viktigaste fiskena i Sverige. Räkfisket bedrivs nästan enbart i Skagerak, men i viss mån också i Nordsjön och vissa år i mindre mängder i Kattegatt. Detta enligt SLU Aquas rapport SLU Aqua  ”Atlas Läs mer…

Kustnära och småskaligt fiske i Östersjön – landningar 2017

Kustnära och småskaligt fiske i Östersjön omfattar fiske i egentliga och södra Östersjön samt Öresund som sker med passiva redskap inklusive långrevsfisket efter torsk som dock kan ske långt från kusten. Även pelagiskt fiske på kustkvoten och regionalkvoten är inkluderat. Läs mer…

WWF:s fiskguide – delvis en märklig produkt

WWF har återigen gett ut sin fiskguide med rekommendationer om vilken fisk som de tycker är bra att äta och vilken de inte tycker är bra. Det mesta i den verkar rimligt och vettigt, men det finns som vanligt ett Läs mer…

Bottentrålning och skador på bottnarna

De främsta skadeverkningarna på bottnarna vid bottentrålning kommer från trålbordens (tråldörrarnas) kontakt med botten enligt en rapport från SLU Aqua. På sandbotten där rödspätta till stor del fiskas spelar detta i allmänhet ingen roll då dessa bottnar påverkas starkt av Läs mer…

SFPO vill ha laxfiske i Östersjön och fiske på hälleflundra

Idag är laxfiske i egentliga Östersjön förbjudet för yrkesfiskare och fiske av hälleflundra helt förbjudet för svenska yrkesfiskare. Sveriges Fiskares PO (SFPO) menar det handlar om meningslös och diskriminerande lagstiftning som inte är konkurrensneutral: Sveriges Fiskares PO (SFPO) organiserar lejondelen av Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta och rödtunga 2017- båtar och företag

När det gäller rödspätta är det en art där svenska fiskar inte på mycket länge fiskat upp sin kvot. Fisket bedrivs med bottentrål, garn och snurrevad i Östersjön, Kattegatt och Skagerak. Endast en båt i Sverige fiskar med snurrevad, och Läs mer…

Islands största fiskebåtar 2018

Två företag på island äger fler båtar än några andra. det är HB Grandi och Samherji. Samherji är totalt sett ett mycket större företag och äger också kontrollerande intressen i många andra stora fiskeriföretag både på Island, som Sildarvinnslan och Utgerdarfelag Akureyringa Läs mer…

Grönlands största fiskebåtar 2018

Grönlands fiskebåtar har visat sig finnas med i det danska skeppsregistret. Grönländska företag finns med i danska företagsregistret. Detta har jag inte förstått tidigare men det underlättar en kartläggning av vilka som som är störst och vem som äger vad. Läs mer…

Danska landningar av tunga och piggvar 2017 – båtar och företag

Tunga (äkta tunga) som ofta kallas sjötunga på restauranger fiskas i små mängder av ett stort antal fiskebåtar. Fisket bedrivs främst i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt och det är få båtar som fiskar några stora mängder. Så kallade kvotkungar lyser Läs mer…

Inga miljöfarliga ämnen i Hanöbuktens fisk

Under tre år har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, låtit forskare undersöka om det finns kopplingar mellan fiskens hälsa och miljögifter i sydvästra Hanöbukten. Inga sådana kopplingar har hittats. En del av de problem som hittats kan dock kanske relateras till Läs mer…

Danska rödspättelandningar 2017 – båtar och företag

Rödspätta fiskas framförallt i Nordsjön och Skagerak men även i Kattegatt och Östersjön. I Kattegatt och Östersjön finns ingen båt som fiskar mer än 100 ton. Viktiga fiskelägen och hamnar för rödspättefisket i Nordsjön och Skagerak är Hvide Sande, Thorsminde, Läs mer…

Mest landade fiskarter i Sverige

Några få arter dominerar det svenska fisket. Viktmässigt är det sill som ligger i en klass för sig själv med 103 654 ton år 2017 följt av skarpsill (56 575 ton) och tobis (41 125 ton). Därefter handlar det om Läs mer…