Sveriges största tidning om yrkesfiske
Att använda putsarfiskar för att ta bort laxlus från odlade laxfiskar utropades snabbt till som en effektiv, miljövänlig metod. En ny forskningsrapport tyder dock på att användningen av putsarfiskar infördes för snabbt och utan bevis för deras effektivitet i kommersiell skala. Läs mer…
Läppfiskar som laxlusbekämpning ineffektivt. I en intressant artikel i Forskning & Framsteg redogörs för den senaste forskningen vad det gäller läppfiskar och dessa användning för att bekämpa laxlus. Läs mer…
Läppfiskar är fiskar om används som så kallade putsarfiskar i laxodlingar för att bekämpa laxlus. Tre arter av läppfisk fångas i det svenska fisket. Det är berggylta, skärsnultra och stensnultra. Landningar av läppfiskar i Sverige är små jämfört med hur mycket som landas i Norge. Läs mer…
I DN utmålar de en person som representerar Världsnaturfonden WWF som en expert på fiske och fiske. Det är naturligtvis dumheter. En person som Inger Melander från WWF är ingen expert alls. Hon är en aktivist och lobbyist som enbart är ute efter att driva en viss politisk agenda. Läs mer…
I detta inlägg ska jag beröra fisket med burar och tinor, garnfisket och fisket med krokredskap som pilk och dörj samt fisket av läppfisk. De flesta burfiskebåtar, garnfiskebåtar och båtar som fiskar läppfisk har inga AIS-registreringar på GFW. Läs mer…
När det gäller kustfisket på Västkusten finns det både en pelagiskt kustkvot och en demersal kustkvot. Den förstnämnda omfattar sill och makrill i Skagerak och Kattegatt. Vad gäller sill bedrivs ett fiske på kustkvoten med garn och makrill på kustkvoten fiskas med garn, dörj och pilk. Det finns också en kustkvot av skarpsill. Läs mer…
Norska laxodlare köper in putsarfiskar från avlägsna platser för att hålla efter laxlus i sina odlingar. i huvudsak handlar det om läppfiskar som används till detta ändamål. Läppfiskarna rymmer dock och fortplantar sig med lokala bestånd. Läs mer…
De medel som används för att bekämpa laxlus i laxodlingar är giftiga och har ibland också negativa konsekvenser för lokala bestånd av små kräftdjur. För att komma bort från gifterna började därför norska laxodlingar med biologisk bekämpning. För detta används Läs mer…
I det demersala fisket i Sverige fördelas kvoterna med hjälp av årliga fiskemöjligheter. Dessa kan bytas, säljas och hyras ut på årsbasis. De arter som omfattas av detta system är torsk i Östersjön, torsk, kolja och havskräfta i Öresund, Kattegatt, Läs mer…
Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, bedrevs fiske med passiva redskap på Västkusten i framför allt Bohuslän och kustnära, men även ute till havs i Kattegatt och norr om Danmark i Skagerak. De vanligaste redskapen som Läs mer…
Fisket på kustkvoten på Västkusten bedrivs av ett mycket stort antal båtar. Men några få fiskar huvuddelen av kustkvoterna. Det fiske som bedrivs på kustkvoterna i Skagerak och Kattegatt är garnfiske på sill, burfiske på hummer och krabba där krabba Läs mer…
Läppfiskar är sådana fiskar som skärsnultra, stensnultra, berggylta och blågylta. De används för bekämpning av laxlus i laxodlingar. Blågylta finns i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön och upp till mitten av Norge samt söderut till Gambia, Senegal och Azorerna liksom i Läs mer…
2007 kom ett generellt förbud för ålfiske i Sverige men de som var ålfiskare kunde fortsätta fiska på dispens. 2012 förbjöds sedan allt ålfiske på Västkusten. Ett 90-tal ålfiskare fick sluta, de flesta utan kompensation. Som en kompensatorisk åtgärd kan dock dispenserna Läs mer…